Sverige: Mindre mjölk, mer grönt. Jordbruksverket ser stora förändringar i svenskarnas kostvanor de senaste 40 åren.
Förklaringen? Hälsovågen som drog in över Sverige runt 80-talet, menar måltidsexperten Richard Tellström, docent i måltidskunskap
Jordbruksverkets sammanställning visar att svenskars mjölkdrickande minskat drastiskt sedan 1980-talet. Totalt har mängden sjunkit med drygt 60 procent, från 160 liter om året till dagens 63. Trenden sträcker sig dock inte över alla mejeriprodukter – exempelvis äter vi mycket mer ost nu för tiden.
När det kommer till frukt tycks förändringen ha gått mot det mer exotiska. Traditionellt åt man päron och äpplen på 80-talet, men där kan man nu se en kraftig minskning. Samtidigt har bananer och meloner gått upp från cirka 9 kilo per person och år till 26 kilo.
Enligt Richard Tellström, författare och docent i måltidskunskap, hänger fruktsvängningen ihop med det allmänna ”hälsovurmande” som bredde ut sig för 40 år sedan.
– Den här förändringen ägde rum på 80-talets mitt. Tittar man på kurvorna är det dramatiskt. De berodde på att frukt började betraktas som väldigt hälsosamt, och matvanor drivs till stor del av hälsotänk, säger han och fortsätter:
– Det som också händer vid den här tiden är att vi exempelvis börjar äta en massa fruktmüsli och frukt till mat. När smoothiesen sedan uppfanns på 90-talet blev det ytterligare en faktor till fruktkonsumtionen.
Även inom kategorin köksväxter, som exempelvis morötter, gurka och tomater, syns en tydlig ökning. Förra året åt vi drygt 81 kilo per person, en nära fördubbling jämfört med 80-talet.
Återigen tror Tellström att 80-talets hälsovåg ligger bakom – men även att matpriserna började dala.
– Konsumtionen av tomater och ruccola och isbergssallad drog iväg runt 90-talets mitt, vilket hänger ihop med Sveriges EU-inträde 1995, säger han.
Trots att vegetariska och veganska alternativ fått allt större plats på matbutikernas hyllor visar Jordbruksverkets statistik att köttkonsumtionen också gått uppåt, även om trenden avstannat något de senaste fyra åren.
Sett till dagens nivåer, som i snitt legat på 80 kilo per person och år, har totalkonsumtionen ökat med 25 procent. Allra störst är ökningen för kyckling som mer än fyrdubblats under samma tidsperiod.
– Det här hänger ihop med grönsakstrenden och hälsovurmen från 80-talet. Det vita köttet har ansetts vara nyttigare. Därför stack det iväg, säger Richard Tellström.
Något som också ökat kraftigt är konsumtionen av läsk och sötsaker. Förra året åt den genomsnittlige svensken 15,7 kilo choklad eller godis, en ökning om 61 procent över 40 års tid.
För läsk och andra söta drycker är ökningen ännu kraftigare: svenskar dricker i snitt 97 liter per år – eller nästan två liter i veckan – jämfört med 1980-talets årliga snitt om 30 liter.
Men betyder det att vi svenskar har blivit sockerberoende? Nja, säger Tellström, och pekar på att totalkonsumtionen av socker legat på hyfsat stabila nivåer ända sedan 1920.
– Räknar man in konfektyr och allt annat – vilket på något sätt blir rimligare eftersom det ändå är socker som sådant – så har konsumtionen legat rätt stilla sedan 1920-talet. Däremot äter vi socker i andra former idag. Förr var det mycket i bröd och bakverk, men i dag har vi det i stället i saker som konfektyr och och fettfri yoghurt och annat.
Från journalist Joakim Hulterström, www.gp.se
https://statistik.sjv.se/PXWeb/pxweb/sv/Jordbruksverkets%20statistikdatabas/
Nyhetsinfo
wwww red DiabetologNytt
