Vi stressar mer än någonsin. En ny nordisk undersökning från försäkringsbolaget If visar att 85 procent upplever negativ stress i varierande grad. För många är stressen långvarig och har påverkat arbetsförmågan negativt. Sverige är det land där det skiljer sig mest mellan kvinnor och män.
42 procent av svenskarna uppger att deras arbetsförmåga har påverkats av problem med psykisk ohälsa, visar Ifs nordiska hälsorapport.
I Nordic Health Report, som bygger på en stor nordisk undersökning genomförd av Kantar Sifo på uppdrag av försäkringsbolaget If, framkommer flera tydliga signaler som tyder på hög stress bland svenskar, finländare, danskar och norrmän.
85 procent upplever negativ stress och 43 procent har upplevt den i mer än ett halvår. Den främsta triggern för stress i undersökningen är kombinationen av arbetsliv och privatliv. De vanligaste stressymptomen är dålig sömn, irritation, ångest och koncentrationsproblem.
– Det här är oroande siffror som man behöver analysera och ta på allvar. Även om nivåerna är höga i samtliga länder, så finns det variationer. Variationerna kan bero på kulturella skillnader och förväntningar, men också på externa faktorer som landets ekonomiska situation, efterverkningarna av pandemin och tillgången till hälso- och sjukvård, säger Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If.
En trygg ekonomisk situation kan vara positiv för den upplevda hälsan. På motsvarande sätt kan ekonomisk oro skapa stress och på sikt ohälsa. Hälften av den nordiska befolkningen är i dag mer orolig för sin ekonomi än för ett år sedan.
Inkomstnivån avgör i Finland
I Danmark är det minst vanligt att människor känner negativ stress. 4 av 10 danskar upplever negativ stress regelbundet eller då och då, jämfört med hälften av svenskar, norrmän och finländare. Det är stor skillnad jämfört med personer som är 60 år och äldre där endast 17 procent av danskarna upplever negativ stress regelbundet eller då och då, jämfört med grannarna Sverige (25 procent), Norge (29 procent) och Finland (30 procent).
Finland utmärker sig genom att inkomstnivån är avgörande för hur stressad man är. I Norge är det personer under 30 som är mest stressade medan det i Sverige främst är kvinnor i 50-årsåldern som upplever stress.
Sverige
– Sverige ser vi att kvinnor fortfarande är betydligt mer stressade än män. Det är inte de yngre kvinnorna som stressar mest, utan kvinnor i 50-årsåldern.
– Här hade man kanske förväntat sig att stressen och pressen lättat från kvinnorna när vi lever mer jämställt men det kan vara just det som triggar stressen att dagens 50-åringar är mer jämställda och “på alla bollar”.
– I ett jämställt samhälle kan det handla om att välja bort också. Ingen kan göra allt, säger Kristina Ström Olsson.
”Vi riskerar att få en sjuknärvarobubbla”
Långvarig stress påverkar arbetsprestationen. Ifs undersökning visar också att 42 procent av svenskarnas arbetsförmåga har påverkats av problem med psykisk ohälsa.
– Arbetsgivaren har ett ansvar här. Vi riskerar att få en ”sjuknärvarobubbla” där många jobbar hemifrån trots att de inte mår bra.
– Tröskeln för att sjukskriva sig i det hybrida arbetslivet har blivit högre, och det kan leda till ökad press att ständigt behöva vara tillgänglig. På sikt är det inte hållbart, säger Kristina Ström Olsson.
Om undersökningen
Hälsorapporten If Nordic Health Report 2023 bygger på en stor nordisk undersökning genomförd av Kantar Sifo på uppdrag av försäkringsbolaget If.
I undersökningen har 4 032 personer i Norden deltagit, mellan 13 och 24 oktober 2022. Norge (n=1 016), Sverige (n=1 005), Danmark (n=1 005) och Finland (n=1 006).
Press release If
Läs hela rapporten 40 sidor pdf free
https://www.if.se/globalassets/se/dokument/if/if-nordic-health-report-2023.pdf
https://www.if.se/globalassets/se/dokument/if/if-nordic-health-report-2023.pdf
Ohälsosam arbetsbelastning vanligare orsak till dödlighet
Varje år dör cirka 3000 personer i förtid av sjukdomar eller skador orsakade av ohälsosamma arbetsmiljöer.
