Recension av
”Motivationsrevolutionen – från temporär tändning till livslång tåga”
Författare Magnus Lindwall och Olof Fröhlander
Forums förlag 2020
Pris: inbunden 179 kr, ljudbok/e-bok båda 89 kr
Magnus Lindwall är professor i psykologi med inriktning mot hälsopsykologi och har forskat mycket kring motivation samt psykisk hälsa kopplad till fysisk aktivitet.
Olof Fröhlander är mental tränare, coach och ”inspirationsföreläsare”.
Jag får boken i min hand och kastar en blick på omslaget. Det är orange/gult med en flamma, skall, gissar jag, symbolisera den livslånga lågan, men jag får i stället associationer till en hastigt uppflammande tändsticka. Jag visar omslaget för andra, utan att visa titeln, samtliga säger spontant: ”En tändsticka!”
Men det är ytan – viktigare är ju innehållet, om denna bok på drygt 200 sidor är mödan värd att läsas/lyssna till bland alla de drygt 13 000 böcker som gavs ut i Sverige 2020? Låt oss se!
Författarna inleder med att tala om tre olika motivationsstadier. 1.0 handlar om överlevnad och fortplantning. 2.0 är den vi lever i sedan den industriella revolutionen; med hot om straff och löfte om belöning. Grundantagandet om människan skulle vara att dessa är lata och be-höver morot/piska. Med denna motivationsstil följer kontroll och övervakning. Nästa nivå innebär ett paradigmskifte: Motivation 3.0 grundar sig på det som inom forskningen kallas självbestämmandeteorin (Self-determination theory = SDT).Här prioriterar vi motivationens kvalitet i stället för dess kvantitet.
Självbestämmande teorin utgör grunden för boken, men där finns kompletterande teorier och perspektiv, såsom motiverande intervju (MI), självreglering, målsättningmodeller, mindset, ”small wins”, m.m. Längst bak i boken finner vi ”Källor och vidare läsning”. Den omfattar endast 7 böcker. Personligen saknar jag Aaron Antonovskys bok ”Hälsans Myste-rium”, liksom någon grundläggande bok om Motiverande samtal/intervju.
Författarna berättar levande om psykologen Edward Deci som forskade på drivkraften bakom vår kreativitet. Hans spännande forskningsdesign gav som intressant resultat att den inre drivkraften är stark och finns hos såväl apor som människor – men den är sårbar och kan i fel miljö lätt bli kväst. Det räcker med små, yttre belöningar för att den inbyggda inre motivationen skall vika ner sig! Personlig reflektion: Detta är något som syns i volontärsarbete. Börjar den belönas väcks ofta tanken: Är jag inte värd mer??!!
Tillsamman med psykologen Richard Ryan utvecklade Deci självbestämmandeteorin,som söker svar på frågan: Varför gör vi som vi gör? När vi känner en inre motivation står aktiviteten i centrum, inte det som den eventuellt kan leda fram till.
En ”enkel” fråga varje chef borde ställa till sina medarbetare i ett utvecklingssamtal är; ”Varför är du här?”Jag kommer att tänka på historien om de två stenhuggarna. En journalist kommer dit och frågar en dammig, sliten man som ser bitter och olycklig ut: ”Varför är du här?” ”För att hugga sten” Reportern går vidare och finner en annan lika dammig och sliten man, som dock ser lycklig ut när han svingar sin slägga: ”Varför är du här?” ”För att bygga en katedral!” Vilken ”katedral” byggs på din arbetsplats?
Den inre motivationen är hållbar och bidrar till känslan av meningsfullhet, vilket ger upphov till den renaste formen av självbestämmande. Antonovskys KASAM-begrepp från slutet av 70-talet ligger helt i denna linje: Grunden för god självkänsla, enligt hans forskning, är att människan upplever meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet,vilket sammantaget ger en känsla av sammanhang (KASAM) som i sin tur är ett salutogent begrepp.
Enligt SDT finns det tre behov som är nödvändiga för upplevelsen av hållbart självbestäm-mande: Autonomi, Kompetens och Social tillhörighet. Denna teori accepterades på mitten av 1980-talet men det är först på 2000-talet som forskningen med denna teori som bas har accelererat inom socialpsykologin.
Författarna går vidare till de verktyg som krävs: Struktur, Autonomi stödoch Involvering. Om man lyckad kombinera dessa så uppnås ett behovsstödjande förhållningssätt. Då kan man locka fram ett dynamiskt mindset, som skiljer sig från ett statiskt mindset. (begrepp formu-lerat av Carol Dweck) Vid det senare är man väldigt motiverad att visa sig duktig – och lika motiverad att undvika ett misstag. Kan enav många orsaker till utmattning ligga i denna form av mindset? En sportkommentator sade om Therese Johaug, detta årets skid-VM:s ab-soluta drottning, ”Hon har arbetat med sina svårigheter, många idrottare vill bara utveckla sina bästa sidor.” Uppenbarligen har hon ett dynamiskt mindset.
Ett av de roligaste kapitlen är det om självreglering och liknelsen med ryttaren (förnuftet) och elefanten (känslan). Ryttaren har inte en chans att kontrollera sin elefant! Det ryttarenkangöra är att leda in elefanten på en stig, där denne inte blir skrämd, frestad eller agerar för impulsivt.
Av det jag skrivit är kanske intrycket att boken är tungt teoretisk, men så är absolut inte fallet. Boken är mycket lättläst, med många konkreta exempel, t.ex. hur anpassa mijön, hur ger man (som ledare eller för-älder) på bästa sätt beröm för att uppmuntra just ett dynamiskt mindset. Det finns också ett sammanfattningskapitel om någon vill repetera.
Författarna är ju kritiska till motivation 2.0, även om de medger att detta sätt kan ge framgång på kort sikt, men för sedan ett lite motsägelsefullt resonemang om att i alla fallanvända sig av belöningar – men hur dessa då kan användas på ett sätt som inte upplevs som kontrollerande. De avråder från tävlingar och bonussystem – något som varje chef borde fundera över! Här drar de i stället fram skäl för en tillräckligt hög grundlön, vilket ju är intressant i dessa pandemidagar med diskussion kring svårighet att rekvirera tillräckligt många och tillräckligt välutbildad hemtjänstpersonal, bl.a. beroende på deras låga löner och dåliga arbets-scheman.
Författarna kopplar också självbestämmande och kontroll till hur politiker i olika länder valt helt olika strategier. Många länder har infört ett rigoröst övervakningssystem, medan man i Sverige i mångt valt rekommendationsvägen och förlitat sig på människornas eget sunda drivkraft. Vad som visar sig vara rätt väg att vandra återstår att se!
Jag saknar ett resonemang om när den inre motivationen kan bli ett problem; många inom autismspektrum har en stark drivkraft, utan koppling till yttre belöningar, men också ofta utan känsla för sammanhanget de verkar i.
För vem är boken läsvärd?
Kapitlet där författarna kopplar barnens självvalda iver till spel på datorer till SDR:s behovs-begrepp bör kunna vara klargörande för föräldrar. Annars tänker jag mig att någon som är ny i handledar- eller chefsskapsrollen kan ha riktigt stor glädje av boken. En risk med att vara ny på ett uppdrag är den egna osäkerheten och då uppstår lätt behovet att visa att man minsann kan något, är berättigad till den nya positionen och börjar docera.
Förutom möjlighet till egna reflektioner (efter varje kapitel får man ta del av författarnas tankar) så ges i boken handfasta tips – utan att det dock pekas med hela handen. För det är ju det sista man skall göra för att uppnå en motivationsrevolution!
Författarna har kastat bollen – fångar du den?
På uppdrag av DiabetologNytt
Marie Insulander
Leg. Psykolog, specialist i klinisk psykologi
Leg. Psykoterapeut, handledarkompetens
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
