Hälsosamma matvanor tycks kunna bidra till att hejda utvecklingen av kroniska sjukdomar hos äldre – medan inflammatorisk kost verkar ha motsatt effekt.
Det visar en studie.
Forskare vid Karolinska institutet har tittat på hur fyra olika dieter påverkar risken för kroniska sjukdomar hos äldre vuxna.
Tre av dieterna var hälsosamma med mycket grönsaker, frukt, fullkorn, nötter, baljväxter och omättade fetter.
De innehöll också ett mindre intag av sötsaker, rött kött, charkprodukter och smör.
Den fjärde dieten var proinflammatorisk med fokus på rött och processat kött, raffinerade spannmål och sötade drycker,
med ett lägre intag av grönsaker, te och kaffe
• Koppling mellan kost och sjukdomar
I studien följdes 2 400 äldre vuxna i Sverige under 15 år. Forskarna upptäckte att de som följt de hälsosamma dieterna bromsade utvecklingen av kroniska sjukdomar. Det gällde hjärt-kärlsjukdomar och demens, men inte sjukdomar kopplade till muskler och skelett.
De som följde den proinflammatoriska dieten tycktes däremot öka risken för kroniska sjukdomar.
– Våra resultat visar hur viktig kosten är för att påverka utveckling av multimorbiditet* hos åldrande befolkningar, säger Adrián Carballo-Casla, postdoktor vid Karolinska Institutet.
• Varierade kostråd
Nästa steg i forskningen är att identifiera kostrekommendationer som kan ha störst effekt på livslängden – och vilka grupper av äldre som gynnas mest, beroende på faktorer som ålder, kön, psykisk och social hälsa samt förekomst av kroniska sjukdomar.
*Multimorbiditet innebär att en person har två eller fler kroniska sjukdomar samtidigt.
• Fakta om dieterna
MIND (Mediterranean-DASH Intervention for Neurodegenerative Delay): En diet som är framtagen för hjärnhälsa och att minska risken för demenssjukdomar.
AHEI (Alternative Healthy Eating Index): En diet som mäter följsamhet till kostråd som minskar risken för kroniska sjukdomar i allmänhet.
AMED (Alternative Mediterranean Diet): En modifierad version av medelhavsdieten som anpassats till västerländska kostvanor.
EDII (Empirical Dietary Inflammatory Index): Ett index som uppskattar kostens inflammatoriska risker.
• Vetenskaplig artikel:
Dietary patterns and accelerated multimorbidity in older adults, Nature Aging.
Press release www.forskning.se
Läs abstract och artikel pdf
Dietary patterns and accelerated multimorbidity in older adults
- David Abbad-Gomez,
- Adrián Carballo-Casla,
- Giorgi Beridze,
- Esther Lopez-Garcia,
- Fernando Rodríguez-Artalejo,
- Maria Sala,
- Mercè Comas,
- Davide Liborio Vetrano &
- Amaia Calderón-Larrañaga
Nature Aging volume 5, pages 1481–1490 (2025)Cite this article
Abstract
Diet could influence disease development and shape multimorbidity trajectories. Here we examined how four dietary patterns relate to 15-year multimorbidity accumulation in 2,473 community-dwelling older adults from the Swedish SNAC-K cohort. Multimorbidity was operationalized as the total number of chronic conditions and grouped into three organ systems. Higher adherence to the Mediterranean-DASH Diet Intervention for Neurodegenerative Delay, the Alternative Healthy Eating Index and the Alternative Mediterranean Diet was inversely associated with the annual rate of total chronic disease accumulation (β coefficient (95% confidence interval) per 1-s.d. increment: −0.049 (−0.065 to −0.032), −0.051 (−0.068 to −0.035) and −0.031 (−0.048 to −0.014), respectively), whereas higher adherence to the Empirical Dietary Inflammatory Index was associated with a faster rate of accumulation (0.053 (0.035–0.071)). Similar associations were observed for cardiovascular and neuropsychiatric diseases but not for musculoskeletal diseases. Some associations varied by sex and age. Our findings support diet quality as a modifiable risk factor for multimorbidity progression in older adults, with possible implications for dietary guidelines, public health strategies and clinical practice.
__________________________________
Hundraåringar håller sig friskare – trots hög ålder
Att bli 100 år gammal behöver inte innebära ett liv med många sjukdomar.
En ny studie visar att hundraåringar inte bara lever längre – de håller sig också friskare än andra äldre, med färre sjukdomar som utvecklas långsammare.
Forskare vid Karolinska institutet har följt över 270 000 personer som föddes i Sverige under åren 1920 och 1922.
Forskarna följde deltagarnas hälsa från 70 års ålder och upp till tre decennier.
• Åldras annorlunda
Med hjälp av nationella hälsoregister jämfördes sjukdomsförlopp hos hundraåringar med personer som levde kortare tid. Resultaten visar att hundraåringarna inte bara skjuter upp sjukdom – de tycks även åldras på ett annorlunda sätt.
– Vi visar att exceptionell livslängd inte bara handlar om att skjuta upp ohälsa. Det speglar ett unikt åldringsmönster. Resultaten tyder på att hundraåringarna har en bevarad homeostas* och motståndskraft mot sjukdom trots åldrande och fysiologiska påfrestningar – något som kan bero på en gynnsam kombination av gener, livsstil och miljö, säger Karin Modig, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet.
• Färre sjukdomar samtidigt
Medan många äldre kan få flera diagnoser snabbt under sina sista levnadsår, tycks hundraåringarnas sjukdomsbörda snarare plana ut från 90-årsåldern. De har oftare sjukdomar som är begränsade till ett enskilt organsystem och betydligt färre samtidiga tillstånd.
Studien visar även att hjärt-kärlsjukdomar är ovanligare och uppträder senare i livet hos hundraåringarna. Även neuropsykiatriska sjukdomar är mindre förekommande bland dem som lever allra längst.
– Våra resultat ifrågasätter den utbredda uppfattningen att ett längre liv oundvikligen innebär fler sjukdomar. Vi visar att hundraåringar följer en distinkt åldringskurva, med långsammare sjukdomsutveckling och större motståndskraft mot vanliga åldersrelaterade sjukdomar, säger Karin Modig.
• Vetenskaplig artikel:
* Homeostas är kroppens sätt att upprätthålla en stabil inre miljö, trots yttre och inre förändringar. Det innebär att kroppen balanserar och reglerar faktorer som temperatur, blodsocker, blodtryck, syre- och koldioxidnivåer i blodet samt vätskebalans.
Press release Karolinska, Stockholm
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt