Endast en av fem personer med högt blodtryck i Sverige har tillräckligt väl behandlat blodtryck. Nu finns ett nytt personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp hypertoni med målet att förbättra omhändertagandet av personer med högt blodtryck.
Högt blodtryck (hypertoni) är globalt sett den viktigaste riskfaktorn för att dö i förtid. Risken för hjärt- och kärlsjukdom, såsom stroke, hjärtsvikt och hjärtinfarkt, ökar med ökande blodtryck. I Sverige får ungefär hälften av befolkningen diagnosen hypertoni före 65 års ålder.
Bättre diagnostik och behandling
Vårdförloppet fokuserar på att en större andel av personer med högt blodtryck ska få rätt diagnos och behandling jämfört med idag. Detta görs genom blodtrycksmätning på personer med hög sannolikhet för högt blodtryck, följt av en strukturerad uppföljning av förhöjda värden. De flesta personer med odiagnosticerat högt blodtryck har genomgått flera blodtrycksmätningar i vården utan att man har satt diagnos och påbörjat behandling.
– Genom att mäta blodtrycket ordentligt vid två tillfällen, och därefter besluta om diagnos och behandling, kan vi förbättra det medicinska omhändertagandet och samtidigt minska onödiga extra mätningar, säger Mattias Brunström, ordförande i den nationella arbetsgruppen för hypertoni.
Diagnosgränsen för högt blodtryck, ≥140/90 mmHg, har inte förändrats i vårdförloppet. Däremot sänks det generella behandlingsmålet från <140/90 till <130/80 mmHg för dem som diagnosticeras med högt blodtryck.
– De flesta personerna med hypertoni har nytta av ett lägre blodtrycksmål, men det behöver individanpassas utifrån kardiovaskulär risk, samsjuklighet, skörhet och annan behandling, säger Mattias Brunström.
Stegvis införande motverkar ökade kostnader
Enligt hälsoekonomiska beräkningar kan vårdförloppet fortfarande innebära ökade kostnader för primärvården. Om nya arbetssätt införs successivt i takt med införande av vårdförloppet, till exempel blodtryckstagning i hemmet, behöver ökningen inte bli så stor. På längre sikt minskar patienternas lidande. Effektiviteten ökar genom att vården bli mer proaktiv och förebyggande.
Det nationella primärvårdsrådet bedömer att flera av primärvårdens synpunkter har beaktats under remissrundan. De påpekar dock att tidsintervallet från första blodtrycksmätning till insatt behandling fortfarande är kort, med risk för undanträngningseffekter. Utifrån nya formuleringar bör det vara möjligt att succesivt anpassa lokalt och prioritera utifrån aktuella behov.
– Över tid kommer det att krävas förändrade arbetssätt. Men som det står i konsekvensbeskrivningen kommer det även att krävas resurser till primärvården för att vårdförloppet ska kunna implementeras fullt ut, säger Tommy Lundmark, ordförande i det nationella primärvårdsrådet.
Bakgrund
Det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet för hypertoni har tagits fram av en nationell arbetsgrupp på uppdrag av nationellt programområdet hjärt- och kärlsjukdomar inom systemet för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. Vårdförloppet har reviderats utifrån kommentarer och synpunkter som har framkommit under remissrundan. Främst gäller revideringarna en anpassad konsekvensbeskrivning kopplad till nya arbetssätt och ett stegvis införande av vårdförloppet.
Vårdförlopp hypertoni, 1177 för vårdpersonal
https://vardpersonal.1177.se/kunskapsstod/vardforlopp/hypertoni/
Läs vidare
Insatsområde hypertoni
Nationellt programområde hjärt- och kärlsjukdomar
https://vardpersonal.1177.se/kunskapsstod/kliniska-kunskapsstod/obesitas-hos-vuxna/?selectionCode=profession_primarvard
Press release SKR
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt