Slutsatser från rundabordssamtalen på
Världsdiabetesdagen den 14 november 2025
Den 14 november 2025 bjöd Dagens Medicin in till en hearing
med rundabordssamtal om framtidens diabetesvård.
• Hur kan vi utveckla arbetssätt, samverkan och kunskap för att möta dagens
och morgondagens behov?
• Vilka hinder behöver övervinnas för
att skapa en diabetesvård som verkligen gör skillnad?
Ett 70-tal företrädare för profession, politik, myndigheter,
patienter och andra aktörer samlades för att diskutera vilka
pusselbitar som behövs för att få till en modern och jämlik
diabetesvård. På förmiddagen deltog drygt 200 kollegor i det digitala mötet
Det behövs ett helhetsperspektiv på utredning,
behandling och uppföljning, med utgångspunkt från den
enskilda patientens behov och förutsättningar.
Här är en sammanställning av de förslag som lyftes av
deltagarna runt de åtta borden i den avslutande hearingen
med en panel med tre regionråd från olika politiska partier
och delar av landet.
Gruppernas förslag på åtgärder
för en modern och jämlik diabetesvård
Förslagen i tre huvudrubriker
1. Genomför ett nationellt kompetenslyft och stärk patientens roll
Detta innebär en bred satsning på utbildning för all vårdpersonal – från
primärvården till den kommunala äldreomsorgen – för att höja den
grundläggande kunskapen om diabetes och modern teknik. Samtidigt
måste patientens roll som en aktiv partner stärkas genom nationella
utbildningsprogram och verktyg för egenvård, vilket gör dem bättre rustade
att hantera sin sjukdom.
2. Skapa långsiktiga och effektiva vårdstrukturer med hållbar finansiering
För att vården ska fungera krävs stabila förutsättningar. Detta innebär att gå från kortsiktiga
budgetar till långsiktig, öronmärkt finansiering som belönar kvalitet. Organisationen behöver
också effektiviseras genom smartare administrativa system, regionala samordnare som stöd och
tydliga krav på att varje vårdcentral har en utsedd diabetesansvarig.
3. Säkerställ en likvärdig och proaktiv vård i hela landet
Det måste bli ett slut på de geografiska skillnaderna i vården. Genom att införa nationellt
enhetliga riktlinjer för tillgång till teknik och satsa på förebyggande insatser för att upptäcka
prediabetes kan vården bli både mer jämlik och proaktiv.
Det kräver också att politiker får bättre kunskap för att kunna driva igenom de nödvändiga förändringarna.
1) Inför långsiktig och öronmärkt finansiering
▪ Ersätt kortsiktiga ettåriga budgetar med längre
avtalsperioder, till exempel fem år.
▪ Öronmärk resurser specifikt för diabetesvården inom
primärvården.
▪ Reformera även ersättningssystemen så att de belönar
kvalitet och uppnådda hälsoresultat.
2) Säkerställ rätt kompetens i primärvården
▪ Ställ krav på att varje vårdcentral har en utsedd person
med diabetesansvar – läkare eller sjuksköterska.
▪ Säkerställ att diabetesspecialiserade sjuksköterskor får
arbeta fokuserat med sin patientgrupp och får
kontinuerlig fortbildning.
▪ Varudeklarera vårdcentralerna så att det blir tydligt för
patienterna vilken diabetesvård som erbjuds och vilka
resultat som uppnås.
▪ Följ upp med kvalitetsmål och inför incitament för att
göra människor friskare.
3) Höj kompetensen i äldrevården
▪ Genomför omfattande och återkommande
utbildningsinsatser för all personal inom kommunal vård
och omsorg (Säbo, hemtjänst, geriatrik) för att höja den
bristfälliga kunskapen om diabetes, insulinhantering och
modern teknik.
▪ Etablera profilboende för diabetes där man exempelvis
standardiserar till ett fåtal pumpmodeller och bygger upp
specialkompetens hos personalen.
4) Stärk patientens roll
▪ Utveckla ett nationellt samordnat utbildningsprogram för
patienter, liknande det som finns på 1177 i Sörmland.
▪ Stärk primärvårdens roll som coach för att främja
egenvård och egenmonitorering.
5) Skapa nationellt likvärdig tillgång till modern
teknik
▪ Inför nationellt enhetliga riktlinjer för förskrivning av
tekniska hjälpmedel som kontinuerlig glukosmätning
(CGM), för att undanröja de regionala skillnader som
i dag skapar en ojämlik vård.
▪ Överväg att öka tillgången till kontinuerlig glukosmätning
även vid typ 2-diabetes.
6) Satsa på prevention och tidig upptäckt
▪ Avsätt mer resurser för att systematiskt kunna
identifiera och arbeta med patienter med prediabetes.
▪ Investera i bredare förebyggande insatser i samhället för
att minska antalet nyinsjuknande.
7) Se hela patienten
▪ Det behövs ett helhetsperspektiv på utredning,
behandling och uppföljning, med utgångspunkt från den
enskilda patientens behov och förutsättningar.
▪ Öka fokuset på patientens psykiska välmående – det
behövs fler psykologer i diabetesvården.
8) Inför regionala diabetessamordnare i hela landet
▪ Tillsätt och resurssätt regionala diabetessamordnare i
samtliga regioner.
▪ Diabetessamordnarnas uppgift ska vara att stödja
verksamheterna, säkerställa implementering av
kunskapsstöd och driva på för en mer jämlik vård.
9) Säkra NDR genom att tydliggöra dess värde
▪ Kvalitetsregister måste kunna redovisa ett värde för
både patienter, sjukvård och samhälle.
▪ Låt kvalitet löna sig – då blir det viktigare med registren
per automatik.
10) Höj kunskapen hos politiker för bättre
prioriteringar
▪ Säkerställ att politiker och andra beslutsfattare får
tillräcklig kunskap om diabetesvården och dess
utmaningar för att kunna fatta välgrundade och kloka
beslut om prioriteringar och resursfördelning.
▪ Politiker behöver kunskap om kunskapsstyrningen för att
kunna göra kloka prioriteringar tillsammans med
profession och patienter.“Bra sammanfattning över var vi står i dag och inspiration inför framtiden!
En snabb, väl genomtänkt, överblick och genomgång av aktuellt läge och
fortsatta utmaningar/problemområden. Nyttigt för såväl vårdpersonal oavsett
kategori, som politiska företrädare.
Rapport från Maja Florin, Dagens Medicin
——————
LÄS MER
TAG DEL AV PRESENTATIONER
https://www.sw.bonniernewsevents.se/varldsdiabetesdagen-2025/presentationsbibliotek?ref=Presentationsbibliotek
Ta del av presentationer från dagen
fredag 14 november 2025
Jag är mer än ett blodsockervärde
Tim Gisseman, patientföreträdare
Hur bryter vi den onda metabola cirkeln?
Stefan Jansson, specialist i allmänmedicin, docent Brickebackens vårdcentral, ordförande, NAG Diabetes
Delad kunskap är dubbel glädje – kvalitetsregister och hälsodata ger oss nya verktyg
Katarina Eeg-Olofsson, överläkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset, registerhållare, Nationella diabetesregistret, NDR
Diabetes i utsatta områden – att arbeta utanför ”boxen”
Elin Olsson, diabetessjuksköterska, Tensta vårdcentral
Anna-Lena Wedfelt, diabetessjuksköterska, Tensta vårdcentral
Tydliga flöden och noggrann uppföljning ger goda resultat
Ragnhild Tunehag, specialist i allmänmedicin, verksamhetsansvarig, Bjärreds Vårdcentral
Framtidens kunskapsstyrning – kan AI hjälpa till att göra jobbet snabbare och bättre?
Petter Fagerberg, utredare avdelningen Kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen
Anders Berg, enhetschef avdelningen Kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen
————————-
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt