Typ 2 diabetes – finns det bra behandling för barn och ungdomar idag?

 

Idag förekommer typ 2 diabetes hos barn och ungdomar i Sverige och verkar dessutom öka.

Diagnosen föregås oftast av en längre period med prediabetes och en kraftfull viktreducerande intervention kan förebygga insjuknandet.

Insjuknandet kan också vara mer akut med mer uttalade symtom.

Vad kan man göra för denna patientgrupp?

 

 

Ungdomar och unga vuxna som får typ 2 diabetes har stor risk för att utveckla komplikationer; många har komplikationer och samsjuklighet redan vid debut och en ökad mortalitet föreligger ju tidigare man utvecklar typ 2 diabetes (1).

Senaste åren har det tillkommit flera nya läkemedel mot typ 2 diabetes som kan användas även hos barn.

 

Det finns inte några säkra prevalensdata, men data från NDR 2024 visar att typ 2 diabetes utgör c a 1,5 procent av all barndiabetes i Sverige.

Det är dock viktigt att poängtera att diabetes hos barn ska behandlas som typ 1 diabetes fram till att motsatsen är bevisad.

I familjer där många familjemedlemmar har diabetes bör man förutom typ 2 diabetes också överväga ärftlig MODY diabetes.

 

 

• Diagnoskriterier typ 2 diabetes

1. Klassiska symtom på hyperglykemi samt glukos ≥11,1 mmol/l eller

 

2. fP-glukos ≥7,0 mmol/L vid två tillfällen.

 

3. Två timmars glukos vid OGTT ≥11,1 mmol/l (venöst).-> Samt negativa diabetesautoantikroppar (IAA, IA-1, GAD, ZnT8 ak)

 

C-peptidnivåer, HLA-typ samt diabetesautoantikroppar ingår i utredningen av diabetestyp och kan hjälpa till att skilja mellan diabetestyperna, men det kan också vara svårvärderat.

Vid tidigt upptäckt typ 1 diabetes och med samtidig obesitas kan exempelvis nivåerna vara relativt höga.

 

 

• Komorbiditet/komplikationer

Barn med typ 2 diabetes bör screenas för

• hypertoni,

• nefropati,

• retinopati,

• lipidrubbningar,

• leversteatos,

• obstruktiv sömnapné samt

• PCOS hos flickor.

 

• Behandling

Behandlingen består av kost och livsstilsförändringar samt intensiv farmakologisk behandling.

Den farmakologiska behandlingen initieras med metformin och sedan frikostigt tillägg med GLP-1-analoger då de kan bidra med viktnedgång.

Om insulin har behövts initialt, bör målet vara att insulin successivt skall sättas ut då det är svårt att åstadkomma viktnedgång under in-sulinbehandling.

 

• Läkemedel som tillägg till livsstilsförändringar

 

1. 1. 1. 1. 1. Metformin: Förstahandsmedel                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                 Sätts in direkt vid diagnos dock ej vid ketoacidos eller hyperosmolärt tillstånd vid debut. Metformin bör trappas upp långsamt under 3-4 veckor för att minska risken för GI-biverkningar.

Vid otillräcklig effekt eller biverkningar

2. GLP-1 analoger, • Victoza (Liraglutid) dagliga injektioner, godkänd från 10 årsålder. • Ozempic (Semaglutide) veckovis injektion, godkänd från 18 år. Har bättre effekt på vikten. •Trulicity (Dulaglutid) veckovis injektion, godkänd från 10 års ålder.             • Rybelsus tabl (semaglutid), något krångligt att ge (fasta 6 timmar innan och 30 min efter), godkänd från 18 år.

 

3. SGLT -2 hämmare (Forxiga/Jardiance), Obs! risk för ketoacidos med normalt P-glukos

 

4. Insulin

 

• Målet med behandlingen

bör vara att uppnå HbA1c-nivåer <42 mmol/L, viktminskning, utreda och behandla eventuell samsjuklighet samt stöd till en mer aktiv livsstil.

Barn och ungdomar med typ 2 diabetes behöver intensivt stöd för att åstadkomma förändring av livsstil och viktnedgång varför även kontakt med obesitasmottagning behöver etableras (2).

 

• Nationellt vårdprogram för barnobesitas finns sedan 2023.

https://vardpersonal.1177.se/globalassets/nkk/nationell/media/dokument/kunskapsstod/vardprogram/obesitas-hos-barn-och-ungdomar.pdf

 

 

Ungdomar med typ 2 diabetes och uttalad obesitas >35 kg/m2 bör få information om och erbjudas bariatrisk kirurgi från 15 års ålder om inte viktminskning går att få till stånd på annat sätt (3,4).

Nyare farmakologisk behandling med kombinationer av GLP-1/GIP-analoger kan i framtiden möjligen komma att ge samma resultat som bariatrisk kirurgi gällande viktnedgång (5).

 

• Uppföljning

Bör följas via barndiabetesmottagning och mot-tagning med erfarenhet av viktbehandling. Vid 18 års ålder re-kommenderas remiss till specialistmottagning med erfarenhet av typ 2 diabetes och obesitas.

 

• Referenser

1. TODAY Study Group, Bjornstad P, Drews KL, et al. Long-Term Complications in Youth-Onset Type 2 Diabetes. N Engl J Med. 2021;385(5):416-426.
2. Lingvay I, Sumithran P, Cohen RV, le Roux CW. Obe-sity management as a primary treatment goal for type 2 diabetes: time to reframe the conversation. Lancet. 2022;399(10322):394-405.
3. Olbers T, Beamish AJ, Gronowitz E, et al. Laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass in adolescents with severe obesity (AMOS): a prospecfve, 5-year, Swedish nationwide study. Lancet Diabetes Endocrinol. 2017;5(3):174-183.
4. Inge TH, Laffel LM, Jenkins TM, et al. Comparison of Surgical and Medical Therapy for Type 2 Diabetes in Severely Obese Adolescents. JAMA Pediatr. 2018;172(5):452-460.
5. Jastreboff AM, Aronne LJ, Ahmad NN, et al. Tirzepafde Once Weekly for the Treatment of Obesity. N Engl J Med. 2022;387(3):205-216.

 

 

Författare Amira Elimam, Överläkare, PhD, Barnendokrin och metabola sjukdomar, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska.

 

 

Tidigare publicerad i tidskriften Barnläkaren Nr 3 2025 maj 2025

 

Publiceras med tillstånd från författare och tidskrifts redaktör

https://www.barnlakaren.se

 

 

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt