DiabetologNytt Nr 6-7/2026
Senaste Nr DiabetologNytt i PDF
Arkiv alla nyheter

Rapport från Världsdiabetesdagen 13/11 i Stockholm; SFD, SFSD och DM

Ta del av presentationer 

13 november 2026

 

Föreläsarbilderna 

https://www.sw.bonniernewsevents.se/varldsdiabetesdagen-2026/presentationsbibliotek?ref=Presentationsbibliotek

 

 

100 tal kollegor deltog fysiskt på mötet och 300 var med digitalt.

Mötet skedde i samverkan mellan Dagens Medicin, SFD och SFSD

 

 

 

Fredagen den 13 november 2026 bjöd Dagens Medicin in

till en hearing med rundabordssamtal om framtidens

diabetesvård.

 

Temat för programmet var ”Diabetes i

förändringens tid” med fokus på två huvudfrågor:

 

 

▪ Hur kan vi skapa en mer integrerad och

individanpassad diabetesvård när sjukdomen allt oftare

ses som en del av ett större sjukdomskomplex?

 

▪ Hur ska vi omsätta nya rön i både rekommendationer

och praktisk vård?

 

 

Program med

bilder finns på www (se allra överst)

 

Hälsade välkommen

Jarl Hellman, överläkare, processledare diabetes, Akademiska sjukhuset, ordförande Svensk förening för diabetologi
Agneta Lindberg, ordförande, Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, SFSD

 

 

Ny kunskap om diabetes och samsjuklighet – vad vet vi i dag och vad hoppas vi av morgondagen?

• Anna Norhammar, professor, överläkare, ordförande i Svenska kardiologföreningen, Capio St Görans sjukhus/Karolinska Institutet
• Pontus Curman, överläkare, diabetes- och endokrinmottagningen, Ersta sjukhus
• Sara Lind af Hageby, överläkare, ordförande RPO njursjukdomar, ME Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset

 

 

• Diabetesteamet i förändringens tid
Anna Olsson, diabetessjuksköterska, Östervåla vårdcentral
Hans Engqvist, specialist i allmänmedicin, Östervåla vårdcentral

 

 

• Topp 5 från EASD
Jarl Hellman, överläkare, processledare diabetes, Akademiska sjukhuset, ordförande Svensk förening för diabetologi

 

 

• Från studier till klinik: En växande behandlingsarsenal och dess plats i rekommendationer och klinisk vardag
Stefan Jansson, specialist i allmänmedicin, docent Brickebackens vårdcentral, ordförande, NAG Diabetes

 

 

• CGM-mätare vid typ 2-diabetes – vem, vad och hur?
Margareta Hellgren, docent, specialist i allmänmedicin, Skaraborgsinstitutet, Skövde

 

 

• Paneldiskussion: En diabetesvård i förändring – vad gör myndigheterna?

Tina Crafoord, direktör, verksamhetsområde användning, Läkemedelsverket
Lars Almroth, direktör för verksamhetsområde sjukvård, Socialstyrelsen
Per-Henrik Zingmark, enhetschef avdelningen för värdebaserad prissättning, TLV

 

 

• Slutsatser från rundabordssamtalen på

Världsdiabetesdagen 2026

 

Här är en sammanställning av de förslag som lyftes av

deltagarna.

 

 

10 gruppers förslag på åtgärder

för att stärka en diabetesvård i förändring

 

 

Förslagen i tre huvudrubriker

1. Från stuprör till helhetssyn: Det finns ett starkt och samstämmigt

krav på att överge ett fragmenterat och sjukdomsspecifikt synsätt.

I stället efterfrågas en holistisk modell som ser hela patienten,

organiserar vården i team över professions- och vårdnivågränser,

och styrs av ett långsiktigt investeringstänk.

 

2. Säkra och specialisera kompetensen: Kompetensförsörjning är en kritisk

fråga. Det handlar dels om att politiskt och ekonomiskt säkerställa kontinuerlig

fortbildning för all personal, dels om att erkänna och renodla specialistroller.

Diabetessjuksköterskan är en nyckelperson vars kompetens måste tas tillvara

och vidareutvecklas för att möta behoven hos en alltmer komplex patientgrupp.

 

3. Skapa ett dynamiskt och jämlikt vårdsystem: Systemet måste bli mer flexibelt

för att hålla jämna steg med den snabba medicinska och tekniska utvecklingen.

Detta kräver ”levande” riktlinjer som uppdateras löpande och ersättningssystem

som främjar, inte hindrar, användandet av modern och effektiv vård. 5 medskick till Socialstyrelsen inför arbetet med

nya nationella riktlinjer

 

 

 

Förslag till Socialstyrelsen inför nya nationella riktloinjer för diabetes

▪ Riktlinjerna måste skifta från ett snävt glukosfokus till ett helhetsperspektiv som inkluderar obesitas, hjärt-

och kärlsjukdomar, psykisk hälsa och tandhälsa. Även prediabetes och den växande gruppen äldre med

typ 1-diabetes måste få uppmärksamhet.

▪ Riktlinjerna måste vara lättillgängliga och spegla modern vård. Det behövs vägledning kring ny teknik och

nya läkemedel.

▪ Skapa ”levande dokument” som kan uppdateras löpande, gärna årligen och i block. Långa väntetider på

uppdateringar är inte acceptabelt med tanke på den snabba utvecklingen.

▪ Ställ krav på kompetens och bred samverkan mellan myndigheter, profession och nationella experter i

framtagningen av riktlinjerna.

▪ Våga prioritera och skapa tydliga uppföljningsmått: Riktlinjerna bör våga prioritera kostnadseffektiva

behandlingar och innehålla tydliga mått för att följa upp hur rekommendationerna implementeras.

• Myndigheter har sinsemellan samverkan. Riktlinjer bör avstämmas mellan myndigheter så ett istället för flera dokument;

Socialstyrelsen, TLV, LMV, E-hälsomyndigheten, SKR; i enlighet med deras gemensamma myndighets-överenskommelse 2025,

Partnerskap

 

 

 

Förslag till primärvården i arbetet med patienter med kardiometabol samsjuklighet

▪ Utvidga diabetessjuksköterskans roll till en specialiserad ”kardiometabol sköterska”, som inte

belastas med andra arbetsuppgifter.

▪ Organisera arbetet i multifunktionella, kardiometabola team på vårdcentralen. Detta främjar ett

holistiskt arbetssätt, kontinuitet och möjliggör basala helhetsgenomgångar av patientens situation.

▪ Vården behöver vara sammanhållen, med tydliga riktlinjer och förbättrad samverkan över gränserna,

exempelvis genom gemensamma ronder mellan primärvård, sjukhus och kommun.

▪ Ersättningssystemen måste utformas så att de stödjer och uppmuntrar teamarbete och ett holistiskt

omhändertagande. De får inte fungera som ett hinder för en god vård.

 

 

Politiker bör prioritera för att optimera vården

▪ Utveckla och använd digitala hjälpmedel för uppföljning mellan besök och för utbildningsprogram.

Tydliggör också patientens eget ansvar, möjligheter och medverkan i vården 5 goda råd till våra nyvalda sjukvårdspolitiker

▪ Gå från ett kortsiktigt produktionsfokus till ett långsiktigt perspektiv på hälsa, livskvalitet och

samhällsekonomi. Investeringar i tidiga och effektiva insatser är lönsamma i längden.

▪ Säkerställ och schemalägg fortbildning och kompetensutveckling för all vårdpersonal. Detta bör

vara en självklar del av beställningen från regionen. Minst 10 dagar fortbildning per år.

▪ Ge primärvården de ekonomiska medel och förutsättningar som krävs för att kunna arbeta

holistiskt, med kontinuitet och i team. Satsa på primärvården snarare än att låta kostnader

eskalera på sjukhusen.

▪ Motverka regional ojämlikhet. Inför centraliserade budgetar för ny teknik och dyrare läkemedel

istället för att belasta enskild enhet, så att den enskilda vårdcentralens ekonomi inte blir ett hinder för modern behandling.

▪ Våga fatta beslut om prioriteringar som sträcker sig längre än en mandatperiod.

• Säkerställ långsiktig finansiering av kvalitetsregister som Nationella Diabetesregistret (NDR) som ett centralt

verktyg för uppföljning och styrning.

 

 

Nästa års möte planeras

12/11 2027

 

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

Facebook
LinkedIn
Email
WhatsApp