Läs ovan dokumentet i sin helhet
Uppföljnings- och analysrapport om endokrina sjukdomar på Vården i siffror
Rapporten från nationellt programområde (NPO) endokrina sjukdomar ger ett viktigt perspektiv på hälso- och sjukvården. Insatsområdena diabetes, obesitas och osteoporos beskrivs.
Endokrinologi omfattar sjukdomar i kroppens hormonproducerande körtlar och metabolism, samt diabetes. Rapporten visar bland annat att det finns en variation mellan regionerna i diagnostisering och behandlingsåtgärder när det gäller antalet patienter med obesitas och osteoporos.
Generellt är utvecklingen för diabetes positiv med förbättring av långsiktiga blodsockervärden under de senaste tio åren.
Syftet med rapporten är att göra information tillgänglig och underlätta uppföljnings- och förbättringsarbete i regionerna.
Analys- och uppföljningsrapport NPO endokrina sjukdomar på Vården i siffror
Film om syfte och mål med uppföljningsrapporter på Vården i siffror
Inledning
1. Nationellt programområde (NPO) endokrina sjukdomar
Endokrinologi innefattar sjukdomar i kroppens hormonproducerande körtlar och metabolism samt diabetes.
Förutom diabetes ingår även flera andra vanliga folksjukdomar i det endokrina spektrat såsom osteoporos (benskörhet), obesitas, kalkrubbningar, och sköldkörtelns sjukdomar.
Dessa sjukdomar drabbar flera procent av den svenska befolkningen. Till de mer ovanliga sjukdomarna i området hör hypofysens, binjurarnas och könskörtlarnas sjukdomar.
De endokrina folksjukdomarna handhas inom såväl primärvård som specialiserad vård, medan de ovanliga företrädesvis handhas på universitetssjukhusen
Insatsområde: Diabetes
1. Inledning
Diabetes är en livslång folksjukdom som omfattar flera sjukdomar och som kan debutera i alla åldrar. Det är idag en stor volym av patienter som lever med sin sjukdom, i sitt dagliga liv med viktig egenvård samt hälso- och sjukvårdens behandlingsinsatser och åtgärder som ges på flera vårdnivåer.
Andel patienter med diabetes motsvarar ca 6 % av befolkningen i Sverige, 450 000 personer lever med typ 2-diabetes och 50 000 personer med typ1- diabetes varav 8 000 är barn. Särskilt att beakta är äldre samt barn och ungdomar i övergången till vuxna.
Olika typer av diabetes
Typ 2-diabetes är den vanligaste diabetesformen och representerar ca 90–95% av alla med diabetes och uppkommer oftast hos vuxna.
LADA (Latent Autoimmun Diabetes in Adults) är en autoimmun sjukdom i gränslandet och klassificeras ibland som typ 1- och ibland som typ 2-diabetes med autoantikroppar som angriper immunprodocerande insulinceller.
Monogen diabetes, tidigare kallad MODY (Maturity Onset Diabetes in Young) är ett samlingsnamn för flera former av ärftlig diabetes. Ett barn till en förälder med monogen diabetes har 50 % risk att drabbas, men det är slumpen som avgör om barnet drabbas.
Typ 1-diabetes, är en insulinkrävande diabetes och representerar ca 10 % av alla med diabetes. Det är en autoimmun sjukdom som förstör de insulinproducerande ö-cellerna i bukspottkörteln.
Nytta av interventioner
Diabetes ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, njursvikt, neuropati (påverkan på känsel och muskler) respektive retinopati (påverkan på ögon). En regelbunden kontroll är viktig och minskar risken för komplikationer av bland annat blodsocker, blodtryck, blodfetter, njurprov och urinprov men också undersökning av ögonbotten, neurologstatus och fotkontroll.
Det är viktigt att stötta personen med diabetes till hälsosamma levnadsvanor som kost- och alkoholvanor, rökstopp samt motivera till ökad fysisk aktivitet. Studier baserat på data från nationella diabetesregistret (NDR) visar att om målvärdena regelbundet uppnås avseende HbA1c, blodtryck, lipider minskar risken för diabeteskomplikationer vid både typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.
Nationell arbetsgrupp diabetes
Nationella arbetsgruppen (NAG) är en bestående gruppering med ett flerårigt arbete bakom sig.
Gruppen har idag bl a kontinuerliga möten med arbetsgrupp inom nationella MTP-rådet, där syftet är omvärldsbevakning, utveckling gällande medicintekniska diabeteshjälpmedel, samt bidra i samordning av inköpsstrategi. Vidare har gruppen en fortlöpande kontakt med NDR och ordförande för NDR finns också med som ledamot i NAG diabetes. Samtal och genomgång av Primärvårdskvalitet och dess indikatorer genomförs. Några av gruppens ledamöter finns också representerade i olika myndighetsarbeten så som Socialstyrelsens översyn av diagnoskriterier vid graviditetsdiabetes (GDM), Läkemedelsverkets uppdatering av kapitlet Diabetes i Läkemedelsboken samt TLVs rundabordsamtal.
Det senaste året har gruppen reviderat några kliniska kunskapsstöd för primärvård, samt även tagit fram nya som återfinns på Kunskapsstöd endokrina organ, 1177.se vårdpersonal. Några exempel är Diabetes fotkomplikationer, Hypoglykemi, Diabetesketoacidos. Ett nytt kommande kunskapsstöd är Diabetes Transitionsvård för unga personer typ 1-diabetes. Gruppen har varit involverade i att ta fram vårdförlopp ”Diabetes med hög risk för fotsår” samt att ta fram nytt kliniskt kunskapsstöd för glukossänkande läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes. NAG diabetes deltar också i granskning av andra kunskapsstöd i närliggande diagnosområden så som barn och vuxna med obesitas, kost vid diabetes, kritisk benischemi, svårläkta sår m fl.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer och målnivåer
Målnivåer för diabetesvård, Socialstyrelsen redovisar indikatorer och målnivåer inom de nationella riktlinjerna för diabetes där nivåerna anger hur stor andel i en patientgrupp som bör komma i fråga för en viss åtgärd/behandling. Syftet är att följa upp regionernas arbete i att nå de fastställda målnivåerna.
Målnivåerna behöver regelbundet utvärderas och uppdateras så att de är synkroniserade med det aktuella kunskapsläget. Tydligast ses det i målnivån för typ 1-diabetes och Hba1c >70 mmol/mol som 2017 var under 20%. I dag med tillgång till ny teknik är denna målnivå förlegad och målet sätts högre (dvs lägre andel).
1. Socialstyrelsens nationella målnivåer för diabetesvård
- Samtliga av Socialstyrelsens målsatta indikatorer kan följas i NDR och visar att regionerna uppnår positiva resultat, samtidigt som det finns variation både mellan regioner och inom regionerna.
- Kliniskt kunskapsstödglukossänkande läkemedel vid diabetes typ 2
Utvecklingen av kunskapsläget inom området diabetes, samt en ökad skillnad i användning av glukossänkande läkemedel vid typ 2 diabetes, har skapat ett behov av att ställa samman ett nationellt kliniskt kunskapsstöd för läkemedelsbehandling.
Behandlingsriktlinjen omfattar både primärvård och specialiserad vård, har tagit hänsyn till nationella och internationella behandlingsprinciper och i hög grad utgått från den konsensusrapport som EASD/ADA publicerade 2022 samt även tagit NICE rekommendationen från 2022 i beaktande. Behandlingsriktlinjen fokuserar på glukossänkande läkemedel men innefattar inte utförlig rekommendation kring levnadsvanor eller läkemedelsbehandling av andra riskfaktorer för att undvika diabeteskomplikationer Kliniskt kunskapsstöd glukossänkande läkemedelsbehandling vid diabetes typ 2, 1177.se vårdpersonalVårdförlopp för diabetes med hög risk för fotsår
Området diabetes med hög risk för fotsår är angeläget då det är en stor patientgrupp, berör stor andel äldre och innefattar insatser samt behandling om berör en hel vårdkedja. Ett personcentrerat och sammanhållet kunskapsstöd är framtaget Vårdförlopp Diabetes med hög risk för fotsår, 1177.se vårdpersonalVårdförloppet inleds vid fotsår eller hög risk för fotsår hos patienter med diabetes och pågår vanligen livet ut. Vårdförloppet har som övergripande mål att förbättra hälsorelaterad livskvalitet och öka delaktigheten hos patienterna genom en ökad medvetenhet. Vårdförloppet syftar också till att minimera onödiga väntetider och optimera tillgängliga resurser för att lindra smärta, minska risk för sår, bevara förmågan att gå samt minska risken för amputation och förtida död.
Diabetesrelaterade fotsår är i västvärlden den vanligaste orsaken till sjukhusrelaterade amputationer i fot och ben. Tillståndet är allvarligt och medför ofta försämrad livskvalitet. Trots en medianålder kring 65 år är femårsdödligheten hög hos personer med diabetesrelaterade fotsår.
1. Data från kvalitetsregister
Nationella Diabetes Registret (NDR)
Diabetesregistret NDR
Nationella diabetesregistret är ett nationellt kvalitetsregister med syfte att förbättra diabetesvården i Sverige. Registret samlar data om både barn och vuxna med diabetes och deras behandling, har sedan start blivit en naturlig del av diabetesvården och är ett viktigt verktyg för förbättringsarbete och forskning. Barndiabetesregistret Swediabkids är integrerat i NDR sedan 2018.
Täckningsgraden i NDR visar att 85 % av vuxna personer med diabetes 50–79 år och 98 % av alla barn och ungdomar med typ 1-diabetes finns i diabetesregistret. Alla sjukhusmottagningar och 96% av alla primärvårdsenheter (totalt 1400 enheter) rapporterar till NDR (2024). 90% av rapporteringen till NDR sker idag med direktöverföring från journal.
Det Nationella diabetesregistret ger idag en bra bild av den medicinska behandlingen, dess resultat och stödjer bilden av nyttan med interventionerna.
Primärvårdskvalitet (PVQ)
Primärvårdskvalitet är ett nationellt system för kvalitetsindikatorer och tekniska lösningar för automatisk datainhämtning. Diabetes | Primärvårdskvalitet | SKR.
Syfte är att tillgängliggöra kvalitetsmått lokalt, regionalt och nationellt för att stödja förbättringsarbete i primärvården. Ca 82 % av vårdcentraler i Sverige har tillgång till PVQ (december 2020).
Primärvårdskvalitets indikatorer överensstämmer i hög grad med de som fångas i NDR och de två datakällorna kan därmed komplettera och validera varandra.
1. Relevanta länkar
Nationella arbetsgruppen (NAG)
Målnivåer för diabetesvård, Socialstyrelsen
Kunskapsstöd endokrina organ, 1177.se vårdpersonal
Kliniskt kunskapsstöd glukossänkande läkemedelsbehandling vid diabetes typ 2, 1177.se vårdpersonal
Vårdförlopp Diabetes med hög risk för fotsår, 1177.se vårdpersonal
Nationella diabetesregistret
Diabetes | Primärvårdskvalitet | SKR.
1. Indikatorer diabetes
Multifaktoriell riskfaktorkontroll med fokus på blodsocker, blodtryck, blodfetter och levnadsvanor liksom återkommande screeningundersökningar är centralt i diabetesvården för att minska risken för komplikationer. Ett lägre HbA1c betyder oftast en god blodsockerkontroll, vilket minskar risken för framtida komplikationer och förtida död.
HbA1c mål anpassas efter patientens ålder, allmäntillstånd och övriga sjukdomar. Nydiagnostiserade individer utan samsjuklighet och/eller lång förväntad överlevnad kan ha lägre HbA1c mål, <48 mmol/mol om detta kan ske utan risk för hypoglykemi, medan äldre personer med kroniska sjukdomar kan ha högre HbA1c mål, <64 mmol/mol.
Generellt mål med diabetesbe
Läs ovan dokumentet i sin helhet
handling är god livskvalitet och förebyggande av komplikationer, där det är viktigt att behandla alla riskfaktorer. Kliniskt kunskapsstöd glukossänkande läkemedelsbehandling vid diabetes typ 2, 1177.se vårdpersonal.
Svensk Förening för Diabetologi tar årligen fram ett reflektionsunderlag kring kvalitetsmål som är möjligt att nå i en avgränsbar framtid DiabetologNytt – Mål och målsättningar 2025.
I NDR kan centrala indikatorer följas i den så kallade Profilen på regionnivå och enhetsnivå och där val kan göras på typ av diabetes, typ av enhet, vuxendiabetesvård och barndiabetesvård och uppdelat på kön. Indikatorerna i Vården i siffror (VIS) stämmer till stor del överens med de i NDR.
Läs ovan dokumentet i sin helhet
Press release SKR
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt