Personer med allvarliga psykiska sjukdomar, som schizofreni eller bipolär sjukdom, lever i genomsnitt 20–25 år kortare liv än andra. En viktig orsak är att de oftare än andra har metabola störningar, som till exempel övervikt, diabetes eller rubbning av blodfetter – vilket i sin tur ger ökad dödlighet i främst hjärt–kärlsjukdomar.

Samtidigt har personer med de här psykiska sjukdomarna svårare än andra att söka hjälp inom den somatiska sjukvården, till exempel på vårdcentralen.

– Chockerande ofta förblir de metabola störningarna oupptäckta, säger Dan Gothefors, överläkare i psykiatri vid Karsuddens sjukhus. Psykiatrin måste ta ansvaret för att upptäcka metabola riskfaktorer hos de här patienterna, och ta initiativ till åtgärder.

Dan Gothefors medverkade nyligen vid en konferens i Stockholm, som handlade om somatisk sjukdom och psykisk ohälsa. Arrangörer var bland andra Svenska psykiatriska föreningen, Svensk förening för allmänmedicin och Svensk förening för diabetologi.

För att komma åt det här problemet har Svenska psykiatriska föreningen, tillsammans med sex andra specialitetsföreningar, utarbetat kliniska riktlinjer för »att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom«. Där slår man fast att psykiatrin har ett ansvar både för att förebygga, upptäcka och initiera åtgärder mot metabola störningar.

I riktlinjerna finns en tabell över vilka prov och undersökningar som ska göras årligen, eller i vissa fall oftare. Särskilt om läkaren sätter in en ny antipsykotisk medicin krävs tätare prov, eftersom flera av dessa mediciner kan ge kraftig viktökning som biverkning.

Riktlinjerna kom 2010 och Dan Gothefors, som var med i arbetsgruppen bakom dem, tycker att han ser resultat.

– För tio år sedan var nästan alla i svensk psykiatri omedvetna om det här, säger han. I dag är läget väldigt ojämnt. En del kliniker är väldigt framåt, andra inte. I delar av Sverige är metabola störningar fortfarande oupptäckta och odiagnostiserade.

Diabetesforskaren Claes-Göran Östenson, som är professor vid Karolinska institutet, redovisade aktuella resultat från en pågående studie av patienter vid psykiatriska öppenvårdsmottagningar i Stockholms läns landsting.

Det visar sig där att patienter med någon psykossjukdom i genomsnitt hade 12 cm större midjemått än friska kontroller. De hade också hög-re fasteglukos, med genomsnittet nästan på prediabetesnivå.

– Man kan uttrycka det som att psykossjukdom är en oberoende riskfaktor för midjeomfång och fasteglukosvärde. Psykossjukdomen innebär att risken för detta ökar 2–5 gånger, säger Claes Göran Östensson.

– Samtidigt var det bara 7 procent av psykospatienterna som behandlades för högt blodtryck, mot 18 procent av kontrollerna.

Vad är då orsaken till att psykospatienter så ofta får metabola störningar? Att många antipsykosläkemedel ger viktuppgång är en faktor, men Claes-Göran Östensson anser att den bara står för knappt tio procent av den ökade risken. Genetiken betyder mer, och allra mest betyder livsstilen, säger han: övervikt, dålig mat, stillasittande, rökning och så vidare.

Yvonne Lowert är överläkare på psykosenheten vid psykiat-riska kliniken i Nyköping. Där arbetar man systematiskt för att fånga upp de metabola riskfaktorerna. Alla nya patienter bjuds in till en hälsokontroll som bland annat omfattar ett antal labbprov, midje-mått, blodtryck och EKG. Det ingår också ett hälsosamtal med en sjuksköterska eller mentalskötare, som tar upp frågor om kost, fysisk aktivitet, tobaksvanor, alkohol och så vidare. Först efter dessa förberedelser är det dags för läkarbesöket.

– Vårt sätt att arbeta har lett till gladare patienter, säger Yvonne Lowert. De har fått ökat medvetande om kroppen, och det är lättare att motivera dem till uppföljningar. Vi har kunnat starta fler grupper för stavgång, kost och hälsa och så vidare, och det har också lett till mer social samvaro och gemenskap.

Psykospatienter är en riskgrupp för hjärt–kärlsjukdomar. Därför tycker Yvonne Lowert att EKG-apparater borde vara standard på psykiatriska kliniker. Men det är inte självklart för alla:

– När jag kom till kliniken som ny psykiater, sade jag att jag stannar bara om jag får en EKG-apparat. Då fick jag en.

De kliniska riktlinjerna kan laddas ner från: http://www.svenskpsykiatri.se/kliniska_riktlinjer_metalbolrisk.html