Behandling av hjärt- och kärlsjukdomar viktig del i nationell handlingsplan

Läkemedelsverket | Pressmeddelande

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en nationell handlingsplan för att förebygga och behandla hjärt- och kärlsjukdomar.

Läkemedelsverket får samtidigt i uppdrag att i uppdaterandet av de nationella riktlinjerna ansvara för de behandlingsrekommendationer som rör läkemedel.

Läkemedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att bidra till en nationell handlingsplan för att förebygga och behandla hjärt- och kärlsjukdomar.

Syftet med uppdraget är att stärka det förebyggande arbetet, förbättra behandlingen och öka tillgången till vård baserat på bästa tillgängliga kunskap.

 

 

— En nationell handlingsplan är en viktig möjlighet att samla krafter för att förebygga sjukdom och förbättra patienters livskvalitet. Läkemedelsverket kommer att bidra med rekommendationer om läkemedelsbehandling som en del av planen, säger Carola Bardage, enhetschef på Läkemedelsverket.

Socialstyrelsen och Läkemedelsverket ska tillsammans lämna förslag till genomförandeplan senast 30 maj 2026 och årligen redovisa framsteg till Regeringskansliet. Uppdraget slutredovisas senast den 15 oktober 2028.

Länkar

Uppdrag att ta fram en nationell handlingsplan för att förebygga och behandla hjärt- och kärlsjukdom
https://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/socialdepartementet/fokhalsa-och-sjukvard/uppdrag-att-ta-fram-en-nationell-handlingsplan-for-att-forebygga-och-behandla-hjart-och-karlsjukdom.pdf

 

 

Läkemedelsverket arbetar för att patienten, hälso- och sjukvården samt djursjukvården får tillgång till säkra och effektiva produkter och att de används ändamålsenligt och effektivt.

Läkemedelsverkets vision är att vara en ledande kraft i samverkan för bättre hälsa.
Press release Läkemedelsverket

 

 

___________________________________

 

Regeringsuppdrag från Socialdepartementet

 

Socialdepartementet Socialstyrelsen

106 30 Stockholm

 

Läkemedelsverket

Box 26 751 03 Uppsala

 

 

 

Uppdrag att ta fram en nationell handlingsplan för att förebygga

och behandla hjärt- och kärlsjukdom

 

 

Regeringens beslut

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell

handlingsplan för att förstärka det nationella arbetet för att förebygga och

behandla hjärt- och kärlsjukdom.

 

Syftet med uppdraget är att öka

förutsättningarna för en god och jämlik hälsa och livskvalitet, säkerställa god

och jämlik hälso- och sjukvård och att personer som riskerar att insjukna

eller som redan har insjuknat i hjärt-kärlsjukdom får tillgång till vård och

behandling baserat på bästa tillgängliga kunskap.

 

 

Den nationella

handlingsplanen ska bestå av delarna jämlik vård inklusive

riskfaktorhantering, prevention och tidig upptäckt, behandling inklusive

precisionsmedicin, ökad patientdelaktighet och egenvård, eftervård och

rehabilitering samt förbättrad uppföljning analys och utvärdering av effekter

och resultat. I uppdraget ingår också att uppdatera de nationella riktlinjerna

för hjärtsjukvård.

 

 

 

Regeringen ger Läkemedelsverket i uppdrag att i

uppdaterandet av de nationella riktlinjerna ansvara för de

behandlingsrekommendationer som rör läkemedel.

 

 

 

Socialstyrelsen ska tillsammans med Läkemedelsverket lämna en plan för hur

arbetet ska genomföras senast den 30 maj 2026. Socialstyrelsen och

Läkemedelsverket ska årligen redovisa hur arbetet fortlöper och senast den

15 oktober 2028 lämna en gemensam slutredovisning av uppdraget till

Regeringskansliet (Socialdepartementet).

 

 

Bakgrund

Hälso- och sjukvården står inför flera utmaningar med en åldrande

befolkning, nya behandlingsmetoder och därmed behov av nya sätt att

effektivisera sjukvården. Detta ställer krav på sjukvården att producera mer

vård, med mindre resurser. Majoriteten av sjukvårdens resurser går idag till

att vårda de som redan är sjuka medan en mindre del läggs på primär- och

sekundärpreventiva preventiva insatser för att minska inflödet av nya

insjuknade.

 

 

Var femte svensk lever med någon typ av hjärt-kärlsjukdom. Olika hjärt- och

kärlsjukdomar är de vanligaste dödsorsakerna bland både män och kvinnor.

En stor andel av alla hjärt-kärlsjukdomar är relaterade till våra levnadsvanor.

Trots ökad kunskap om att man kan minska risken att drabbas av stora

folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdom så skulle hälso- och sjukvården kunna

göra mer för att fler ska leva hälsosamt.

 

 

En viktig del av omställningen till en god och nära vård är att stärka det

hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Socialstyrelsen ger stöd, bland

annat med nationella riktlinjer om ohälsosamma levnadsvanor och med att

stärka en ökad fysisk aktivitet med hjälp av metoden fysisk aktivitet på recept

(FaR), en sekundärpreventiv insats som syftar till att stärka en ökad fysisk

aktivitet och bidra till bättre hälsa för personer med ökad risk för hjärt- och

kärlsjukdom.

 

 

Även EU efterlyser kraftfullare insatser för att förebygga hjärt- och

kärlsjukdomar och i de rådslutsatser som godkändes i december 2024

föreslås en rad åtgärder som syftar till att förbättra hjärt- och kärlhälsan i

EU, med särskilt fokus på förebyggande insatser, tidig upptäckt, behandling

och rehabilitering.

 

 

Nyligen har även World Heart Federation Framework for a Cardiovascular

Health Action Plan tagit fram en vägledning för länder att skapa nationella

handlingsplaner för hjärt- och kärlhälsa. World Heart Federation är en

ledande aktör och samordnare inom global hjärt- och kärlhälsa som verkar

för hjärthälsa och arbetar för att minska den globala bördan av

hjärtsjukdomar och stroke, som tillsammans kräver 20,5 miljoner liv varje år.

Deras medlemmar består av mer än 200 hjärtstiftelser, vetenskapliga sällskap

och patientorganisationer i över 100 länder och utgör ett aktivt nav som

främjar hjärthälsa och driver förändring på lokal, regional och global nivå.

 

 

Närmare om uppdraget

Den nationella handlingsplanen ska stärka hälso- och sjukvårdens arbete

med hjärt- och kärlhälsa och stärka jämlikheten i vården. Handlingsplanen

ska innehålla delarna primär- och sekundärprevention och tidig upptäckt,

behandling, ökad patientdelaktighet och egenvård samt förbättrad

uppföljning.

 

 

Den nationella handlingsplanen ska även omfatta området

precisionsmedicin. Precisionsmedicin möjliggör skräddarsydd prevention,

diagnos, behandling och uppföljning, baserat på den enskilde patientens

unika förutsättningar, exempelvis genetisk profil och specifika biomarkörer.

Den nationella handlingsplanen ska också belysa riskfaktorhantering.

Riskfaktorhantering är en process för att identifiera, analysera och hantera

risker för att förhindra skada eller förlust. Det kan till exempel handla om att

hantera riskfaktorer såsom tobaksrökning och högt blodtryck för att

förebygga hjärtsjukdom.

 

 

Det förebyggande arbetet behöver förstärkas för att minska insjuknandet i

olika hjärtsjukdomar, minska trycket på vården och bidra till människors

hälsa. Det finns evidensbaserad kunskap och kostnadseffektiva metoder för

att främja goda levnadsvanor. Hälso- och sjukvården har en central roll i det

förebyggande arbetet. Rutiner och riktlinjer för sjukdomsförebyggande

arbete behöver dock utvecklas och tillämpas inom vården. Det finns idag

stora skillnader mellan regioner och vårdenheter, exempelvis när det gäller

hur ofta och på vilket sätt levnadsvanor diskuteras vid ett vårdbesök. Det är

viktigt att vården bidrar till att öka medvetenheten om vikten av hälsosamma

levnadsvanor hos personer med hjärt- och kärlsjukdom. Den enskilda

individen har förstås ett stort eget ansvar för sina levnadsvanor, till exempel

när det gäller fysisk aktivitet och sunda matvanor, men vården kan på olika

sätt stödja en sådan utveckling.

 

 

Även kommunerna har en viktig roll i detta arbete. Kommuner kan genom

ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete i samverkan med hälso-

och sjukvården bidra till en stärkt och mer jämlik hälsa för sina invånare,

särskilt äldre personer. En stärkt hälsa bland äldre bidrar både till bättre

förutsättningar för ett självständigt liv och minskade behov av vård och

omsorg.

 

 

De nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård behöver uppdateras och utvecklas

För att personer med hjärt-kärlsjukdom ska kunna nå så god hälsa som

möjligt behöver vården baseras på bästa tillgängliga evidensbaserade

kunskap. Det behövs fungerande metoder för att utveckla, sprida och

tillämpa sådan kunskap som säkerställer att patienterna får bästa möjliga

vård.

 

 

Nationella riktlinjer, regelbundna utvärderingar och redovisning av resultat

bidrar till att vården i allt högre grad baseras på kunskap, allt för att förbättra

resultaten i vården.

 

 

I detta uppdrag ingår att uppdatera de nationella riktlinjerna för

hjärtsjukvård. Läkemedelsverket har ett särskilt ansvar för de

rekommendationer som rör läkemedel inom ramen för uppdaterandet av de

nationella riktlinjerna.

 

 

Också patienterna behöver ha tillgång till riktlinjerna och

behandlingsrekommendationer i patientanpassade versioner för att bättre

kunna medverka i behandling och prevention. Egenvården behöver

utvecklas.

 

 

Socialstyrelsen ska i uppdraget verka för att öka patientdelaktigheten inom

vården. Ett sätt är att ta tillvara patientens åsikter och upplevelser. För

personer med hjärtkärlsjukdom är det viktigt att uppföljningen inte enbart

gäller medicinska parametrar. Den bör också innefatta patientrapporterade

mått om exempelvis livskvalitet. En satsning på egenvård skulle kunna

kopplas till ökad patientdelaktighet i de nationella kvalitetsregistren.

Socialstyrelsen ska när uppdraget utförs föra dialog med berörda aktörer,

såsom huvudmän, professionsföreningar, patient-, brukar- och

anhörigorganisationer, genom att bland annat inhämta och beakta

synpunkter från dessa. Myndigheten ska även föra dialog inom Partnerskapet

för Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen ska också

samverka med Folkhälsomyndigheten i genomförandet av uppdraget.

I arbetet ska Socialstyrelsen beakta det arbete som tas fram inom ramen för

”Uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram förslag till en nationell strategi och

handlingsplan för rehabilitering och habilitering (S2025/00109).

 

 

Regeringen beräknar att 7 miljoner kronor kommer att avsättas för

uppdraget för 2026, 7 miljoner under 2027 samt 4 miljoner under 2028.

under förutsättning att riksdagen anvisat medel för det aktuella anslaget, totalt t 18 miljoner kr.

 

 

 

På regeringens vägnar

Elisabet Lann

Erika Borgny

 

 

 

Kopia till

Statsrådsberedningen/Internrevision

Statsrådsberedningen/SAM

Finansdepartementet/BA, OFA K

Kammarkollegiet

Folkhälsomyndigheten

Partnerskapet för Kunskapsstyrning

 

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt