Det finns en tydlig koppling mellan förbättrad tarmmikrobiota och ett av våra vanligaste kolesterolsänkande läkemedel, statiner. Det framgår av en europeisk studie där forskare vid Göteborgs universitet ingår.

Tarmens mikrobiota, alltså sammansättningen av bakterier, har tidigare kunnat kopplas till olika ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar och hjärt-kärlsjukdom. Den nya studien visar nu att tarmmikrobiotan förbättrades hos den grupp deltagare som tog statiner.

De direkta mekanismerna är inte klarlagda, men resultaten från det EU-baserade samarbetsprojektet MetaCardis, med 14 forskargrupper från sex länder är ändå tydliga.

– Även om studien inte ger ett orsakssamband, så är det spännande att se hur ett välbeprövat läkemedel kan förändra tarmmikrobiotan. Nu återstår det att visa om statiner direkt påverkar bakterierna i tarmen eller om läkemedlet påverkar tarm- och immunceller som i sin tur bidrar till en förändrad mikrobiota, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, med fokus på tarmflorans roll vid metabolism.

Länk mellan tarmmikrobiota och fetma

Syftet med MetaCardis är att klargöra om och hur tarmmikrobiotan kan kopplas till hjärt-kärlsjukdom. Inom projektet har drygt 2 000 européer med olika grader av ämnesomsättnings- och hjärt-kärlsjukdom noggrant undersökts.

Tarmmikrobiotan delas in i olika huvudgrupper mellan individer, så kallade enterotyper. En av dessa, betecknad Bact2, har färre antal bakterier till både antal och sammansättning. Bland annat saknas antiinflammatoriska bakterier som Faecalibacterium, som bland annat stärker immunförsvaret.

Bact2 har visat sig vara vanligare hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, multipel skleros och depression. I den aktuella studien såg forskarna att denna enterotyp också var betydligt mer förekommande hos patienter med fetma (18 procent) än hos personer utan fetma (4 procent), en observation som verifierades i en oberoende belgisk studie.

Läkemedel som ändrar ekologin i tarmen

Den positiva och hittills okända effekten av statiner, som forskarna identifierat, handlade om att andelen individer med Bact2 minskade i den grupp som behandlades med läkemedlet, vilket gav en mer normal tarmmikrobiota. Tillsammans öppnar de olika fynden i studien för nya framtida behandlingsformer där man kan använda läkemedel för att förändra tarmmikrobiotan.

– Kanske kan man använda läkemedel som statiner för att ändra ekologin i tarmen, men för detta krävs vidare studier, konstaterar Fredrik Bäckhed.

Presss release Göteborgs Universitet

Vetenskaplig artikel:

Statin therapy is associated with lower prevalence of gut microbiota dysbiosis,Nature

https://www.nature.com/articles/s41586-020-2269-x

Abstract

Microbiome community typing analyses have recently identified the Bacteroides2 (Bact2) enterotype, an intestinal microbiota configuration that is associated with systemic inflammation and has a high prevalence in loose stools in humans^1,2. Bact2 is characterized by a high proportion of Bacteroides, a low proportion of Faecalibacterium and low microbial cell densities^1,2, and its prevalence varies from 13% in a general population cohort to as high as 78% in patients with inflammatory bowel disease². Reported changes in stool consistency³ and inflammation status⁴ during the progression towards obesity and metabolic comorbidities led us to propose that these developments might similarly correlate with an increased prevalence of the potentially dysbiotic Bact2 enterotype. Here, by exploring obesity-associated microbiota alterations in the quantitative faecal metagenomes of the cross-sectional MetaCardis Body Mass Index Spectrum cohort (n = 888), we identify statin therapy as a key covariate of microbiome diversification. By focusing on a subcohort of participants that are not medicated with statins, we find that the prevalence of Bact2 correlates with body mass index, increasing from 3.90% in lean or overweight participants to 17.73% in obese participants. Systemic inflammation levels in Bact2-enterotyped individuals are higher than predicted on the basis of their obesity status, indicative of Bact2 as a dysbiotic microbiome constellation. We also observe that obesity-associated microbiota dysbiosis is negatively associated with statin treatment, resulting in a lower Bact2 prevalence of 5.88% in statin-medicated obese participants. This finding is validated in both the accompanying MetaCardis cardiovascular disease dataset (n = 282) and the independent Flemish Gut Flora Project population cohort (n = 2,345). The potential benefits of statins in this context will require further evaluation in a prospective clinical trial to ascertain whether the effect is reproducible in a randomized population and before considering their application as microbiota-modulating therapeutics.

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt