MTP-rådet har gjort ett selektivt urval av forskningen
Den nya rekommendationen från MTP-rådet om vilka som ska få tillgång till modern insulinpump
tycks mest ha styrts av ekonomernas oro för nästa budget, skriver debattörer från bland annat Svensk förening för diabetologi.
Johan Jendle,
Peter Adolfsson,
Neda Rajamand Ekberg,
Katarina Fagher,
Karolina Janson
Åsa Sturestig.
Från www.dagensmedicin.se
Debattinlägg
Nyligen kom regionernas gemensamma medicintekniska produktråd, MTP-rådet, med en ny rekommendation om vilka vuxna med typ 1-diabetes som ska få tillgång till modern insulinpump.
• Följs den rekommendationen så kommer tiotusentals svenskar att nekas den teknik som skulle kunna ge dem ett friskare, enklare och längre liv.
• Vi anser att kortsiktiga budgethänsyn har fått väga för tungt i bedömningen.
Bakgrund
Först är det värt att påminna om vad typ 1-diabetes är. Runt 70 000 svenskar lever med sjukdomen och antalet ökar. Sjukdomen är livshotande och obotlig. Kroppens insulinproduktion har upphört helt. En frisk bukspottkörtel doserar insulin dygnet runt. Det är omöjligt att efterlikna manuellt, men en person med typ 1-diabetes tvingas försöka och fattar flera hundra behandlingsbeslut i veckan. Doserar man för lite får man högt blodsocker och på sikt allvarliga följdsjukdomar. Doserar man för mycket faller blodsockret och hjärnans förmåga påverkas. I värsta fall dör man.
Sedan 1990-talet har behandlingen av typ 1-diabetes i huvudsak skett med manuella insulininjektioner. Men numera finns smarta insulinpumpar som tillsammans med kontinuerlig glukosmätning fattar automatiserade behandlingsbeslut 288 gånger per dygn. Studie efter studie visar samma sak: bättre blodsockervärden, mer tid i målområdet, mindre tid med farligt låga värden, lägre risk för följdsjukdomar och bättre livskvalitet. Resultaten gäller alla grupper med typ 1-diabetes. Tekniken kallas automated insulin delivery (AID) och har revolutionerat vården.
Svensk diabetesvård
har som mål att långtidsblodsockret, HbA1c, hos vuxna ska ligga mellan 45 och 52 mmol/mol. Det är de nivåer som krävs för att minska riskerna för komplikationer.
Ändå sätter nu MTP-rådet gränsen för att AID ”bör erbjudas” vid HbA1c över 70 mmol/mol och för ”kan erbjudas” vid 64. I det gapet ryms tiotusentals svenskar som kämpar med sin behandling varje dag. Ska de nekas hjälp för att de inte är tillräckligt sjuka ännu? Tänk om man diskuterade cancerterapi på samma vis: bara de värst drabbade får behandling, övriga får leva med ökat lidande och en tidigare död.
MTP-rådet har gjort ett selektivt urval av forskningen för att kunna dra sina slutsatser. I underlaget finns också en hälsoekonomisk bedömning från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) som, till skillnad från nästan alla andra motsvarande studier, landar i att AID bara är ekonomiskt motiverat för dem med allra sämst blodsockerkontroll.
Analysen står i strid med de flesta jämförbara studier
• Johan Jendle, professor vid Örebro universitet, visade redan 2021 att AID är kostnadseffektivt för alla grupper med insulinberoende diabetes.
• Peter Adolfsson, forskare vid Göteborgs universitet, har visat att AID är dominant kostnadseffektivt jämfört med både pump utan AID och penna. En nordisk uppföljning från i våras bekräftar resultatet för svenska vuxna. TLV använder inte något av dessa resultat.
• Samtidigt beräknades samhällskostnaden för typ 1-diabetes förra året till 12,9 miljarder kronor per år. Tidigare studier visar att komplikationer står för 70 procent av vårdkostnaderna. Just sådana komplikationer som AID bevisligen förebygger. Att neka patienterna tekniken sparar alltså inga pengar. Det bara skjuter fram och höjer notan.
TLV Rekommendationen
tycks mest ha styrts av ekonomernas oro för nästa budget. Men den snabba medicintekniska utvecklingen har möjlighet att förändra livet för människor med en rad svåra sjukdomar. Det måste ses som en investering. På sikt gör det människor friskare och minskar belastningen på vården.
Det enda rimliga
är att AID görs tillgänglig för alla i Sverige med typ 1-diabetes som vill ha och kan hantera tekniken.
• En nationell införandeplan behöver tas fram.
• Breddinförande kräver tid, personal och pengar, det erkänner vi, men prioriteringen ska styras av faktisk evidens och nytta. Inte av en kalkyl som beställts för att ge det svar regionernas ekonomer redan har bestämt sig för.
Johan Jendle,
professor i medicin vid Örebro universitet
Peter Adolfsson,
utsedd till Årets diabetolog 2026, överläkare vid Högsbo närsjukhus, Region Göteborg
Neda Rajamand Ekberg,
docent i endokronologi, överläkare på Centrum för diabetes, Region Stockholm
Katarina Fagher,
vetenskaplig sekreterare i Svensk förening för diabetologi, överläkare på Skånes universitetssjukhus, Region Skåne
Karolina Janson,
generalsekreterare, Barndiabetesfonden
Åsa Sturestig,
sakkunnig, Barndiabetesfonden
__________________________
Medicinsk kommentar
Ett par kollegor har mailat, undrat över vilken roll TLV och MTP-rådet har, är de fristående myndigheter,
står de under överinseende av SKR? Se nedan historik med formella uppdrag
TLV har sitt ursprung
i 2002, då myndigheten hette Läkemedelsförmånsnämnden (LFN).
Varför tillsattes LFN?
Start: 1 oktober 2002.
Bakgrunden var en förändring av det svenska systemet för läkemedelssubventioner.
Regeringen ville gå från ett i stor utsträckning automatiskt subventionssystem till ett system där en självständig statlig myndighet prövade:
• om ett läkemedel skulle subventioneras av samhället
• vilket pris som skulle gälla inom läkemedelsförmånen
• om subventionen gav tillräcklig nytta i förhållande till kostnaden
• att läkemedelsförmånerna skulle vara lika i hela landet. Samtidigt • se till • hälsoekonomi.
Den nya Läkemedelsförmånsnämnden skulle alltså göra en starkare hälsoekonomisk och medicinsk bedömning av pris och subvention, snarare än att subvention i praktiken följde automatiskt av att ett läkemedel hade fått ett försäljningspris.
När blev det TLV?
År 2008 genomfördes tandvårdsreformen. LFN fick då även uppgifter inom tandvårdsområdet och bytte därför namn till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) den 1 september 2008.
Så förenklat:
2002 → Läkemedelsförmånsnämnden (LFN)
2008 → TLV, med både läkemedels- och tandvårdsuppdrag.
2020 MTP, ansvar för medicintekniska produkter
TLV i relation till MTP-rådet
TLV:s ursprungliga uppdrag handlade framför allt om läkemedelsförmåner och hälsoekonomisk bedömning, medan MTP-rådet senare år fått en motsvarande nationell roll för medicintekniska produkter.
På senare år har TLV ha tagit fram hälsoekonomiskt underlag med rekommendationer. MTP rådet har fått ta del av dessa för att ge synpunkter på införande, ungefär som NT rådet ger sin syn på nya läkemedels subvention
MTP-rådet (Medicintekniska produktrådet) består rådet av följande personer enligt www
• Ordförande
Annkristin Svensbergh, läkare, sjukhuschef, Region Kalmar
Samordnare, SKR
• Sofia Medin, civilingenjör
Södra samverkansregionen
• Ulrika Sandberg, medicinteknik, Region Kronoberg
• Stockholm/Gotland
Niklas Bark, överläkare, Karolinska
• Sydvästra
Marcus Stählbrandt, verksamhetsstrateg, Region Jönköpings län
• Västra
Mia Isacson, regionutvecklare, VGR
• Norra
Göran Eriksson, medicinteknisk strateg, Region Norrbotten
• Mellansverige
Oscar Axmon, läkare/civilingenjör, Region Örebro
• Etik
Joar Björk, Centrum för tillämpad etik, Linköpings universitet
• Medicinsk rådgivare
Mårten Lindström
• Medicinsk rådgivare
Joachim Lundahl
MTP-rådet är sålunda en nationell beslutsgrupp med representation från sex sjukvårdsregioner; ger rekommendationer om införande och användning av medicintekniska produkter.
MTP-rådet publicerade den 16 juni 2026 sin nationell rekommendation om avancerade insulinpumpar/AID-system för vuxna med typ 1-diabetes, just innan semester och ledighet.
_______________________
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt