”Diabetesregistret riskerar att helt förlora sin funktion”
Vi ser allvarligt på den minskade tilldelningen från regionerna och den förändrade fördelningen av statliga medel, skriver debattörer från Nationella arbetsgruppen för diabetes.
Stefan Jansson, Björn Ehlin, Marie Lövnord, Eva Hagström Toft, Katarina Eeg-Olofsson, Frida Sundberg, Sheyda Sofizadeh, Herbert Krol och Agneta Lindberg.
Diabetes är en allvarlig kronisk sjukdom som ökar bland både barn och vuxna. Över en halv miljon personer lever i dag med diabetes i Sverige och många lider också av komplikationer till följd av sjukdomen. Vården för dessa personer är omfattande och bedrivs inom barnsjukvård, på medicinkliniker på sjukhus och inom primärvården.
Nationella diabetesregistret (NDR) har sedan starten för 30 år sedan utvecklats till ett välfungerande och välanvänt kvalitetsregister som spelar en avgörande roll för en god och jämlik diabetesvård i Sverige.
NDR är ett omfattande register som tar emot och sammanställer data från över 500 000 patienter årligen. Det används aktivt av den absoluta majoriteten av landets cirka 1400 vårdenheter, varav cirka 1200 i primärvården, och NDR:s hemsida har över 3500 unika besökare varje vecka.
Nationella arbetsgruppen (NAG) för diabetes inom Nationellt programområde endokrina sjukdomar ser NDR som en central källa för analys och systematisk uppföljning av vårdkvalitet och för forskning. Nationella arbetsgruppen ser allvarligt på den minskade tilldelningen av medel till NDR från regionerna och den förändrade fördelningen av statliga medel. Vi befarar att detta får negativa konsekvenser för alla patienter med diabetes.
Registret är komplext och för att säkerställa dess fortsatta funktionalitet krävs bemanning av personer med specifik registerkompetens. Registrets medarbetare behövs för att:
• Bibehålla hög anslutningsgrad.
• Upprätthålla kvaliteten på data och stötta inrapportering av valida data i nära samarbete med vårdenheter och regioner.
• Utveckla registrets variabler i takt med vårdens behov av uppföljning.
• Stödja vården i att använda data i förbättringsarbetet.
• Bistå myndigheterna, kunskapsstyrningen, forskare och andra intressenter i användningen av data.
• Säkerställa att kvalitetsuppföljningar och forskning baseras på tillförlitliga data.
En fungerande infrastruktur kräver ett gemensamt arbete och ansvarstagande mellan registerföreträdare, centralt personuppgiftsansvarig (CPUA) myndighet och registercentrum, för att uppnå god kvalitet och användbarhet för den data som samlas in i registret. NDR:s framgångsfaktorer har hittills varit en nära samverkan mellan registermedarbetare, it, statistik och registercentrums juridiska stöd, för att åstadkomma ett register som verkligen används i vården.
Om NDR:s resurser begränsas så kraftigt att det inte går att ha registerspecifik kompetens i den grad som behövs, finns stor risk att diabetesregistret förlorar sin funktion som ett effektivt och pålitligt verktyg för vården. Inte minst för dem som vården är till för – patienterna – har registrets aktiva arbete med kvalitetssäkring av data samt löpande utveckling av relevanta indikatorer lett till forskningsframsteg inom diabetesområdet, kvalitetsutveckling av diabetesvården i hela Sverige tack vare öppna jämförelser mellan regioner, och en förbättrad behandling för personer med diabetes. Utan aktivt kvalitetsarbete kommer registrets data att sakna värde för patienter, myndigheter, forskare och diabetesvården.
En del av finansieringen från både regionerna och statsbidraget behöver tydligt avsättas till registermedarbetare för att säkerställa att NDR fortsatt kan spela en central roll i en jämlik och kunskapsbaserad diabetesvård.
Under 2024 hade NDR en registerhållare som arbetade 20 procent av sin arbetstid för registret, samt registermedarbetare (koordinator, kommunikation, förvaltning, utveckling) som tillsammans arbetade motsvarande 1,4 heltidstjänst. I ett stort och välanvänt register som NDR är dessa medarbetare avgörande för att:
• Stödja vårdenheter i registrering och dataanvändning.
• Säkerställa hög datavaliditet och anslutningsgrad.
• Förvalta och utveckla registret i linje med vårdens behov.
Med rätt resurser kan NDR fortsatt bidra till förbättrad och kostnadseffektiv diabetesvård, stärkt forskning, en mer jämlik vård och ökad patientsäkerhet för personer med diabetes i Sverige.
Vi uppmanar Registercentrum Västra Götaland, vars uppdrag när det gäller kvalitetsregister är nationellt, att på ett adekvat sätt fördela resurserna för att säkerställa fortsatt utveckling och förvaltning av Nationella diabetesregistret som ett robust och välfungerande register.
Samtliga undertecknare är medlemmar i Nationella arbetsgruppen för diabetes.
Stefan Jansson, ordförande, specialistläkare allmänmedicin, Brickebackens vårdcentral Örebro, sjukvårdsregion Mellansverige
Björn Ehlin, ledamot, patientföreträdare, Svenska Diabetesförbundet
Marie Lövnord, ledamot, diabetessjuksköterska, primärvård, Norra sjukvårdsregionen
Eva Hagström Toft, ledamot, specialistläkare endokrinologi, Ersta sjukhus, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
Katarina Eeg-Olofsson, ledamot, specialistläkare endokrinologi, Nationellt kvalitetsregister diabetes, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Västra sjukvårdsregionen
Frida Sundberg, ledamot, specialistläkare barnmedicin, Örebro universitetssjukhus, Svensk förening pediatrisk endokrinologi och diabetes, Sjukvårdsregion Mellansverige
Sheyda Sofizadeh, ledamot, distrikts- och diabetessjuksköterska, primärvård, Västra sjukvårdsregionen
Herbert Krol, ledamot, specialistläkare internmedicin och allmänmedicin, länssjukhuset Kalmar, Sydöstra sjukvårdsregionen
Agneta Lindberg, ledamot, specialistsjuksköterska i diabetes, Diabetes- och endokrinmottagning, Hässleholms sjukhus, Södra sjukvårdsregionen
• Beskrivning av samhällsfrågan
De nationella kvalitetsregistren har utvecklats av professionen för att säkerställa och utveckla vårdens kvalitet. Brist på medel och otydlighet kring ansvarsfrågan gör att deras existens nu hotas. Nationella diabetesregistret är ett av de register som är i farozonen. Hur kan framtiden säkras?
• Utökad information om evenemanget
I Sverige finns cirka 100 nationella kvalitetsregister som finansieras genom medel från staten och regionerna via SKR. Ett av dessa är Nationella diabetesregistret, NDR, med data från över 500 000 patienter.
Registren möjliggör jämförelser och förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården, och är också en viktig grund för klinisk forskning.
• De ekonomiska anslagen till registren har mer än halverats jämfört med 2016, och
• från och med i år tecknas inte längre några överenskommelser mellan staten och SKR.
Hur registren kommer att finansieras, förvaltas och utvecklas i framtiden är oklart. Oron växer bland professionsföreträdare och patientorganisationer. Många menar att kvalitetsregistrens existens är hotad. För NDR:s del kan situationen bli akut om man inte får tillräckliga medel i år för drift och förvaltning.
• Går det att garantera en god och jämlik diabetesvård utan fungerande kvalitetsregister?
• Hur säkerställs att regionala särintressen inte hotar det nationella samarbetet?
• Medverkande
Jarl Hellman, ordförande, Svensk förening för diabetologi, SFD
Agneta Lindberg, ordförande, Svensk förening för sjuksköterskor inom diabetesvård, SFSD
Björn Ehlin, ordförande, Svenska Diabetesförbundet, SDF
Mats Bojestig, ordförande, styrgrupp nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
Lina Nordquist, riksdagsledamot, socialutskottet, L
Jonas Vikman, moderator
• Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning
Evenemangs-ID: 3653
Språk: Svenska