Barn och ungdomar med typ 1-diabetes vars föräldrar har högre utbildning har bättre blodsockerkontroll än barn till föräldrar med lägre utbildning. Skillnaderna verkar dessutom bli större med tiden. Det visar en stor svensk registerstudie, skriver www.dagensmedicin.se Carl-Magnus Hake.

– Det här är kliniskt relevanta skillnader vi ser på gruppnivå, både på kort och lång sikt. Vi hoppas att resultaten kan sporra sjukvården att ytterligare hjälpa dem som kanske har sämre förutsättningar att utnyttja den allt mer avancerade egenvård som erbjuds barn med typ 1-diabetes. 

Det säger Karin Åkesson, biträdande professor pediatrik vid Linköpings universitet och sisteförfattare till studien. 

Tillsammans med läkarstudenten Oskar Pekkari och seniorprofessorn Johnny Ludvigsson har hon analyserat data från nästan 20 000 barn och ungdomar i det Nationella diabetesregistret, NDR. 

Huvudfyndet i studien är att barnens nivå på långtidsblodsockret HbA1c är lägre ju längre utbildning föräldrarna har. Det gäller både pappornas och mammornas utbildning. 

På gruppnivå kunde skillnaden vara uppemot HbA1c 7 till 8 mmol/mol mellan barn vars föräldrar har som mest grundskoleutbildning, jämfört med barn vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. 

Enligt resultaten består skillnaderna genom barnens hela uppväxt fram till 18 år och de verkar även bli större under puberteten. 

– I vårt material påverkas blodsockerkontrollen under puberteten betydligt mindre hos barnen vars mammor och pappor är högutbildade. Detta indikerar att det inte är ”biologiskt tvunget” att barn ska försämra sin blodsockerkontroll i puberteten, säger Oskar Pekkari. 

Studien omfattar individer som registrerats i NDR under åren 2000 till 2020. Under denna period har skillnaden i blodsockerkontroll ökat över tid med 2 till 3 mmol, räknat på om barnet har en förälder med låg eller hög utbildning.

Karin Åkesson och hennes kolleger tror att detta kan ha att göra med att olika grupper har olika förmåga att ta till sig den alltmer avancerade och individualiserade egenvård som erbjuds barn med typ 1-diabetes. 

– Generellt sett har barn med typ 1-diabetes i Sverige en jämlik tillgång till bra sjukvård och blodsockerkontrollen är bra i ett internationellt perspektiv. I stort sett alla barn har numera tillgång till kontinuerlig glukosmätare som används för att styra insulinbehandlingen. Den moderna behandlingen ställer stora krav på familjen och på att diabetesteamen säkerställer att familjerna har tillräcklig kunskap för att utnyttja tekniken på bästa sätt, säger Karin Åkesson. 

I studien undersökte forskarna också huruvida barnens blodsockerkontroll var kopplad till föräldrarnas inkomst, men det visade den sig inte vara. De såg dock en marginellt bättre blodsockerkontroll hos barn vars föräldrar var gifta, jämfört med om de var skilda eller singlar. 

– Detta tycker jag är ett positivt fynd. Det finns goda förutsättningar för en god blodsockerbalans i många olika familjekonstellationer, säger Karin Åkesson.

Utdrag från www.dagensmedicin.se Carl-Magnus Hake