DN 1 - 2 - 2026
Senaste Nr DiabetologNytt i PDF
Arkiv alla nyheter

Många svenska ungdomar äter för mycket socker. Ny avhandling. Julia Wanselius, Göteborg

Hittills har det inte funnits någon tydlig bild av hur mycket socker svenska ungdomar faktiskt får i sig. Julia Wanselius forskning har fyllt denna kunskapslucka genom att utveckla en metod för att uppskatta sockerinnehållet i livsmedel. Metoden har tillämpats på data från Livsmedelsverkets nationella kostundersökning Riksmaten ungdom 2016 – 2017.
Julia Wanselius avhandling handlar om fritt och tillsatt socker, som är kopplat till en rad negativa hälsoeffekter.
Svenska tonåringar äter mer socker än rekommenderat.
Det mesta kommer från näringsfattiga livsmedel som läsk, godis och bakverk.
Det visar en avhandling i kostvetenskap från Göteborgs universitet.

 

• Fritt och tillsatt socker 
Den aktuella studien handlar om fritt och tillsatt socker, som är kopplat till en rad negativa hälsoeffekter. Tillsatt socker är socker som har tillsatts i livsmedel vid tillverkning eller matlagning, till exempel socker i läsk, godis, kakor, bakverk och vissa frukostflingor, medan fritt socker omfattar både tillsatt socker och det socker som naturligt finns i honung, sirap, fruktjuice och fruktjuicekoncentrat.
Antalet studier som visar hur mycket fritt och tillsatt socker som konsumeras, har hittills varit få

– Eftersom det finns råd kring intaget av både tillsatt socker, och sedan 2023 även fritt socker, är det viktigt att kunna följa upp hur väl dessa följs för att ha underlag för att kunna främja en god folkhälsa med olika hälsofrämjande insatser, säger Julia Wanselius.

 

 

• 70 procent äter för mycket socker
Resultaten visar att endast 30 procent av ungdomarna håller sig under det rekommenderade maxintaget för socker. Gränserna sätts i relation till hur mycket kalorier man konsumerar och uttrycks i energiprocent (E%).  Intaget av tillsatt och fritt socker rekommenderas att begränsas till max 10E% men gärna lägre, det vill säga max 10 procent av alla kalorier man äter. För vuxna motsvarar det ca 50 – 75 gram socker per dag.  Ett glas juice (200 ml) innehåller ca 15 g fritt socker, ett glas läsk (200 ml) innehåller ca 20 g fritt socker och en tallrik sötad fruktyoghurt (200 g) innehåller ca 20 g fritt socker.

 

 

• Lägre intag av viktiga näringsämnen
De största sockerkällorna i ungdomars kost är läsk, godis, kakor och bakverk som
tillsammans står för cirka 70 procent av allt tillsatt socker som svenska ungdomar äter. Sockret konsumeras mest hemma under helgerna och oftast utanför huvudmåltiderna. Studien visar också att ett högt intag av fritt och tillsatt socker är  kopplat till ett lägre intag av viktiga näringsämnen som vitaminer, mineraler och fullkorn.

– De flesta ungdomar äter för mycket socker. Även om genomsnittsintaget ligger nära den rekommenderade maxgränsen är det fortfarande en betydande andel som överskrider den, säger Julia Wanselius.

 

 

• Dags att omformulera kostråden? 
En av studiens viktigaste slutsatser är att informationen om sockerintaget behöver förändras för att påverka ungdomar till att äta mindre socker. Istället för att fokusera på att rekommendera mindre socker föreslår Julia Wanselius att riktlinjerna tydligare fokuserar på att minska konsumtionen av vissa specifika livsmedel som läsk och godis.

– Vi vet nu att några få näringsfattiga livsmedel står för den största delen av det socker ungdomar konsumerar. Det skulle vara mer effektivt att rikta kostråd mot dessa specifika produkter, istället för att prata om socker i allmänhet, säger Julia Wanselius.

 

 

 

 

Press release Göteborgs Universitet text Ragnhild Larsson

 

 

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

 

Abstract

 

Excessive intakes of added and free sugars are associated with several adverse health effects. However, due to an absence of objective or standardised methods to measure intake, there is limited knowledge about consumption, including in Swedish adolescents. Adolescence is a critical period for establishing healthy dietary habits, as food patterns formed during these years often persist into adulthood, influencing longterm health. Dietary habits of Swedish adolescents overall fail to meet dietary guidelines. The adolescent diet is generally low in vegetables and fruit, dietary fibre and wholegrains, alongside high in saturated fats, salt, and sugars.
Despite these concerns, intake levels of added or free sugars have not previously been quantified in Swedish adolescents. The overarching aim of this doctoral thesis is to examine dietary intake in Swedish adolescents, emphasising added and free sugars intake. This includes refining methods for estimating intake, identifying contributing food sources, investigating contextual and dietary associations, as well as the potential nutritional impact of the Keyhole symbol in guiding healthier food choices.
The thesis builds on the findings of four original papers, each addressing a specific research aim and contributing unique insights to the thesis. The thesis presents a systematic approach to quantifying added and free sugars intake, applied to the Swedish Food Agency’s nationally representative dietary survey Riksmaten Adolescents 2016-17.
Main findings are that, on average, Swedish adolescents were over-consuming added and free sugars with respect to dietary guidelines; 45% respectively 30% had a lower daily intake of added respectively free sugars than the maximal recommended intake. Main sources of sugars were foods with low nutritional content, with major contributors in sugarsweetened beverages, sweets and chocolates. Intakes of added and free sugars were higher during weekends, and the sugars were mostly consumed outside of main meals, predominantly within the home environment. Furthermore, higher intakes of added and free sugars were observed to be associated with progressively less favourable dietary intakes. A shift to Keyhole alternatives for everyday foods would improve adolescents’ overall nutrient intakes, even with smaller exchanges. However, the impact on reducing sugars were limited as most contributing sources are not eligible for labelling.
As a few nutritionally poor food groups are the primary sources of added and free sugars in the adolescent diet, refining dietary guidelines to target these specific foods rather than emphasising sugars reduction alone could enhance clarity and effectiveness in public health communication.
Parts of work

I. Wanselius, J., Axelsson, C., Moraeus, L., Berg, C., Mattisson, I., & Larsson, C. (2019). Procedure to Estimate Added and Free Sugars in Food Items from the Swedish Food Composition Database Used in the National Dietary Survey Riksmaten Adolescents 2016-17. Nutrients, 11(6). https://doi.org/10.3390/nu11061342

II. Wanselius, J., Lindroos, A. K., Moraeus, L., Patterson, E., Berg, C., & Larsson, C. (2024). Dietary sources of free, added, and total sugars in Swedish adolescents. Eur J Nutr, 64(1), 57. https://doi.org/10.1007/s00394-024-03568-8

III. Wanselius, J., Lindroos, A. K., Moraeus, L., Patterson, E., Berg, C., & Larsson, C. (2025). Associations of free and added sugars intakes with nutrient intake and food consumption in Swedish adolescents. Manuscript submitted for publication.

IV. Wanselius, J., Larsson, C., Berg, C., Öhrvik, V., Lindroos, A. K., & Lissner, L. (2022). Consumption of foods with the Keyhole front-of-pack nutrition label: potential impact on energy and nutrient intakes of Swedish adolescents. Public Health Nutr, 25(12), 1-12.https://doi.org/10.1017/s1368980022002178

Degree
Doctor of Philosophy
University
Göteborgs universitet. Utbildningsvetenskapliga fakulteten
University of Gothenburg. Faculty of Education
Institution
Department of Food and Nutrition, and Sport Science ; Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Spikblad
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/84682/Spikblad%20JWanselius.pdf?sequence=2&isAllowed=y
Fakta om socker

Tillsatt socker är socker som har tillsatts i livsmedel vid tillverkning eller matlagning, till exempel socker i läsk, godis, kakor, bakverk och vissa frukostflingor.

Fritt socker omfattar både tillsatt socker och det socker som naturligt finns i honung, sirap, fruktjuice och fruktjuicekoncentrat.

Socker som förekommer naturligt i hela frukter, grönsaker och mjölk räknas inte som fritt socker. Dessa livsmedel bidrar med viktiga näringsämnen och är viktiga i vår kost.

Varför spelar det roll?
Högt intag av tillsatt och fritt socker kan öka risken för karies, övervikt, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det tar också plats från annan mat och bidrar med kalorier men lite näring. Därför rekommenderar Livsmedelsverket och WHO att intaget bör begränsas till maximalt 10 procent av det dagliga energiintaget – och helst under 5 procent för ytterligare hälsovinster.

Många tonåringar äter för mycket socker

Ungefär 70 procent av svenska tonåringar äter mer socker än vad som rekommenderas, visar en studie. Ett högt intag av socker kopplas även till ett lägre intag av viktiga näringsämnen.

Hur mycket socker svenska ungdomar faktiskt får i sig har man tidigare inte vetat. En avhandling från Göteborgs universitet undersökte detta genom att utveckla en metod för att uppskatta sockerinnehållet i livsmedel.

Metoden användes sedan på data från Livsmedelsverkets nationella kostundersökning, Riksmaten ungdom, mellan åren 2016–2017.

Resultaten visar att det bara är 30 procent av ungdomarna som håller sig under det rekommenderade maxintaget av socker.

• Fritt och tillsatt socker

Studien handlar om fritt och tillsatt socker, som är kopplat till en rad negativa hälsoeffekter. Tillsatt socker är det som läggs till vid tillverkning eller matlagning – till exempel socker i läsk, godis, kakor, bakverk och vissa frukostflingor.

Fritt socker är både tillsatt socker och det socker som naturligt finns i honung, sirap, fruktjuice och fruktjuicekoncentrat.

– Eftersom det finns råd kring intaget av både tillsatt socker, och sedan 2023 även fritt socker, är det viktigt att kunna följa upp hur väl dessa följs för att ha underlag för att kunna främja en god folkhälsa med olika hälsofrämjande insatser, säger Julia Wanselius, doktorand i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Vuxna rekommenderas att äta mellan 50-75 gram socker om dagen. Bild: Photorista, Depositphotos

• Rådet om socker

Gränserna för det rekommenderade maxintaget av socker sätts i relation till hur mycket kalorier man konsumerar och uttrycks i energiprocent (E%).

Intaget av både tillsatt och fritt socker rekommenderas att begränsas till max 10 energiprocent, men gärna lägre, det vill säga max 10 procent av alla kalorier man äter. För vuxna motsvarar det ca 50-75 gram socker per dag. Ett glas juice (200 milliliter) innehåller cirka 15 gram fritt socker, ett glas läsk (200 milliliter) innehåller cirka 20 gram fritt socker och en tallrik sötad fruktyoghurt (200 gram) innehåller cirka 20 gram fritt socker.

• Lägre intag av viktiga näringsämnen

Läsk, godis, kakor och bakverk är de största källorna till socker i ungdomars kost och står för cirka 70 procent av allt tillsatt socker som de äter, visar studien. Det är mest hemma under helgerna som de äter sockret och det äts oftast utanför huvudmåltiderna.

Studien visar också att ett högt intag av socker är kopplat till ett lägre intag av viktiga näringsämnen som vitaminer, mineraler och fullkorn.

– De flesta ungdomar äter för mycket socker. Även om genomsnittsintaget ligger nära den rekommenderade maxgränsen är det fortfarande en betydande andel som överskrider den, säger Julia Wanselius.

• Kostråd behöver formuleras om

Informationen om sockerintaget behöver förändras för att få unga att äta mindre socker, kommer studien fram till. Istället för att fokusera på att rekommendera mindre socker föreslår Julia Wanselius att försöka få unga att äta och dricka mindre av vissa specifika livsmedel, exempelvis läsk och godis.

– Vi vet nu att några få näringsfattiga livsmedel står för den största delen av det socker ungdomar konsumerar. Det skulle vara mer effektivt att rikta kostråd mot dessa specifika produkter, istället för att prata om socker i allmänhet.

Socker som naturligt finns i exempelvis frukt räknas varken som fritt eller tillsatt socker. Bild: Shelley Pauls, Unsplash

• Frukt har varken tillsatt eller fritt socker

Tillsatt socker är socker som har lagts till i livsmedel vid tillverkning eller matlagning, till exempel socker i läsk, godis, kakor, bakverk och vissa frukostflingor.

Fritt socker är både tillsatt socker och det socker som naturligt finns i honung, sirap, fruktjuice och fruktjuicekoncentrat.

Socker som finns naturligt i hela frukter, grönsaker och mjölk räknas inte som fritt socker. Det är livsmedel som bidrar med näringsämnen och är viktiga i vår kost.

Högt intag av tillsatt och fritt socker kan öka risken för karies, övervikt, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det tar också plats från annan mat och bidrar med kalorier men lite näring. Därför rekommenderar Livsmedelsverket och Världshälsoorganisationen att socker ska utgöra max 10 procent av det dagliga energiintaget – och helst under 5 procent för ytterligare hälsovinster.

• Avhandling:

Estimating added and free sugars intake in Swedish adolescents – methods, food sources, nutritional implications, and potential food label impact, Göteborgs universitet.

 

Från www.forskning.se

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Facebook
LinkedIn
Email
WhatsApp