Arkiv alla nyheter

Nödrop. Stoppa det sämre högkostadsskyddet för läkemedel. 27 organisationer.

250317

Regeringen backar inte om högkostnadsskyddet – ”Vi är besvikna och förvånade”, säger Reumatikerförbundet

Trots massiv kritik i en majoritet av alla remissvar och trots omfattande folkliga protester har regeringen valt att gå vidare med sitt förslag om ett kraftigt försämrat högkostnadsskydd för läkemedel. ”De besparingar som regeringen tror att den gör kommer snart att ätas upp och omvandlas till stora kostnader, när folk inte längre har råd att hämta ut sin medicin, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet i en kommentar.

nitialt ville regeringen att kostnadstaket för högkostnadsskyddet för läkemedel skulle höjas från 2 900 kronor till 3 800 kronor utifrån 2025 års prisbasbelopp. Beloppen inom den så kallade högkostnadstrappan skulle också höjas i varje steg. Dessutom skulle det första trappsteget ändras så att patienten betalar 75 procent, i stället för 50 procent, av kostnaden i det intervallet.

Sammantaget beräknades avgifterna som den enskilde som mest skulle behöva betala öka med 900 kronor under en tolvmånadersperiod.

I det förslag som nu har lämnats in till riksdagen är inga delar justerade, och därmed kommer förslaget att slå mot redan utsatta grupper.

”Vi är besvikna och ledsna, men också förvånade över att regeringen inte har lyssnat på oss. Vi trodde att allt arbete som vi och många andra organisationer har gjort med remissvar, debattartiklar, insändare, namnlista, kampanjsida, kommunikation i sociala medier, brev och politikersamtal skulle få effekt. Det är ju inte heller bara vi patientorganisationer som har varit kritiska, utan även myndigheter och företrädare för professioner”, säger Lotta Håkansson.

I början av året initierade Reumatikerförbundet en namnlista som över 40 organisationer anslöt sig till, eftersom regeringens förslag skulle slå hårt mot flera utsatta grupper; kroniskt sjuka, pensionärer, personer med funktionsnedsättning och många andra med svag ekonomi.

När protestlistan lämnades över till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson den 17 februari 2025, som var sista svarsdatum för remissvar, hade över 25 000 personer skrivit under.

”Dagens besked innebär att vi kommer att få jobba ännu hårdare för att kroniskt sjuka inte ska få ta ännu mer stryk framöver”, säger Lotta Håkansson.

Reumatikerförbundet är Sveriges största patientorganisation. Vi driver reumatikernas frågor i samhället genom att informera om de reumatiska sjukdomarna och dess konsekvenser samt påverka beslutsfattare på alla nivåer. Det kan gälla allt från tillgång till rehabilitering, kortare vårdköer till att skapa en arbetsmarknad som passar för reumatiker. Vi ger våra medlemmar stöd i vardagen. Genom förbundets föreningar över hela landet träffas personer med olika reumatiska sjukdomar, får information, byter erfarenheter, får tips och framför allt har roligt tillsammans. Vi är, näst efter staten, den största bidragsgivaren till forskning om de reumatiska sjukdomarna. Vårt mål är att skapa en samhällsutveckling som ger alla reumatiker full delaktighet och jämlikhet inom alla samhällsområden. Vår vision är ett bra liv för alla reumatiker

_____________________________

TIDIGARE INLÄGG

1. Förslaget om minskat högkostnadsskydd

27 organisationer vill stoppa förslaget

I en samlad aktion försöker pensionärs- och patientorganisationer stoppa regeringens förslag.

Tjugosju organisationer gör nu gemensam sak för att stoppa sämre högkostnadsskydd. Organisationerna företräder stora grupper som använder mycket läkemedel – pensionärer, personer med kroniska sjukdomar och människor som lever med olika typer av funktionshinder.

I en gemensam debattartikel i Aftonbladet kräver de 27 att regeringen backar från det omdiskuterade förslaget om att från och med juli i år försämra högkostnadsskyddet för läkemedel. Som Läkemedelsvärlden rapporterat föreslår regeringen flera ändringar i högkostnadstrappan. Sammanlagt innebär de att en patient under ett år kan få betala upp till 900 kronor mer än i dag för sina läkemedel ur egen ficka.

“En knapp tusenlapp kan tyckas lite, men det är mycket pengar för den som inga pengar har när det allra nödvändigaste är betalt. Medlemmar vittnar om hur de redan i dag måste avstå från nya vinterskor och vinterjacka eller att de tvingas välja mellan kurslitteratur och medicin”, framhåller debattskribenterna.

Nödrop ska stoppa sämre högkostnadsskydd

De kallar artikeln för ett nödrop från organisationernas medlemmar

“Vår uppgift är att värna om våra medlemmar och alla andra som våndas över den sten på börda som planeras av regeringen. Politikernas uppgift blir att hitta andra lösningar än ett försämrat högkostnadsskydd när samhället måste spara pengar.”

Bland undertecknarna finns Reumatikerförbundets ordförande Lotta Håkansson. Reumatikerförbundet driver även en namninsamling på nätet i syfte att stoppa sämre högkostnadsskydd. För närvarande har 12 623 personer undertecknat uppropet mot regeringens förslag.

2. Kritik även i remissvar

Den 17 februari går remisstiden för förslaget ut.

Hittills har nio instanser svarat, de flesta har inga synpunkter. En kritisk instans är dock, som Läkemedelsvärlden berättat Region Gävleborg. Och även Reumatikerförbundet har nu svarat på remissen och för i svaret fram stark kritik.

Även ovanligt många privatpersoner har skickat in spontana remissvar för att protestera mot förslaget.

4. Många avstår redan läkemedel p.g.a. ekonomin

Apoteksföreningen har frågat 1 079 apoteksanställda hur de ser på förslaget om ändrat högkostnadsskydd.

Regeringens förslag om sämre högkostnadsskydd oroar apoteksanställda som redan i dag ser att många avstår läkemedel av ekonomiska skäl. Det förklarar Sveriges apoteksförening i en ny rapport.

Apoteksföreningen har genomfört enkätundersökning där 1 079 apoteksanställda medverkade. Två tredjedelar av dem möter minst en gång i veckan kunder som av ekonomiska skäl avstår från att hämta ut sina läkemedel.

– I slutändan riskerar det att leda till sämre följsamhet till behandling och ökade vårdkostnader, säger Johan Wallér, vd på Sveriges apoteksförening, i ett pressmeddelande.

Väljer bort vissa av sina läkemedel

Som Läkemedelsvärlden senast i dag tidigare har rapporterat väcker regeringens förslag till sämre högkostnadsskydd från 1 juli i år mycket kritik och många protester. Även de enda två remissinstanser som hittills lämnat synpunkter på förslaget är kritiska.

Sveriges apoteksförening ska också lämna ett remissvar. För att få ett underlag för detta gjorde branschföreningen den aktuella enkätstudien.

En majoritet av dem som svarat bedömer att apotekskundernas ekonomiska situation har försämrats de senaste två-tre åren. De apoteksanställda beskriver i fritextsvar att de träffar kunder som är tvungna att välja vilket av de förskrivna läkemedlen man har råd att hämta ut eller som medvetet hoppar över några dagars behandling för att invänta nästa lön eller pensionsutbetalning.

De beskriver även att andelen som utnyttjar möjligheten att delbetala för läkemedel har ökat.

Ser risk för högre samhällskostnader

Hela 90 procent av respondenterna anser att den föreslagna försämringen av högkostnadsskyddet kommer att leda till att ännu fler patienter avstår från sin behandling. De apoteksanställda framhåller också att andelen som måste ansöka om ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten kommer att öka.

Sveriges apoteksförening drar slutsatsen att det sämre högkostnadsskyddet i förlängningen kan leda till större vårdbehov och högre samhällskostnader. Det finns, menar föreningen, bland annat en risk att patienter i ett ansträngt ekonomiskt läge prioriterar symtomlindrande läkemedel och väljer bort förebyggande behandlingar som är viktiga för hälsan på längre sikt.

Varnar för hamstring

Apoteksföreningen varnar också för att regeländringen kan komma att skapa en hamstringsvåg på apoteken. Dessutom riskerar förändringarna att påverka arbetsmiljön på apoteken när personalen behöver hantera kunders ilska och oro.

– Apotekens medarbetare är engagerade i ämnet och oroar sig för att konsekvenserna påverkar läkemedelsanvändarna negativt. Vi kommer nu att analysera rapporten närmre och inkomma med remissvar från apoteksbranschen baserat på detta innan remisstiden går ut den 17 februari, säger Fredrik Boström, chefsfarmaceut på Sveriges apoteksförening.

Press release www.lakemedelsvarlden.se Helene Wallskär

__________________________

5. Svenska Diabetesförbundet är emot förslaget till förändringar i högkostnadsskyddet för läkemedel

I december 2024 presenterade regeringen ett förslag till förändringar i högkostnadsskyddet för läkemedel, det har ännu inte fattats något slutgiltigt beslut.

Förslaget har skickats ut på remiss, dvs. att olika organisationer får lämna sina synpunkter på förslaget senast i februari 2025. Svenska Diabetesförbundet kommer som remissinstans att lämna synpunkter på förslaget i början av 2025.

Svenska Diabetesförbundet är emot förslaget då det innebär att personer i behov av livsviktiga läkemedel kommer behöva betala mer för dessa innan högkostnadsskyddet träder in, vilket drabbar många personer som redan idag har svårt att ha råd med sina läkemedel.

– Redan idag är det många som inte har råd med sina läkemedel, det blir en stor ökad kostnad för individen om förslaget går igenom, och ännu fler kommer få svårt att ha råd med sina läkemedel, säger förbundsordförande Björn Ehlin.

Press release Svenska Diabetesförbundet

____________

6. VARNING

Varnar för sämre högkostnadsskydd

Sveriges kommuner och regioner, SKR, varnar för att ett försämrat högkostnadsskydd kan få hälsomässiga och fördelningspolitiska konsekvenser.

27 jan 2025

”Kommer de sluta hämta ut sin medicin nu?”

Regeringen vill att patienterna ska betala mer själva för sina läkemedel. Just nu är förslaget att ändra maxbeloppet i högkostnadsskyddet från 2 900 kronor till 3 800 kronor per år ute på remiss.

Nu går Sveriges kommuner och regioner, SKR, ut och varnar för konsekvenserna av ett ändrat högkostnadsskydd.

SKR ser tydliga risker, såväl hälsomässiga som fördelningspolitiska, med förslaget.

– Det finns risker med att föra över kostnaderna för läkemedel på de som är i behov av dem. Staten behöver hålla koll på utvecklingen där, och det gäller särskilt de som kan få svårt att ha råd med sina läkemedel – kommer de sluta hämta ut sin medicin nu? Det måste vi ha koll på, säger Anna-Lena Hogerud, ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation, ett pressmeddelande.

Protester mot sämre högkostnadsskydd

Förslaget att öka maxtaket för patienternas egenavgiften med 900 kronor per år har fått mycket kritik. Som Läkemedelsvärlden rapporterade förra veckan går 27 pensionärs- och patientorganisationer till samlad protest för att försöka stoppa avgiftshöjningen. Dessutom har ovanligt många privatpersoner skickat in spontana remissvar för att kritisera förslaget, något Läkemedelsvärlden var först med att skrivaom.

Även apoteksanställda är oroade över ett försämrat högkostnadsskydd, som Läkemedelsvärlden berättat. Redan idag möter två tredjedelar av de apoteksanställda minst en gång i veckan kunder som avstår från att hämta ut sina läkemedel av ekonomiska skäl. Det visar en ny enkätundersökning som Sveriges apoteksförening låtit göra.

Dessutom framför Region Gävleborg tydlig kritik mot förslaget i sitt remissyttrande. Regionen efterlyser en bättre konsekvensanalys.

Ser risker med ändrat högkostnadsskydd

Nu sällar sig alltså tungviktaren SKR till kritikerkören.

I sitt remissvar varnar SKR för riskerna med förslaget. Förändringen av högkostnadsskyddet kan ha svårförutsägbara och sannolikt negativa konsekvenser, framhåller organisationen.

Framförallt varnar SKR för de konsekvenser ökade kostnaderna för läkemedel kan få för enskilda, i synnerhet personer med lägre betalningsförmåga. Därför är det särskilt angeläget att följa upp hur förändringen påverkar uthämtningen av läkemedel, argumenterar SKR.

Konsekvenserna behöver följas upp noggrant och strukturerat, tycker organisationen som vill att Socialstyrelsen får ett sådant uppdrag.

Konsekvenserna svåra att förutsäga

SKR framhåller att Socialstyrelsen inte bara bör analysera konsekvenserna av att maxbeloppet höjs med 900 kronor per år. Socialstyrelsen behöver också analysera effekten av att patienterna får bära en högre andel av kostnaderna innan högkostnadsskyddet träder in.

Enligt regeringens förslag ska patienten betala hela kostnaden – alltså utan någon subvention alls – upp till 2000 kronor. Idag är beloppet 1 450 kronor.

Därefter framhåller organisationen att det också är viktigt att analysera hur förändringen av att det första trappsteget, alltså när högkostnadsskyddet börjar träda in, slår. Enligt regeringens förslag ska patientens egenavgift i det första trappsteget höjas från 50 procent till 75 procent.

Enligt SKR är konsekvenserna av höjt belopp innan högkostnadsskyddet träder och ett högre första trappsteg de mest svårförutsägbara.

Större kostnader för regioner och kommuner

SKR ser även risker för sina medlemmar, kommuner och regioner.

Om individer med ansträngd ekonomi inte hämtar ut sina läkemedel kan det leda till ökad sjuklighet. Vilket i sin tur ökar regionerna och kommunernas kostnader.

Enligt regeringens förslag innebär ett förändrat högkostnadsskydd 60 miljoner i ökade kostnader för kommunerna. SKR betonar att storleken på kostnadsökningen är svårförutsägbar och vill att även detta följs upp.

Kommunerna kan få ökade kostnader för ekonomiskt bistånd, framhåller SKR. Om patienter avstår från sina läkemedel för att de har svårt att betala dem kan det dessutom leda till ökat behov av stöd och krav på snabba sociala insatser från kommunerna. Även det ökar kommunernas kostnader.

Vårdkostnaderna riskerar öka

Också regionerna riskerar att påverkas negativt av förändringen, påpekar SKR.

Om färre människor hämtar ut sina läkemedel kan det exempelvis leda till att viktig förebyggande läkemedelsbehandling inte fungerar som det var tänkt. Det i sin kan leda till högre vårdkostnader för vissa sjukdomar, varnar SKR.

Varnar för hamstringsvåg

SKR varnar också för hamstring av läkemedel ”eftersom förändringen kommer ha så påtaglig betydelse för den enskildes kostnader”.

Regeringen föreslår att förändringen träder i kraft 1 juli i år. Organisationen ser risken för hamstring innan regeländringen träder i kraft som “sannolik”. Incitamenten att utnyttja det nuvarande system är tydliga, skriver SKR.

Hamstring leder till stor belastning på apoteken, påpekar organisationen. Vidare skriver SKR att det även ökar belastningen på sjukvården i viss mån, eftersom att fler patienter kommer att vilja förnya sina recept.

SKR skriver: Mest allvarligt är om hamstring leder till ytterligare problem med bristsituationer som är mycket resurskrävande för hälso- och sjukvården och riskfylld för patienterna.

Dessutom behöver apoteken kunna erbjuda enkla och väl utformade lösningar för delbetalning, som är anpassade till den nya nivån på högkostnadsskyddet.

Press release www.lakemdelsvarlden.se Anna Bäsen

________________________

7. SLS varnar: Förändrat högkostnadsskydd kan slå hårt mot utsatta grupper

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har lämnat synpunkter på promemorian “Uppdaterat högkostnadsskydd för läkemedel” (S2024/02135). I promemorian föreslår regeringen förändring av högkostnadsskyddet för läkemedelsförmånen som innebär en högre egenavgift inom högkostnadsskyddet. Syftet anges vara att förbättra möjligheterna till en hållbar finansiering av läkemedelskostnaderna för läkemedel expedierade på apotek.

SLS har inte tagit ställning till det politiska beslutet att förändra högkostnadsskyddet men lyfter flera kritiska synpunkter på både bakgrundsbeskrivningen och konsekvensanalysen som ligger till grund för förslaget. Framför allt anser SLS att underlaget till förslaget saknar tillräcklig analys av hur socioekonomiskt utsatta grupper kan påverkas.

– Förslaget riskerar att drabba redan utsatta grupper oproportionerligt. För dessa patienter finns det en uppenbar risk för minskad följsamhet till behandling vid ökade kostnader, och detta kan i sin tur påverka hälsan, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande för Svenska Läkaresällskapet.

Sammantaget saknar SLS en samlad bedömning av konsekvenserna av att försämra högkostnadsskyddet för läkemedel samt försämringar inom regionerna när det gäller högkostnadsskydd för vård. SLS anser dessutom att konstruktionen av högkostnadsskyddet inte ska vara direkt kopplat till frågan om egenavgiftsandel.

– När avancerad vård vid vårdinrättning överförs till behandling i hemmet genom receptförskrivning så är detta ofta bra för både patienten och vården. Men eftersom dessa nya läkemedel ofta är betydligt dyrare så kommer det att innebära successivt högre kostnader för läkemedel på recept. När en sådan önskvärd förändring sker så är det inte självklart att läkemedelsförmånen ska försämras så att patienten ska betala mer i kronor för att egenavgiftsandelen i procent ska vara densamma, säger Mikael Hoffmann, ordförande för SLS kommitté för läkemedelsfrågor.

Slutligen efterlyser SLS en särskild hantering av högkostnadsskydd för patienter med bristande sjukdomsinsikt på grund av psykiatrisk sjukdom.

–Det är olyckligt att en utsatt patientgrupp som de med risk för psykos där tvång ibland är nödvändigt, själva förväntas betala en egenavgift för läkemedel för dessa tillstånd. Sedan mer än 20 år ligger ansvaret för att lösa detta på vårdgivare och regioner. Detta innebär att det trots försök till nationell samordning ändå finns skillnader inom Sverige. Vi föreslår därför att regeringen ger TLV i uppdrag att utreda en samlad nationell lösning för hur patienter med bristande sjukdomsinsikt ska kunna få nödvändiga läkemedel utan egen kostnad, avslutar Mikael Hoffmann.

Läs remissvaret

Press release SLS

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt