I världen blir diabetes allt mer vanligt men i Sverige har ökningen planat ut. En stor anledning är att man blivit bättre på att testa personer i riskgrupper.
– Genom att upptäcka vilka som riskerar att få diabetes typ 2 tidigt har vi möjlighet att få dem att ändra livsstil, säger professor Kerstin Brismar.
Antalet vuxna med diabetes har i världen ökat från 108 miljoner år 1980 till 422 miljoner 2014. Även om man tar hänsyn till befolkningsökningen så är det en fördubbling. Enligt WHO:s hälsorapport för 2016 har cirka 8,5 procent av världens vuxna befolkning nu diabetes, de allra flesta typ 2.
Diabetes typ 2 är, till skillnad mot typ 1, livsstilsrelaterad. Forskning visar att övervikt i kombination med anlag ofta ligger bakom att sjukdomen bryter ut. Vid typ 2 räcker inte mängden insulin till kroppens behov. Diabetes typ 1 är istället en autoimmun sjukdom där kroppens egna produktion av insulin i princip upphört.
I Sverige har runt fem procent av befolkningen diabetes. Av dessa utgör de med typ 2, 85 till 90 procent. Jämfört med andra länder har Sverige en mycket liten ökning av sjukdomen.
– Läkare på vårdcentraler runt om i landet har blivit bättre på att ta blodprov på dem som man anser höra till riskgruppen, säger Stefan Jansson, läkare och ledamot i Nationella Programrådet för diabetes.
Den lilla ökning som vi kan se, menar han, beror på att sjukdomen är vanligare hos äldre, det flesta insjuknar efter 60 års ålder, och vi har en befolkning som lever allt längre med sin sjukdom. Samtidigt är prognosen att en av tre till fyra har diabetes utan att veta om det.
Att upptäcka sjukdomen på tidigt stadium, eller till och med innan den bryter ut, kan vara avgörande för att undvika följdsjukdomar, men också dödlighet.
”Upptäcker man anlagen tidigt ökar också möjligheten att stoppa den. Vi har sett att chanserna för att inte utveckla diabetes typ 2 genom att förändra livsstil är stor” säger professor Kerstin Brismar. Foto: Claudio Bresciani/TT
Under våren 2017 påbörjar Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet, en studie där människor i riskgruppen för diabetes typ 2 screenas för att upptäcka om de eventuellt har anlag för sjudomen.
Screeningen, som sker genom ett frågeformulär och ett blodprov, ger information om insulinresistens (vilket innebär ökat insulinbehov) och mycket hög risk att utveckla typ 2 diabetes och därmed möjlighet att förebygga sjukdomen innan den ger några symptom. Den som löper risk att utveckla diabetes typ 2 har ofta släktingar med diabetes, och/eller högt blodtryck, bukfetma, samt lever ett stressigt och inte helt igenom hälsosamt liv.
– Upptäcker man anlagen tidigt ökar också möjligheten att stoppa den. Vi har sett att chanserna för att inte utveckla diabetes typ 2 genom att förändra livsstil är stor, säger Kerstin Brismar.
Ökad vardagsmotion, omläggning av kosten och rökstopp är tre viktiga faktorer. Att stressa mindre är också viktigt för att förebygga diabetes. Enligt Kerstin Brismar behöver förändringen inte vara så dramatisk.
– Den som lyckas gå ner fem kilo och som rör på sig mer har mycket att hämta.
Kostnaden för diabetes är i Sverige, sedan 2005, cirka elva miljarder kronor per år. Kerstin Brismar hoppas att man i framtiden ska ha möjlighet att screena alla inom riskgruppen.
– Det är ingen idé att screena hela befolkningen, det skulle kosta mer än vad det skulle ge, men om man undersöker riskgrupperna har man mycket att vinna.
Prognosen har fördubblats på bara några år, det är mycket oroväckande
I hela världen uppskattar man att nästan hälften av de med diabetes lever utan konstaterad diagnos. Och man tror att sjukdomen kommer att fortsätta öka, som mest i länder i Afrika och sydöstra Asien. Enligt International Diabetes Federation kan antalet människor i världen med diabetes år 2040 vara 642 miljoner vilket innebär stora kostnader för medicin och vård.
– Prognosen har fördubblats på bara några år, det är mycket oroväckande, säger Kerstin Brismar.
I Kina levde runt en procent med diabetes på 1980-talet, i dag är motsvarande siffra 12 procent. Även i Indien och i många länder i Afrika är ökningen stor. Enligt Kerstin Brismar beror det till stor del på förändrad livstil. Att många i dessa länder har fått det bättre, de äter mer västerländsk kost och rör på sig mindre.
I flera länder försöker man påverka utvecklingen med information om riskfaktorer för diabetes särskilt betydelsen av stort intag av läsk, söta drycker i unga år.
– I Kina jobbar man nu nationellt med informationskampanjer om vikten av att äta bra. Men det är också viktigt att på nationell nivå identifiera riskpatienter, säger Kerstin Brismar.
– Förutom bra kostvanor är det även viktigt att ge möjlighet till fysiskt aktivitet I vissa skolor i Kalifornien, USA, har man idrott i skolan minst 30 minuter per dag, det borde fler tar efter, tillägger Kerstin Brismar.
Svd 170105
Hälsoprofessorn: LCHF livsfarligt för den orörlige
Mindre portioner, medelhavskost och vardagsmotion. De kostråd som livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellénius förespråkar utlovar inga mirakel och är därför inga storsäljare.
