En av hälso- och sjukvårdens största utmaningar är en allt mer omfattande vård och ökande kostnader för människor med långvariga sjukdomar. För att klara utmaningen flyttas en allt större del av stöd, vård och behandling från sjukhus till egenvård, vård i hemmet och dagvård/mottagningsverksamhet. 

Min forskning har visat att vård av barn i hemmet har positiva effekter. Det gäller för flera diagnoser, till exempel vid diabetes. Både för barnet och för familjen som helhet. Samtidigt ställer det stora krav på föräldrar och syskon och medför slitningar inom familjen. 

Ett mål med min fortsatta forskning är att utvärdera och implementera olika modeller för sjukhusbaserad hemsjukvård för barn med långvarig sjukdom: cancer, diabetes, för tidig födsel och HIV (Human Immunodeficiency Virus).

Modellerna baseras på familjens behov och är resultat av tidigare och pågående forskning och genomförs i nära samarbete med klinisk verksamhet. Ansatsen till att utveckla och utvärdera komplexa interventioner inom hälso- och sjukvård baseras på ett solitt ramverk för sådan forskningsdesign. Sammantaget kommer forskningen att ge en unik kunskap om hur sjukhusbaserad hemsjukvård kan utvecklas ur omvårdnads-, psykosociala, hälsoekonomiska, köns- och kulturella perspektiv.

Specifikt inom diabetes undersöker vi om sjukhusbaserad hemsjukvård för barn som diagnosticeras med diabetes ökar barnets metabola kontroll, barnets deltagande i sin behandling och föräldrarnas tillfredsställelse med vården. 

Vidare studerar vi kostnader för hälso- och sjukvården. Vi studerar även införandet av sjukhusbaserad hemsjukvård i olika kontexter och från olika vetenskapliga perspektiv. Därigenom kommer vi att utveckla teoretiska modeller som underlättar implementering i praktisk vård.

Barn och unga vuxna är sårbara och deras hälsa och välbefinnande är beroende av deras föräldrar, familj, hälso- och sjukvård samt det sociala välfärdssystemet. Investeringar i barndomen för att förbättra barns hälsa ger vinster för det individuella barnet i form av bättre hälsa och livskvalitet, ökade möjligheter för högre utbildning och längre livslängd. Familjen gynnas genom minskad påfrestning och ansvar och samhället genom lägre framtida kostnader. 

Barns livsvillkor är beroende av deras föräldrars livsvillkor. Därför måste interventioner som rör barnet genomföras genom familjen. Forskning visar entydigt att familjebaserade interventioner är effektiva vilket medför att vår forskning verkligen kan medföra en förändring. Evidensbaserad kunskap för att stödja föräldrar vars barn har diabetes leder till en bättre fördelning av resurser för familjen och hälso- och sjukvården.

Under hösten 2013 har vår forskning fått långsiktig finansiering genom programstöd och seniorforskarbidrag från Forte, samt projektanslag från Vetenskapsrådet, på närmare 15 miljoner kronor.

Inger Hallström

Email: Inger.Hallstrom@med.lu.se

https://www.facebook.com/lu.se.bfr

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt