https://lakartidningen.se/vetenskap/svenska-vuxna-patienter-med-typ-1-diabetes-underbehandlas/
MEDICINSK KOMMENTAR
Svenska vuxna patienter med
typ 1-diabetes underbehandlas
KOLESTEROLSÄNKANDE BEHANDLING KAN MINSKA HJÄRT–KÄRLSJUKLIGHET
Jonas
Brinck,
docent,
överläka-
re, endokrinologi och
diabetologi; ansvarig
för patientgruppen
blodfettsjukdomar
Henrik
Henrik Wagner,
med dr,
överläka-
re, endokrinologi och
diabetologi; ansvarig
för patientgruppen
diabetes
Sophia
Rössner,
med dr,
överläka-
re, endokrinologi och
diabetologi; chef, ME
Diabetes och meta-
bolism;
samtliga Karolinska
universitetssjukhuset,
Stockholm
HUVUDBUDSKAP
- Diabetes mellitus typ 1 är en sjukdom som
medför ökad aterosklerotisk hjärt–kärl-
sjuklighet.
- Svenska vuxna patienter med typ 1
diabetes når inte målnivåerna för kolesterol
enligt europeiska riktlinjer.
- En intensifierad primärpreventiv kole-
sterolsänkande behandling har potential
att kunna minska hjärt–kärlsjukligheten i
patientgruppen.
UTDRAG UR INLEDNING
Den svenska sjukvården har un-
der de senaste decennierna va-
rit framgångsrik i arbetet med
införandet och efterlevnaden
av strukturerade behandlings-
riktlinjer avseende sekundär-
preventiva åtgärder efter hjärt-
infarkt och stroke. En betydligt
större utmaning är att möta pa-
tienten utan känd hjärt–kärl-
sjukdom och övertyga om bety-
delsen att behandla riskfaktorer.
Diabetes mellitus typ 1 ökar
risken för hjärt–kärlsjuklighet
och förtida död [1]. I dag har ca
30 procent av patienterna som
blir inlagda på sjukhus för hjärt-
infarkt diabetes, samtidigt som
diabetesprevalensen i den all-
männa befolkningen »endast«
är cirka 5 procent, vilket tydligt
visar på allvarliga implikatio-
ner för hjärt–kärlhälsan. Det bör
framhävas att diabetes typ 1 och
typ 2 är två olika sjukdomar med
olika patofysiologi, prevalens
och genomsnittsålder för in-
sjuknande, men båda är associe-
rade med ökad risk för hjärt–kärlsjukdom.
Den ökade risken i diabetesgruppen
skulle därför kunna tala för ett mer aktivt
omhändertagande och ytterligare intensi-
fierad riskfaktorbehandling än i dag. Reso-
nemanget stöds av data från den svenska
befolkningsstudien SCAPIS, som visar att
asymtomatiska patienter i övre medelål-
dern med prediabetes eller diabetes typ 2
har en högre grad av ateroskleros i hjärtats
kranskärl än individer utan diabetes [2].
Det svenska Nationella diabetesregistret
(NDR) är en stor kunskapskäl-
la för att förstå kopplingen mel-
lan diabetes och utvecklingen av
aterosklerotisk hjärt–kärlsjuk-
dom. Flertalet viktiga rapporter
baserade på NDR-data visar att
kolesterol är en av de viktigaste
riskfaktorerna för utveckling av
hjärt–kärlsjukdom hos patienter
både med typ 1- och typ 2-diabetes.
Av naturliga skäl, kopplat till dia-
betestypernas olika prevalens,
är sambandet mellan kolesterol
och ateroskleros betydligt bättre
studerat hos patienter med typ
2-diabetes, men kolesterol ver-
kar vara en lika viktig riskfaktor
vid typ 1-diabetes [3]. I dessa ob-
servationella NDR-data utgjor-
de LDL-kolesterol, tillsammans
med HbA1c
, albuminuri, diabe-
tesduration och systoliskt blod-
tryck, en av de viktigaste risk-
faktorerna för mortalitet och ate-
rosklerotisk kranskärlssjukdom
hos patienter med typ 1-diabetes.
Den globala obesitasepidemin
omfattar även patienter med typ
1-diabetes, vilket skulle kunna bidra till yt-
terligare ökad hjärt–kärlrisk i framtiden.
Prospektiva randomiserade studier har
också funnit att statinbehandling har en
hjärt–kärlskyddande effekt av samma dig-
nitet vid både typ 1- och typ 2-diabetes [4].
Från 40 års ålder rekommenderas pri-
märpreventiv behandling och i yngre åld-
rar (20–39 år) bör statinbehandling övervä-
gas om ytterligare riskfaktorer föreligger.
Hos yngre bör livstidsrisk beaktas, även
om den absoluta risken i ett kortare tids-
perspektiv är låg [7].
De europeiska riktlinjerna, som vi i Sve-
rige ofta utgår från, är något mer offensi-
va och fäster stor betydelse vid diabetes-
duration. Hjärt–kärlrisk delas här in i tre
kategorier: medelhög, hög och mycket hög
risk (Tabell 1).
I Sverige finns nästan 51 000
patienter med typ 1-diabetes i åldern 18–
80 år på medicinkliniker i statistik från
NDR för år 2024 (Nationella diabetesre-
gistret, Knappen, https://ndr.registercen-
trum.se/statistik/statistikvisning-knap-
pen-and-profilen/).
Täckningsgraden i re-
gistret är mycket god för vuxna (85 pro-
cent) och sannolikt ännu högre i vårt urval
(cirka 90 procent) [Katarina Eeg-Olofsson,
registerhållare, NDR, pers medd; 2025].
Avseende faktorer som bidrar till mycket
hög risk enligt ESC/EASD-riktlinjerna hade
54 procent mer än 20 års sjukdomsdura-
tion, och av dessa hade 64 procent blod-
fettssänkande läkemedelsbehandling. All-
varlig eller proliferativ retinopati förekom
hos 35 procent, albuminuri hos 17 procent
och känd hjärt–kärlsjukdom var registre-
rad hos 12 procent i denna grupp med lång
diabetesduration. Förekomsten av hjärt–
kärlsjukdom var högre, 16 procent, i pa-
tientgruppen över 40 år.
Vid mycket hög
hjärt–kärlrisk är målvärdet för LDL-koles-
terol <1,4 mmol/l enligt de europeiska rikt-
linjerna. Denna patientgrupps måluppfyl-
lelse är svårutvärderad med enbart verkty-
get Knappen, eftersom det inte går att söka
efter alla patientparametrar simultant och
LDL-nivån <1,4 mmol/l inte finns definie-
rad i NDR.
Om vi tittar på gruppen med
>20 års duration når 28 procent den högre
LDL-nivån <1,8 mmol/l, med en ökande
trend på cirka 2 procentenheter per år.
Högriskgruppen har enligt riktlinjernas
definition ≥10 års diabetesduration med
någon angiopatisk riskfaktor, och här är
målvärdet för LDL-kolesterol <1,8 mmol/l. I
gruppen med denna duration har exempel-
vis 44 procent hypertoniläkemedel och 24
procent obesitas. Drygt hälften (53 procent)
behandlades med blodfettssänkande läke-
medel, med en svagt årlig ökad andel med
cirka 1 procentenhet. Enbart 25 procent i
gruppen når LDL-kolesterol <1,8 mmol/l.
Yngre patienter (<35 år) och kort diabetes-
duration (<10 år) anses innebära medel-
hög risk enligt riktlinjer, med LDL-mål
<2,6 mmol/l. Andelen med lipidsänkande
läkemedel är låg (5 procent) i denna grupp
och relativt stationär de senaste åren. Un-
gefär hälften (52 procent) har LDL-koles-
Finns utförlig tabell med hjärtkärlrisk vid typ 1 diabetes
• Mkt hög risk LDL under 1,4 mmol/l
• Hög risk LDL under 1,8
• Medelhög risk LDL under 2,6
• Ingen riskstratifiering Ingen målnivå
Utdrag ur senare del av diskussion
I dagsläger finns inga randomiserade
studier som specifikt undersökt kardio-
vaskulär risk vid typ 1-diabetes. En studie
pågår dock nu i Danmark, där man rando-
miserar personer med typ 1-diabetes och
hög kardiovaskulär risk till intensifierad
riskfaktorbehandling.
I väntan på studie-
resultat anser vi att det finns stora medi-
cinska vinster att göra genom att sänka
blodfetterna hos patienter med typ 1-dia-
betes.
Vår förhoppning med denna praktis-
ka tillämpning av europeiska riktlinjer är
att öka den nationella samsynen och öka
andelen patienter som erhåller primär-
preventiv kolesterolsänkande behandling.
Med hjälp av diabetesregistret har vi goda
möjligheter att följa data om uppfyllelse
av LDL-kolesterolmålen på kort sikt och
hjärt–kärlsjuklighet på lång sikt.
LÄS HELA ARTIKELN SOM PDF FREE
https://media.arto.se/app/uploads/sites/11/2025/09/22143024/25029.pdf
_______________________________________
AI har redan indexerat texten …
”AI Overview
Ja, svenska vuxna patienter med typ 1-diabetes verkar underbehandlas, särskilt när det gäller förebyggande kolesterolsänkande behandling, trots att de har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Detta leder till att målvärdena för kolesterol inte nås, vilket gör det svårt att minska risken för åderförkalkning relaterad till diabetes.
Varför sker underbehandling?
- Svårt att nå målnivåer:
Svenska vuxna med typ 1-diabetes når inte de kolesterolmål som anges i europeiska riktlinjer.
- Fokus på primärprevention:
Utmaningen ligger i att motivera patienter utan känd hjärt-kärlsjukdom att behandla riskfaktorer som högt kolesterol, trots att de har en ökad risk.
- Behov av intensifierad behandling:
En intensifierad primärpreventiv kolesterolsänkande behandling har potential att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar hos denna patientgrupp.
Konsekvenser av underbehandling
- Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom:
Typ 1-diabetes är i sig associerat med en ökad risk för aterosklerotisk (åderförkalkning) hjärt-kärlsjuklighet.
- Mindre prevention:
En bristfällig behandling av kolesterol och andra riskfaktorer kan leda till att dessa komplikationer inte förebyggs tillräckligt. ”
_______________________________________
LÄS AKTUELL ARTIKEL OM T1DM OCH STATINER
Effectiveness of Statins for Primary Prevention in T1DM. JACC
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt