Från TT
Tusentals missar att de har för högt blodtryck
Ett högt blodtryck är den enskilt största riskfaktorn för förtida död. Nästan tre miljoner svenskar ligger för högt, men hälften vet inte om det.
– Om vi kunde fånga upp fler skulle vi slippa 30 000 insjuknanden i hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt i Sverige årligen,
säger hjärtläkaren Mattias Brunström.
Högt blodtryck – hypertoni – är lika vanligt som det är lömskt: Av dem som drabbas är det få som känner av några symtom. Det är först när trycket är skyhögt som det kan ge huvudvärk, dimsyn och trötthet.
Faktum är att var tredje svensk inte vet vad de har för blodtryck över huvud taget, visar en undersökning från Riksförbundet Hjärtlungsjuka. Det vill Mattias Brunström, docent i epidemiologi vid Umeå universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för hypertoni, ändra på.
– Vi behöver hitta fler som borde ha diagnosen, men som inte har fått den än, säger han.
Mattias Brunström är en av de som tagit fram de nya riktlinjerna för blodtryck i Sverige som införs under hösten.
• De kommer innebära att blodtrycksmålet, som i dag ligger på 140/90 mmHg (millimeter kvicksilver), blir tuffare och sänks till 130/80.
– Det är viktigt att klargöra att vi inte ändrar gränsen för vad som är ett för högt blodtryck.
• Det som ändras är att blodtrycket ska behandlas ner mer än i dag.
• En annan nyhet är att läkare rekommenderas att sätta in två läkemedel direkt för att få en större sänkning.
• Dessutom ska tryck som ligger mellan 120–139/70–89 följas upp regelbundet.
Anledningen till de nya riktlinjerna är att högt blodtryck är den främsta orsaken till förtida död i Sverige.
– Hypertoni leder till flest dödsfall och förlorade levnadsår både i Sverige och globalt. Här ligger vi efter andra länder i väst. Sverige har en betydande underbehandling, säger Mattias Brunström.
Totalt har över två miljoner svenskar en obehandlad, eller en otillräckligt behandlad, hypertoni. Att så många faller mellan stolarna handlar bland annat om vårdens ansträngda resurser.
– En orsak är att vi har färre primärvårdsläkare per capita än andra länder i väst och det är i första hand de som upptäcker högt blodtryck.
Vi behöver också öka medvetenheten hos befolkningen och se till att man har koll på sitt blodtryck.
Problemet är alltså att högt blodtryck oftast inte ger några symtom alls.
• Man måste mäta det för att hitta det. I de nya rekommendationerna uppmanar vi vården att mäta trycket på alla över 50 år.
Men det behöver inte vara en läkare som mäter trycket, det går att mäta hemma också. Ligger blodtrycket över 140/90 ska man kontakta vården.
I USA rekommenderar man mätningar redan från 18 års ålder, då man ser en ökning av unga vuxna med högt blodtryck. Samma trend finns i Sverige: Cirka 10 procent av alla unga vuxna har numera ett för högt blodtryck, vilket hänger ihop med att fler är överviktiga.
– Jag tycker egentligen att alla vuxna borde mäta sitt blodtryck någon gång, säger Mattias Brunström.
Press release TT
FAKTARUTA FRÅN TT
SÅ MÄTER DU BLODTRYCKET HEMMA
• Mät blodtrycket med en så kallad överarmsmanschett. Den har bättre tillförlitlighet än handledsmanschett, smarta klockor och ringar.
• Undvik att snusa, dricka kaffe, äta tunga måltider och fysisk ansträngning en halvtimme före mätningen.
• Sitt bekvämt och slappna av.
• Manschetten ska vara i hjärthöjd.
• Är den högre eller lägre kan det påverka värdet.
• Prata inte under tiden du mäter.
• Mät gärna vid två tillfällen och ta ett genomsnitt av det.
• Om ditt blodtryck är över 140/90, kontakta vården för ytterligare kontroll. Ligger det under, kan du mäta trycket igen om ett år.
____________________________________________________________________________________________
I Aftonbladet 23-24/8 har journalisten Jonas Sylven Möller fråga ställts kring vad är optimalt blodtrycksmål.
Mattias Brunström, docent, bitr univ lektor i kardiologi, Umeå, och ordförande för arbetsgruppen kring kliniskt kunskapsstöd för hypertoni har fördjupat sig i frågan.
3 miljoner svenskar har hypertoni, dvs BT 140/90 eller högre.
Det är 10 år sedan nuvarande riktlinjer togs fram.
- Nya riktvärdet som har diskuterats fram för målblodtryck är 130/80 mm Hg dvs lägre jämfört med tidigare. Internationellt har denna rekommendation funnits sedan fler år tillbaka, men Sverige har nu en arbetsgrupp som ger underlag för uppdatering av riktlinjerna i Sverige.
Ett samlat dokument håller på att förankras inom professionen och de nya riktlinjerna är därför ännu inte publicerade.
- Gräns för hypertoni är fortfarande i de diskuterade riktlinjerna 140/90, precis som förr.
Det finns nu tillräckligt vetenskapligt stöd för att även i Sverige behandla patienter till målblodtryck 130/80 mm Hg.
- Hypertoni är den enskilt tyngsta faktorn till förlorade levnadsår både i Sverige ochi världen.
- Risken för hypertoni stiger med åldern. Ungefär 10% hos unga vuxna har för högt blodtryck.
- Om vi i Sverige överväger att ha målblodtryck 130/80 så skulle 30 000 personer årligen kunna undvika hjärtinfarkt, stroke eller hjärtsvikt. Det är i dagsläget ungefär 90 000 sådana händelser per år.
- Den största vinsten befolkningsmässigt finns i att hitta de 1,5 milj odiagnostiserade patuenter med hypertoni som finns i landet. För att åstadkomma det behöver blodtrycket mätas, vilket med fördel kan göras med hemmamätare.
- Vi behöver alltså öka medvetenheten om detta i befolkningen.
Sammandrag ur text från Aftonbladet
__________________________________
Läs debatten i Läkartidningen sista dagarna
• Vårdförlopp hypertoni måste tillbaka till ritbordet
Ett sänkt behandlingsmål på <130/80 mm Hg riskerar att leda till resursslukande kaskadeffekter inom vården.
Oskar Lindfors, specialistläkare, allmänmedicin; ordförande, Rådet för hållbar diagnostik och behandling, Svensk förening för allmänmedicin
Andreas Stomby, docent, specialistläkare, allmänmedicin; ordförande, Svensk föreng för allmänmedicin
• Vårdförlopp hypertoni ligger ännu på ritbordet – men konturerna tar form
Vi har en möjlighet att förebygga 30 000 årliga insjuknanden i stroke, hjärtsvikt och hjärtinfarkt med det nya vårdförloppet för hypertoni.
Mattias Brunström, biträdande universitetslektor, kardiologi; ordförande, nationella arbetsgruppen (NAG) för hypertoni
Tomas Jernberg, professor, kardiologi, ordförande, nationella programområdet (NPO) för hjärt–kärlsjukdomar
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt