När minnet sviktar är det svårt att hålla fast vid rutiner kring egenvård, mat och medicin. Hur tar vi då hand om dessa sköra personer när de också har diabetes?
Ämnet är komplext och belystes utifrån olika synvinklar på den årliga novemberträffen. Omvårdnad vid diabetes står i fokus. Arrangör är Institutionen för vårdvetenskap på Malmö universitet.
Trettio deltagare från kommuner, primärvård, sjukhus och förvaltningar från olika delar av Skåne deltog tillsammans med utställare, representanter från Diabetesförbundet och föreläsare på träffen i Malmö. Diabetes och ny pågående forskning diskuterades.
– Sjuksköterskan ska ge röst åt dem som inte kan göra sina röster hörda, sa Magdalena Annersten Gershater, universitetslektor i diabetesvård på Malmö universitet, och syftade på personer med demenssjukdom och andra kognitiva funktionsnedsättningar.
Tillsammans med en forskargrupp har Magdalena Annersten Gershater kartlagt att drygt 18% av de som får funktionsstöd i Malmö som har hjälp av sjuksköterska också har diabetes, att jämföra med ca 5% av hela befolkningen i staden.
Studien väcker frågor kring hur diabetesvård med hög kvalitet kan erbjudas utan att inkräkta på brukarens personliga integritet och rätt att göra sina val i vardagen. Frågor som behöver diskuteras i såväl verksamheterna som belysas mer i forskning.
Diabetes vid demenssjukdom är en utmaning inte bara för brukare och patienter, utan också för sjuksköterskan att hantera. Detta visar en intervjustudie från Malmö universitet med fokus på sjuksköterskor i hemsjukvården i Danmark. Studien är gjord av specialistsjuksköterska inom vård av äldre Mirna Hachem. Etisk stress kan upplevas och bottnar i konflikten mellan att göra det som är rätt utifrån riktlinjer, men att också kunna göra avsteg från dessa utifrån patientens situation. I praktiken utförs denna komplexa omvårdnad ofta av undersköterskor och vårdbiträden.
– Sjuksköterskan i hemsjukvården blir ofta involverad först när något gått fel, och det är synd för sjuksköterskan behövs i det förebyggande arbetet, sa Magdalena Annersten Gershater och syftade bland annat på arbetet med att på ett personcentrerat sätt förebygga hypoglykemi och undernäring. Peter Nilsson, seniorprofessor vid Institutionen för kliniska vetenskaper på Lunds universitet, avslutade dagen med det stora ämnet Diabetes och hjärnan.
– Det är mycket fokus på levern, bukspottskörteln och fettvävnaden när vi talar om diabetes, men det är hjärnan som styr och insulinresistens är ursprungligen ett sätt att försäkra försörjningen av glukos till hjärnan, berättade Peter Nilsson för att sedan gå in på hur kognitionen kan påverkas vid diabetes.
En historisk tillbakablick visar att ämnet kognitiv nedsättning som risk vid diabetes finns beskrivet redan 1922. Men det var först 2016 som American Association of Diabetes (ADA) berörde ämnet i sina guidelines. I de senast uppdaterade riktlinjerna från ADA rekommenderas nu screening för nedsatt kognition och demens för personer med diabetes som är äldre än 65 år.
I en avhandling från 2022 från Lunds universitet har Elin Dybjer i en befolkningsstudie visat att risken för nedsatt kognition ökade med ökande blodsockernivåer. Peter Nilsson som handlett avhandlingsarbetet, ingav visst hopp om att GLP-1-agonister skulle kunna ha kognitivt skyddande effekt. Dessa läkemedel är inte för alla, och inte att förglömma så är även livsstil och ett stimulerande och socialt liv betydelsefullt för vår komplexa hjärna, underströk föreläsaren.
Under novemberträffen berättade också Anna Eriksson som är sjuksköterska och projektforskare vid Malmö universitet, om en klinisk studie som Institutionen för vårdvetenskap och Institutionen för biomedicinsk vetenskap i samarbete med Region Skåne och Lunds universitet genomför kring preventiv vård av fotkomplikationer vid diabetes. Projektet är förankrat utifrån prioriteringar som tagits fram tillsammans med patienter och man står nu i begrepp att utvärdera effekten av olika fotkrämer i relation till perifer cirkulation och torrhetsgrad av huden bland personer med diabetes. Torra fötter kan leda till hudsprickor och i kombination med eventuell nedsatt cirkulation och känsel samt deformiteter riskerar patienten att få svårläkta fotsår.
– Det beräknas att 25% av alla med diabetes någon gång under livet drabbas av diabetesfotsår, evidensbaserade guidelines om egenvård behövs på området, sa Anna Eriksson.
Diabetesföreningens representant Laila Jandelin påtalade bristen på fotterapeuter och fick medhåll. Mer behöver göras även på detta område i det viktiga förebyggande arbetet.
Träffen arrangeras igen i november 2025 och sjuksköterskor verksamma med diabetesfrågor i Skåne och södra Sverige hälsas hjärtliga välkomna då!
Inskickat till www red
Josefine Thylefors, leg ssk,
doktorand Hälso- och samhällsstudier,
Malmö universitet
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