Du kan inte äta hur mycket bacon och animaliska fetter som helst – om du är stillasittande, menar Maj-Lis Hellénius som är överläkare vid Livsstilsmottagningen på Hjärtkliniken på Karolinska universitetssjukhuset.
Hon är professorn som kämpar i motvind. För av någon anledning får de allmänna kostråd som Mai-Lis Hellénius förespråkar inte samma uppmärksamhet som dieterna LCHF (lågkolhydratkost, förkortning av engelska low carb, high fat) eller 5:2 (periodisk fasta). Hon pratar om balans. Om vikten av omättade fetter. Om vardagsmotion och om att äta mer grönt, mindre kött och framför allt mindre portioner.
Nu drivs ju inte professor Hellénius, som också är överläkare vid Livsstilsmottagningen på Hjärtkliniken på Karolinska universitetssjukhuset, av att sälja kostråd.
Drivkraften är att patienterna ska bli färre och friskare. Inte så kontroversiellt kan tyckas, men det finns de som har varit arga på henne. Framför allt för att hon kritiserat LCHF-dieten, som rekommenderar få kolhydrater men mycket fett, för att innehålla för mycket mättade fetter.
Inte farligt alls, säger förespråkarna.
Livsfarligt, säger Mai-Lis Hellénius.
– Sedan finns det ju flera olika varianter av LCHF. Alla gör på sitt vis. Men det lättsålda med dieten som många gick igång på var ju att man kunde äta hur mycket bacon och animaliska fetter som helst.
Hon påpekar att LCHF, där man tar bort en del kolhydrater inte alls behöver vara fel. Men, tillägger hon, det viktigaste är att röra på sig.
Egentligen pratar Mai-Lis Hellénius lika mycket om vardagsmotion som om kost, men det får inte lika uppmärksamhet – och framför allt väcker det inga känslor.
– Så fort man pratar om mat och kost så blir det upprört och känslosamt. Som läkare och forskare är det viktigt att inte ta åt sig. Jag ser mig som budbärare av de kostråd som är sprungna ur den samlade vetenskapen. Jag, och andra läkare, har blivit anklagade för att vara köpta av sockerindustrin, det är vi inte. Det finns ingen dold agenda.
Fixeringen vid dieter och kilon leder till märkligt förhållande till kosten, tycker Maj-Lis Hellénius: ”Mat är ju lust”. Foto: Malin Hoelstad
Det är bättre att vara lite rund och rörlig än smal och stillasittande.
När vi pratar om att hälften av svenskarna går, eller har gått, på någon diet, suckar Mai-Lis Hellénius. Det är sällan de som går på en diet, eller bantar som man sa förr, verkligen behöver det.
– Vikten är ingen bra måttstock för hälsa eller ohälsa. Det handlar istället om blodtryck, blodfetter och blodsocker. Det är bättre att vara lite rund och rörlig än smal och stillasittande, säger hon och tillägger:
– Det handlar också om var fettet på kroppen sitter.
Det är bukfettet som är det farliga, och om man är överviktig på riktigt. Hon menar att de kostråd som hon och hennes kollegor förespråkar inte är så svåra att följa men att de som följer dem snarare kan se framemot ett hälsosamt liv, än snabb viktnedgång. Fixeringen vid att äta, och inte äta, vid kilon och dieter tycker hon leder till ett märkligt förhållande till mat.
– Mat är ju lust. Det ska vara trevligt att äta.
Mai-Lis Hellénius själv är liten och smal. Det har hon alltid varit. Hon lever som hon lär. Frukosten brukar bestå av havregrynsgröt, bär, minimjölk, rågmacka med grönsaker och ost. I övrigt äter hon i stort sätt gammeldags medelhavsmat.
Efter halva intervjun ställer hon sig upp.
– Nu har jag suttit tillräckligt. Det är det stora problemet. Vi äter för mycket och förbrukar inte kalorierna.
Olika typer av kosthållning
Medelhavskost
Fet fisk, grönsaker, frukt, nötter och olivolja är viktiga ingredienser i det som kallas medelhavskost. Även yoghurt och ost rekommenderas. Det är inte heller fel att dricka något glas rött vin. De kolhydrater som man äter är till stor del baljväxter det vill säga linser, bönor och ärtor.
LCHF
Det finns många varianter av LCHF, som är en förkortning av low carb, high fat. I princip handlar det om att äta mindre kolhydrater och mer fett. LCHF har varit omdiskuterat men nu rekommenderas ofta lågkolhydratkost till de med övervikt och diabetes typ 2. Vill man äta enligt LCHF väljer man kött, fisk, ägg, naturligt fett samt grönsaker som växer ovan jord. Socker och stärkelserik mat som pasta, bröd, ris, potatis bör man undvika.
5:2
Kallas också periodiska fasta och innebär att man två dagar i veckan endast äter 500 kalorier och de övriga dagarna som vanligt. En annan variant är 16:8 som är en korttidsfasta där man, under ett dygn, äter under åtta timmar, inte hela tiden, och fastar under 16 timmar. Man behöver inte fasta varje dag enligt 16:8 men minst tre dagar rekommenderas.
Forks over knives
Amerikansk dokumentärfilm som kom 2011 där en växtbaserad kost utan socker förespråkas. Man bör heller inte äta förädlad mat eller olja.
Svd 170105
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
