DN_nr_6-7_2025 Diabetolognytt
Senaste Nr DiabetologNytt i PDF
Arkiv alla nyheter

Alzheimer Disease Defined As Type 3 diabetes??? A Discussion

Could Alzheimer’s disease (AD) be more accurately defined as diabetes type 3?

 

The idea that altered glucose metabolism in the central nervous system (CNS) could be at the core of AD has taken hold within the past decade.

Labeling AD as type 3 diabetes would not only reflect a new insight into pathophysiology

but it would also open up potential new treatment strategies.

 

What evidence is there in favor of a new nomenclature

 

Alzheimer’s Disease and Type 2 Diabetes

There is already a well-established link between AD and type 2 diabetes.

Diabetes-induced metabolic changes lead to oxidative damage and inflammation, resulting in protein damage and neuronal cell death in the CNS — ultimately contributing to AD. Additionally, there may be a common genetic link that predisposes some patients to develop both type 2 diabetes and AD.

 

According to a 2024 paper in Aging Research Reviews, “the brain was thought to be a tissue that was not sensitive to insulin,” and it was believed that the link between type 2 diabetes and AD is through vascular, inflammatory, or metabolic damage in the brain that occur as a result of altered systemic glucose metabolism.

However, as the paper notes, the contemporary thinking is that the brain is indeed an insulin-sensitive organ, a concept supported by the presence of receptors on neurons and glial cells such as GLUT-4 and IGF-1 that are involved in the uptake and metabolism of glucose in the brain. The authors also note insulin’s importance for “significant functions in neuronal circuitry formation, synaptic plasticity, dendritic arborization, neurotransmitter expression, neuronal survival, signal transduction and memory function.”

 

Proponents of the type 3 diabetes theory claim that the different effects of insulin in the brain, combined with alterations in glucose metabolism in the CNS likely trigger the other changes that we see in AD: accumulation of tau and amyloid beta proteins, hippocampal atrophy, and disordered neuronal communication.

 

• Glycolysis Genes and Diabetes Meds

There is evidence of a relationship between genes that control glycolysis in the brain itself and AD. In a 2025 study in Diabetes, Obesity and Metabolism, researchers found that several of the genes known to regulate glycolysis were downregulated in correlation with cognitive decline and severity of tau accumulation. Additionally, OVO-like zinc finger 2, which represses transcription of glycolysis-related genes, was up regulated in AD and also correlated with increased tau accumulation and low activity of glycolysis genes in the brain.

There are also data showing lower levels of AD in people taking diabetes medications.

 

 

A recent review published in Cells outlined how metformin may protect against neurodegenerative diseases, including AD. The authors suggest that the drug provides neuroprotection by “mechanisms beyond glucose control, including reduction of neuroinflammation, inhibiting microglial activation, combating oxidative stress, and strengthening the blood brain barrier.”

According to a population-based study published in the Journal of Alzheimer’s Disease this year, patients diagnosed with diabetes who took semaglutide — a GLP-1 receptor agonist — had a significantly lower risk of AD compared with patients who took other diabetes medications, including metformin and insulin

However, these studies did not examine whether AD was associated with altered glucose metabolism in the brain or whether this neurodegenerative disease is a comorbidity or a consequence of type 2 diabetes. We also don’t know if it would be safe to use diabetes medications in people at risk of AD who do not have diabetes.

• Are We There Yet?

Based on the existing evidence, we are not quite ready to switch from AD to type 3 diabetes.

Many patients with AD have never been diagnosed with diabetes, even at late stages of the neurodegenerative disease. 

 

The value of the type 3 diabetes concept is that it opens up new avenues of research and treatment. To date, treatment strategies for AD have focused on neuroprotection and reducing the accumulation of tau protein, amyloid beta. They have not yet been successful.

 

A key question is whether AD, a common condition that is diagnosed in patients based on clinical symptoms, has only one etiology that could explain the changes in the brain. Some theories have embraced a multifactorial etiology, which may include emotional stress, nutritional factors, poor overall health, or genetics as the ‘trigger.’ If glucose dysregulation is a trigger, that may allow us to diagnose earlier and ultimately stave off or delay neurodegeneration.

 

While much of the treatment to date has focused on removing proteins in the brain that are associated with AD, the ultimate goal would be to figure out how to prevent these proteins from accumulating in the first place.

 

 

Heidi Moawad, MD, is a neurologist and medical editor. She is on the teaching faculty at Case Western Reserve University.

 

From www.medscape.com

_______________________

 

Vad säger chatGPT om begreppet typ 3 diabetes?

“Typ 3 diabetes” är inget officiellt medicinskt diagnosnamn, men begreppet används ibland i olika sammanhang:

  1. Alzheimer som “typ 3-diabetes”

    • Vissa forskare kallar Alzheimer för typ 3-diabetes eftersom sjukdomen är starkt kopplad till insulinresistens och störd glukosmetabolism i hjärnan.
    • Teorin är att hjärnan blir “insulinresistent”, vilket kan bidra till nervcellsdöd och kognitiv försämring.
  2. Typ 1 + Typ 2 samtidigt

    • Ibland används termen för personer som har drag av både typ 1-diabetes (autoimmun brist på insulin) och typ 2-diabetes (insulinresistens). Det kallas egentligen oftast LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults).
  3. Missförstånd eller informell term

    • Begreppet kan även dyka upp i media eller bloggar för att beskriva olika tillstånd relaterade till blodsocker eller insulin, men det finns ingen officiell diagnos i de medicinska klassifikationerna (t.ex. ICD-10 eller WHO:s system).

🔑 Sammanfattning:

  • “Typ 3-diabetes” är inte en erkänd diagnos.
  • Oftast syftar det på Alzheimers sjukdom kopplad till insulinresistens i hjärnan, men kan även användas felaktigt för andra varianter.

 

”Vill du att jag gör en jämförelsetabell mellan typ 1, typ 2 och det som kallas typ 3-diabetes så skillnaderna blir tydligare?”

Egenskap Typ 1-diabetes Typ 2-diabetes Typ 3-diabetes” (inofficiellt)
Vad det är Autoimmun sjukdom där immunförsvaret förstör de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Metabol sjukdom med insulinresistens och gradvis minskad insulinproduktion. Oftast: Alzheimer kopplad till insulinresistens i hjärnan. Ibland: blandform (t.ex. LADA).
Debut Vanligen i barndom eller ungdom, men kan komma i alla åldrar. Vanligast i vuxen ålder, ofta kopplad till livsstil och genetik. Vanligen senare i livet (vid demensutveckling).
Insulinproduktion Nästan ingen eller helt upphörd. Initialt normal eller ökad, men minskar med tiden. Hjärnans celler blir mindre känsliga för insulin, trots att kroppen kan ha normala nivåer.
Behandling Alltid insulin. Livsstilsförändring, tabletter (t.ex. metformin), ibland insulin. Finns ingen specifik behandling för “typ 3”. Fokus på Alzheimerbehandling, livsstil och att minska insulinresistens.
Symtom Törst, stora urinmängder, viktnedgång, trötthet, ketoacidos. Trötthet, viktuppgång, törst, långsam debut. Minnesstörning, kognitiv svikt, demenssymtom.
Riskfaktorer Genetik, autoimmunitet, miljöfaktorer.

Kort sagt:

  • Typ 1 = kroppen kan inte producera insulin.
  • Typ 2 = kroppen kan producera insulin, men cellerna svarar dåligt.
  • “Typ 3” = används mest om Alzheimer som en hjärnans insulinresistens.

 

  • Tidigare har ibland typ 3 diabetes använts för anhöriga såsom en grupp till personer med diabetes
  • Ibland har det även använts i den mening att typ 3 diabetes är individer som ännu inte har diabetes men kan få diabetes senare

____________________________

Press release

 

25 reformförslag för framtidens alzheimervård
22.9.2025 07:27:55 | Hjärnfonden | Pressmeddelande

Hjärnfonden presenterar nu ett reformpaket med 25 förslag som pekar ut vägen mot framtidens alzheimervård.

Syftet är att ta vara på forskningsframsteg och skapa bättre förutsättningar för att minska sjukdomens påverkan på individ och samhälle.

I Sverige lever fler än 100 000 personer med alzheimer, och de årliga kostnaderna uppskattas till närmare 55 miljarder kronor. Svensk forskning på området är världsledande och står bakom flera viktiga genombrott. Nu krävs ett tydligare politiskt ledarskap för att omsätta forskningen till faktisk förändring

.

Alzheimervården står inför ett paradigmskifte. Tack vare framsteg, till stor del från svensk forskning, kan vi idag identifiera sjukdomen tidigt och behandla den, säger Beata Ferencz, sakkunnig på Hjärnfonden.

 

Hjärnfonden efterlyser långsiktig finansiering och en tydlig nationell strategi för alzheimervården. Reformförslagen är framtagna i dialog med forskare, beslutsfattare och företrädare från civilsamhället.

 

Det är hög tid att forskningen om alzheimer får resurser som speglar sjukdomsbördan. Ju tidigare vi agerar, desto större möjligheter har vi att minska lidande och förbättra vården, säger Joakim Ramsberg, chef för Forskning och Samhälle på Hjärnfonden.

 

Läs hela reformpaketet i bifogad fil eller på hjarnfonden.se/alzheimer.

file:///Users/stigattvall/Downloads/Framtidens%20alzheimerv%C3%A5rd%20Hj%C3%A4rnfonden.pdf

 

Om Alzheimers sjukdom
Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige. Sjukdomen är dödlig och kännetecknas av gradvis förtvining av nervceller i hjärnan. Minnesfunktion, språk och andra kognitiva förmågor påverkas.

Riskfaktorer inkluderar hög ålder, men även livsstil, ärftlighet och sociala faktorer spelar in. Alzheimer inte en naturlig del av åldrandet utan en neurodegenerativ sjukdom som kan lindras, förebyggas – och på sikt kanske botas.

 

Om Hjärnfonden
Hjärnfonden är Sveriges största icke-statliga finansiär av hjärnforskning. Sedan starten 1994 har över en miljard kronor delats ut till forskning inom bland annat alzheimer, stroke, depression och Parkinsons sjukdom.

Under 2025 investerar Hjärnfonden mer än 150 miljoner kronor i svensk hjärnforskning.

Framtidens alzheimervård Hjärnfonden.pdf

file:///Users/stigattvall/Downloads/Framtidens%20alzheimerv%C3%A5rd%20Hj%C3%A4rnfonden.pdf

 

Hjärnfonden arbetar för ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar.

Det är genom att bidra till forskning som vi kan förändra livet för ännu fler människor.

 

_____________________________________________________________-

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Facebook
LinkedIn
Email
WhatsApp