Nu visar en forskningsstudie att många svenskar har okontrollerat högt blodtryck trots behandling
Forskarna ser framför allt att så kallad maskerad hypertoni, att mäta ett högre blodtryck i hemmet än på mottagning, är ett underskattat problem.
Studien bygger på den svenska forskningsdatabasen SCAPIS som är framtagen med stöd av Hjärt-Lungfonden.
– Det är ett stort problem att personer som lever med högt blodtryck inte får tillräcklig behandling. Det innebär att många lever med så högt blodtryck och hög risk för följdsjukdom att det motiverar blodtryckssänkande läkemedel, säger Johan Sundström, hjärtläkare och professor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Forskningsstudien visar att en av tre personer som fick blodtryckssänkande behandling ändå hade ett förhöjt blodtryck när det mättes på mottagningen. Och när mätningen gjordes över ett helt dygn i hemmet hade mer än hälften högt blodtryck. Högt blodtryck ger i allmänhet inga symtom. Det är därför viktigt att regelbundet kontrollera sitt blodtryck.
Att mäta ett högre blodtryck i hemmet än på mottagning kallas maskerad hypertoni. Det motsatta kallas vitrocks-hypertoni, då uppvisar man normalt blodtryck hemma men högt hos sjukvården. Studien visade att cirka en av fyra hade maskerad hypertoni, oavsett om de stod på blodtryckssänkande behandling eller inte. Dessa personer hade inte upptäckts om man endast tar blodtryck på vårdenheten.
– Högt blodtryck är en av de starkast bidragande orsakerna till hjärt-kärlsjukdom som stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt och kan leda till förtida död.
– Vi rekommenderar att mer blodtrycksmätning görs i hemmet. Antingen genom 24 timmars mätning eller med egen utrustning, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Studiens namn: Blood pressure phenotypes based on ambulatory monitoring in a general middle-aged population
Pressmeddelande hjärt och lungfonden
________
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
Länk till studien som pdf fritt utan lösenord
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08037051.2021.1903302
Abstract
Background
Ambulatory blood pressure monitoring (ABPM) is increasingly recommended for clinical use, but more knowledge about the prevalence and variability in ABPM-derived phenotypes in the general population is needed. We describe these parameters in the community-based Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS) cohort.
Methods
We examined 5881 men and women aged 50–64 with 24-hour ABPM recordings using validated monitors. ABPM phenotypes were defined according to European guidelines. White coat hypertension was defined as elevated office BP (≥140/90 mmHg) with normal mean ambulatory BP (<135/85 mmHg in day-time, <120/70 mmHg in night-time, <130/80 mmHg over 24-h); and masked hypertension as normal office BP (<140/90 mmHg) with elevated mean ambulatory BP (≥135/85 mmHg in day-time, ≥120/70 mmHg in night-time, ≥130/80 mmHg over 24-h). Blood pressure variability was assessed using the coefficient of variation (CV), standard deviation (SD), and average real variability.
Results
Based on the ABPM recordings, 36.9% of participants had 24-h hypertension, 40.7% had day-time hypertension, and 37.6% nocturnal hypertension. Among participants treated with anti-hypertensive drugs, one in three had elevated office blood pressures, and more than half had elevated 24-h, day-time or nocturnal blood pressures. Among participants without anti-hypertensive drugs, only one in six had elevated office blood pressures, but one in three had elevated 24-h, day-time or nocturnal blood pressures. Men had higher 24-h blood pressures, more masked hypertension, but less white-coat hypertension than women. The prevalence of white-coat hypertension increased with age, but not the prevalence of masked hypertension. A positive association between blood pressure level and variability was observed, and within-person and between-person SD and CV were of similar magnitude. The variance in ABPM on repeated measurements was substantial.
Conclusions
In the middle-aged general population, masked hypertension is an underappreciated problem on the population level.
Typ av studie: Befolkningsstudie (observationsstudie)
Studiepopulation: 5 881 män och kvinnor 50–64 år
Publiceringsdatum: 2 april 2021
Fakta högt blodtryck 2021 (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Högt blodtryck (hypertoni): Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna när blodet pumpas ut från hjärtat. Trycket är som högst när hjärtat drar ihop och tömmer sig (det systoliska trycket) och som lägst när det vilar mellan sammandragningarna (det diastoliska trycket). Normalt blodtryck anses ligga under 140 mmHg för det systoliska trycket och under 90 mmHg för det diastoliska trycket.
Högt blodtryck är en av de starkast bidragande orsakerna till hjärt-kärlsjukdom som stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt och kan leda till förtida död. Grunden för behandlingen av högt blodtryck är livsstilsförändringar vad gäller kost och fysisk aktivitet. Det innebär regelbunden motion, mindre salt och alkohol, stopp för rökning och snusning samt hantering av negativ stress. Livsstilsförändringarna kan behöva kompletteras med blodtryckssänkande läkemedel
Symtom: Högt blodtryck ger i allmänhet inga symptom. Det är först vid riktigt högt blodtryck som man kan få tydligare symtom, till exempel kraftig trötthet, illamående, svår huvudvärk och andnöd. Det är därför viktigt att regelbundet låta kontrollera sitt blodtryck.
Drabbade i siffror: Högt blodtryck är vanligt och andelen i befolkningen med högt blodtryck stiger med åldern. I Sverige har drygt var femte person högt blodtryck och i 65-årsåldern handlar det om drygt hälften. Förekomsten av högt blodtryck ökar i Sverige, framför allt bland män.
Forskningsframgångar: Läkemedel som sänker blodtrycket, från 1960-talet då betablockerare introducerades fram till idag då exempelvis så kallade ACE- och ARB-läkemedel som påverkar renin-angiotensin-aldosteronsystemet (RAAS) används i hög grad.
De RAAS-påverkande läkemedlen introducerades under 1980- och 1990-talen och tillhör idag förstahandsvalen tillsammans med tiazid-diuretika och kalciumantagonister.
Tidigare strävade man efter att sänka blodtrycket utan väl definierade blodtrycksmål, men senare forskning visar att detta behövs. Det systoliska trycket bör normalt sänkas till en nivå under 140, ibland hos yngre under 130 mmHg, men inte under 120 mmHg.
Forskningens utmaningar: En utmaning är att hitta läkemedelsbehandlingar som är skräddarsydda för patienten.
Förhoppningen är att man som ett resultat av genetisk forskning på ett tidigt stadium ska kunna förutsäga vilka personer som är i riskgruppen för högt blodtryck för att kunna förebygga både hypertonin och dess följdsjukdomar. I dag försöker man bland annat hitta de gener som höjer respektive sänker blodtrycket för att kunna skapa nya läkemedel och andra behandlingsmetoder.
Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus.
Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.
SCAPIS är Hjärt-Lungfondens enskilt största forskningssatsning sedan bildandet 1904. Förutom att finansiera studien arbetar Hjärt-Lungfonden med att omsätta resultaten av SCAPIS i patient- och samhällsnytta.
Den stora befolkningsstudien har bland annat visat att människor som bor i områden med låg socioekonomi löper nästan 40 procent högre risk att drabbas av högt blodtryck än andra bostadsområden.
Diabetes och fetma är dubbelt så vanligt i svaga områden och andelen rökare mer än tre gånger större.
Hjärt-Lungfonden arbetar därför aktivt med politisk påverkan för att omsätta forskningen till konkreta åtgärder för ett hälsosamt och jämlikt Sverige. Det handlar till exempel om infrastruktur som underlättar fysisk aktivitet, förbättrat livsmedelsutbud och rökfria miljöer.
Läs mer på www.scapis.se och www.scapis.org
Kommentar red DiabetologNytt
Läkemedelsbehandling inleds i allmänhet när blodtrycket stiger över 140/80 mm Hg.
Om patienten har någon annan sjukdom som sammanhänger med diabetes (till exempel näthinne- eller njursjukdom eller albumin i urinen) är målsättningen om möjligt ett ännu lägre blodtryck, till exempel under 130/80 mm Hg.
Prevalensen är mycket hög, enligt Nationella Diabetesregistret (NDR) så har hela 87,6 % av patienterna hypertoni, om hypertoni definieras som antingen behandling med BT-medicin eller obehandlat BT ≥ 140/90 mmHg.
Dessa siffror påverkas av tidigare använd blodtrycksgräns 130/80 mm Hg som använts vid start av antihypertensiv behandling. Denna blodtrycksgräns har på nytt kommit att förespråkas av europeiska riktlinjer från 2018.
”Diagnostik och utredning Hypertoni och diabetes
Socialstyrelsen rekommendation är målblodtryck under 140/85 mmHg.
Europeiska hypertoniföreningens (ESH) riktlinjer 2018 rekommenderar initial blodtryckssänkning under 140/80 mmHg.
Om patienten tolererar mer sänkning rekommenderas målblodtryck 120-130/70-80 mmHg. Hos patienter över 65 år 130-139/70-80 mmHg.
Om patienten har autonom neuropati, vanligast vid mångårig typ1 diabetes, kan ortostatism föreligga. Mät då blodtrycket även i stående. Det lägsta värdet är det som gäller.
En del patienter med diabetes kan ha normalt blodtryck på mottagningen (maskerad hypertoni), vilket kan motivera frikostighet av 24-timmars blodtrycksmätning på dessa patienter.” Kliniskt kunskapsstöd Region Jönköping
https://plus.rjl.se/infopage.jsf?childId=14635&nodeId=39791