– Bara av jobbstress dör drygt 700 personer varje år och fler riskerar att dö av detta i framtiden. Ny forskning tyder också på att var 20:e fall av självmord har samband med arbetsrelaterad mobbning. Arbetsmiljöverket presenterar idag en ny sammanställning av kunskapsläget om arbetsrelaterad dödlighet.
Analyser visar att kvinnor var betydligt mer utsatta för negativ stress än män. Arbetsstress såsom den mäts i arbetsmiljöundersökningen 2021 förekom hos 33 procent av kvinnorna och 25 procent av männen.
– Dödsolyckor på jobbet är oacceptabla, de är dramatiska och får mycket uppmärksamhet. Men i skymundan av olyckorna dör åtskilligt fler människor i förtid, av sjukdomar som kan kopplas till arbetet. Ofta sker dödsfallen långt efter att man varit på den ohälsosamma arbetsplatsen. Arbetsgivare måste förebygga både dödsolyckor och de arbetsmiljörisker som leder till ohälsa på längre sikt, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.
Varje år dör 30–50 personer i arbetsrelaterade olyckor i Sverige. Arbetsrelaterade sjukdomar står däremot årligen fortfarande för omkring 3000 personers död i förtid. På uppdrag av Arbetsmiljöverket har Bengt Järvholm, senior professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, sammanställt kunskapsläget om riskfaktorer i arbetsmiljön som leder till sjukdomar och för tidig död varje år. Tidigare beräkningar visar att exponering för riskfaktorer som hög arbetsbelastning, arbetsrelaterad stress, skiftarbete, motoravgaser, buller och ihållande fysiskt tungt arbete varje år skördar mer än 500 människors liv vardera. Andra faktorer – som damm, asbest, kvarts och passiv rökning – leder också var för sig till mellan 100 och 500 arbetsrelaterade dödsfall per år i Sverige. Antalet dödsfall på grund av dessa riskfaktorer bedöms minska medan dödligheten på grund av arbetsrelaterad stress ökar i framtiden.
– Det är en oerhört viktig kunskap, eftersom det handlar om flera tusen människor som får sina liv förkortade på grund av orsaker som vi kan förebygga. Vi lyfter fram vissa nya risker för dödlighet där kunskapen är mer osäker men där effekten av förebyggande insatser ändå kan vara stora som exempelvis kemiska ämnen och kränkande särbehandling, säger Erna Zelmin.
Samband mellan dödlighet och kränkningar i arbetet
Nya studier tyder på att det finns samband mellan arbetsbelastning och självmord, att jobbstress i form av höga krav och liten egenkontroll i arbetet ökade risken för självmord eller självmordsförsök. Studier visar också att det finns samband mellan kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och självmord. De som hade kränkts hade oftare gjort självmordsförsök och begått självmord och att män hade högre relativ risk än kvinnor för självmordsbeteende.
– Jämfört med tidigare studier så har sambandet mellan kränkande särbehandling och självmord stärkts, men fortfarande är kunskapsläget osäkert. Det är viktigt att arbeta med den sociala arbetsmiljön och förebygga kränkande särbehandling, säger Bengt Järvholm.
Fakta
Sammanlagd data från undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) av SCB, visar att förekomsten av arbetsrelaterad stress har ökat påtagligt sedan början av 1980-talet, och forskarna bedömer att den arbetsrelaterade dödligheten på grund av hög arbetsbelastning kommer fortsätta att öka. En bearbetning av data om upplevd stress i olika yrken i Sverige före 1990-talet visar att andelen personer som upplever negativ stress har ökat från 13 till 22 procent mellan år 1981 och 2000. Största ökningen av stress fanns bland anställda inom handel, hotell och restaurang samt inom vård, omsorg och utbildning, där samtliga förändringar var statistiskt säkerställda. Analyserna visade också att kvinnor var betydligt mer utsatta för negativ stress än män. Arbetsstress såsom den mäts i arbetsmiljöundersökningen 2021 förekom hos 33 procent av kvinnorna och 25 procent av männen
Ta del av senaste kunskapssammanställningen och de tidigare från 2019 om arbetsrelaterad dödlighet i Sverige på av.se
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
