Kontinuerlig glukosmätning kan ändra liv – varför når tekniken inte fler?
Många patienter nekas kontinuerlig glukosmätning med hänvisning till kostnader.
Detta riskerar både patientsäkerheten och ambitionen om en personcentrerad vård.
Sheyda Sofizadehdistrikts-/diabetessjuksköterska, Uddevalla; ledamot, Nationella arbetsgruppen (NAG) för diabetes; Regionalt processteam (RPT) för diabetes, Västra Götalandsregionen; Svensk förening för sjuksköterskor inom diabetesvård
Linda Sunnerdahldistrikts-/diabetessjuksköterska, Vänersborg; samordnare, Regionalt processteam (RPT) för diabetes, Västra Götalandsregionen
Birgitta Gustafssonmedicinskt ansvarig sjuksköterska, sociala området, Bengtsfors/Mellerud kommun; ledamot, Nationella arbetsgruppen (NAG) för diabetes; Regionalt processteam (RPT) för diabetes
Peter Forsöverläkare, medicinkliniken, Alingsås lasarett; ledamot, Regionalt processteam (RPT) för diabetes
Stefan Janssonspecialistläkare, allmänmedicin, Brickebackens vårdcentral, Örebro; ordförande, Nationella arbetsgruppen (NAG) för diabetes
Agneta Lindbergspecialistsjuksköterska, diabetes, Diabetes- och endokrinmottagning, Hässleholms sjukhus; ordförande, Svensk förening för sjuksköterskor inom diabetesvård; ledamot, Nationella arbetsgruppen (NAG) för diabetes
I primärvården möter vi dagligen patienter med insulinbehandlad diabetes och komplexa medicinska behov.
Patientgruppen är heterogen: äldre och multisjuka patienter, yngre personer med insulinbehandlad diabetes och patienter som lever med psykisk ohälsa.
För dessa patienter är stabil glukoskontroll avgörande för att undvika både akuta komplikationer och långsiktiga skador.
Samtidigt finns i dag teknik i form av kontinuerlig glukosmätning [1], som kan göra behandlingen betydligt säkrare.
Trots detta nekas många patienter i primärvården tekniken med hänvisning till kostnader.
I teorin bygger insulinbehandling på regelbundna egenkontroller av blodsocker, men i praktiken är detta ofta svårt. För en äldre patient med nedsatt syn eller kognitiv svikt kan det vara besvärligt att göra egenmätningar av blodglukos med upprepade fingerstick varje dag. För patienter med psykisk ohälsa kan egenkontroller och insulinjusteringar vara ännu svårare.
Kontinuerlig glukosmätning ger kontinuerlig information om glukosnivåer och visar hur värdena förändras över tid. Den kan varna vid snabbt fallande eller stigande nivåer och ger både patient och vårdpersonal bättre möjligheter att justera behandlingen i tid.
Studier visar att kontinuerlig glukosmätning kan förbättra glukoskontrollen och öka tiden i målområdet hos insulinbehandlade patienter, vilket är kopplat till lägre risk för komplikationer och akuta vårdsituationer [2, 3].
Tillgången till diabetesteknik varierar kraftigt mellan regioner, men även mellan enheter inom samma region, särskilt i primärvården. På vissa enheter begränsas förskrivningen trots tydliga rekommendationer från Medicintekniska produktrådet, medan andra är mer generösa. Resultatet blir att personer med diabetes får olika möjligheter till behandling beroende på var de bor eller vilken vårdenhet de tillhör.
Kontinuerlig glukosmätning innebär ökad trygghet och livskvalitet. För många patienter innebär insulinbehandling en ständig oro för hypoglykemi, vilket kan leda till att man medvetet ligger för högt i blodsocker. Tekniken kan också underlätta samverkan kring diabetesbehandlingen mellan region och kommun och öka patientens självständighet genom varningar vid både stigande och sjunkande glukosnivåer.
Argument om kostnader återkommer ofta i diskussionen om kontinuerlig glukosmätning, men besparingen kan vara kortsiktig, menar författarna.
För att planera och genomföra en bra insulinbehandling måste man veta hur blodsockret påverkas av olika maträtter och motion och vad som händer när man tar olika insulindoser vid stress eller mens med mera. Kontinuerlig mätning är enligt vår erfarenhet ett oslagbart pedagogiskt verktyg för att lära sig detta.
I svensk hälso- och sjukvård pratar vi ofta om personcentrerad vård, men den kräver också att vården har tillgång till de verktyg som gör behandlingen säker och anpassad till patientens situation. Här spelar ledarskapet i primärvården en viktig roll. När verksamhetschefer engagerar sig i diabetesvården förbättras möjligheterna att ge patienterna en trygg behandling.
Argument om kostnader återkommer ofta i diskussionen om kontinuerlig glukosmätning, men besparingen kan vara kortsiktig. När blodsockerkontrollen försämras ökar risken för akuta komplikationer och sjukhusinläggningar. Kostnaden flyttas då från hjälpmedelsbudgeten till akutsjukvården.
Personcentrerad diabetesvård kan inte bara vara ett ideal i policydokument, den måste också prägla de organisatoriska beslut som fattas i vården. Frågan är därför inte om vi har råd att ge patienter tillgång till kontinuerlig glukosmätning. Frågan är om vi har råd att låta bli.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
Referenser
• Medicintekniska produktrådet (MTP). Kontinuerlig glukosmätning vid diabetes typ 2 – uppdatering av rekommendation för Freestyle Libre och Freestyle Libre 2 Rekommendation och sammanvägd bedömning. 24 apr 2025.
• Martens T, Beck RW, Bailey R, et al; MOBILE Study Group. Effect of continuous glucose monitoring on glycemic control in patients with type 2 diabetes treated with basal insulin: a randomized clinical trial. JAMA. 2021;325(22):2262-72.
• Beck RW, Riddlesworth TD, Ruedy K, et al; DIAMOND Study Group. Continuous glucose monitoring versus usual care in patients with type 2 diabetes receiving multiple daily insulin injections: a randomized trial. Ann Intern Med. 2017;167(6):365-74.
Läs hela debattartikeln i Läkartidningen
https://lakartidningen.se/opinion/debatt/kontinuerlig-glukosmatning-kan-andra-liv-varfor-nar-tekniken-inte-fler/?utm_medium=email&utm_source=Newsletter&utm_campaign=Kropp%20och%20sj%C3%A4l%20%E2%80%93%20gr%C3%A4nslandet%20d%C3%A4r%20l%C3%A4kare%20och%20pr%C3%A4ster%20m%C3%B6ts
Nyhetsinfo
www red DibetologNytt