1. Sceeningprogrammet upptäcker okänd hjärtsvikt hos patienter med diabetes

   Att använda N-terminala pro–B-typ natriuretiska peptidtestkit (NT-proBNP) för att screena patienter med diabetes är ett effektivt sätt att

2. hitta patienter med okänd hjärtsvikt (HF) och få dem att börja med viktiga läkemedel. Det är den viktigaste slutsatsen från en ny studie publicerad i JACC, flaggskeppstidskriften för American College of Cardiology. [1]

”Strategier för att identifiera patienter med risk för utveckling av HF har föreslagits, som inkluderar cirkulerande biomarkörer för hjärtstress (natriuretiska peptider) och hjärtskada (hjärttroponiner),” skrev försteförfattaren Dr. Daniel Taylor-Sweet, forskare vid School of Cardiovascular and Metabolic Health vid University of Glasgow, samt kollegor. ”Trots detta rekommenderar riktlinjerna inte konsekvent biomarkörbaserad screening vid diabetes och den utförs sällan i klinisk praxis. Delvis beror detta på att det kliniska värdet av screening och tidig riktad intervention fortfarande är okänt.”

Taylor-Sweet et al. hoppades få veta mer om potentialen i sådana screeninginsatser med TARTAN-HF, en multicenter randomiserad kontrollerad studie som rekryterade mer än 700 patienter med typ 1- eller typ 2-diabetes. Medianåldern var 71 år, 69 % var män och 90 % av patienterna hade typ 2-diabetes. Ingen av patienterna hade känt till HF, men de presenterade alla minst en känd HP-riskfaktor.

Från 2023 till 2025 randomiserades patienterna för att antingen få NT-proBNP-screening eller vanlig vård. Om NT-proBNP-screeningresultaten var ≥125 pg/mL, beställdes ekokardiografi för att ytterligare utvärdera patientens hjärta.

Totalt sett diagnostiserades HF hos 24,6 % av patienterna i screeninggruppen efter sex månader jämfört med 1 % av den vanliga vårdgruppen. Dessa var oftast diagnoser av hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion (HFpEF). Patienter med nydiagnostiserad HF tenderade att vara äldre och ha typ 2-diabetes. Dessa individer hade också lägre livskvalitetspoäng enligt Kansas City Cardiomyopathy Questionnaire-12:s totala sammanfattande poäng än patienter utan HF. De vanligaste symtomen hos patienter med nydiagnostiserad HF var andnöd (84 %) och trötthet (53 %).

”Den höga diagnostiska effekten av den riktade riskbaserade strategin i TARTAN-HF med upptäckt av patienter med en betydande symtombörda och begränsning av global hälsostatus understryker värdet av den föreslagna screeningstrategin för att identifiera patienter där behandlingar kan påbörjas med HF-sjukdomsmodifierande behandlingar,” skrev författarna. ”Detta kan potentiellt leda till kliniskt meningsfulla förändringar i symtombörda och negativa utfall hos patienter med etablerad, men tidigare okänd, HF. Även om TARTAN-HF inte var statistiskt besatta för att hantera effekten av screeningprocessen på kliniska utfall, hoppas vi kunna ge ytterligare insikter om den kliniska effekten av denna strategi med utökad uppföljning av kohorten.”

Författarna noterade också att användningen av SGLT2-hämmare ökade signifikant i screeninggruppen, från 23,7 % till 38,8 % av patienterna. Användningen av loopdiuretika i screeninggruppen ökade också, från 14,7 % till 24,9 % av patienterna. Den vanliga vårdgruppen såg inte så kraftiga ökningar i förskrivningen av dessa läkemedel.

”Det ständigt växande armamentariet av sjukdomsmodifierande HFpEF-behandlingar och den höga förekomsten av oerkänd HFpEF som upptäckts genom riktad screening i TARTAN-HF belyser inte bara behovet av den pågående upptäckten av nya förebyggande och sjukdomsmodifierande terapier, utan också värdet av tidig upptäckt av sjukdom för att möjliggöra implementering av befintliga terapier,” skrev författarna.

Läs mer på

https://www.acc.org/Latest-in-Cardiology/Journal-Scans/2026/08/17/20/17/New-Clinical-Performance-Quality-Measures-Define-Standards-For-Managing-AFib

Nyhetsinfo

www red DiabetoöogNytt