Type 1 diabetes complications linked to age, duration

A Swedish study of patients with childhood-onset type 1 diabetes finds that 85% of patients developed diabetic retinopathy and 45% developed albuminuria over a median follow-up of 33 years. The study in the Journal of Diabetes and its Complications also found that the duration of diabetes was the primary predictor for retinopathy, while chronological age was more closely associated with albuminuria.

Journal of Diabetes and its Complications
Datum: Oktober 2026

Riskfaktorer för mikrovaskulära komplikationer vid typ 1-diabetes vid barndom: påverkan av perinatala faktorer, ålder vid debut och glykemisk kontroll över mer än 30 års uppföljning

Edvin Hornbrinck a, Martin H. Lundqvist b, Erik Lampa c, Jan W. Eriksson b, Maria K. Svensson a c

Highlights
•Unikt är det mer än 30 års uppföljning av mikrovaskulära komplikationer med typ 1-diabetes (T1D) hos barn.
•Diabeteslängd förutsade främst diabetisk retinopati (DR), medan ålder förutsade albuminuri.
•Både tidig och långsiktig glykemisk kontroll (HbA1c) var starkt associerad med retinopati och njurutfall.
•Kvinnligt kön ökade risken för proliferativ retinopati (PDR) men inte njurutfall.
•Perinatala faktorer var inte associerade med mikrovaskulära utfall.

Sammanfattning
Mål
Att undersöka effekten av perinatala faktorer, ålder vid diabetesdebut och glykemisk kontroll på utvecklingen av mikrovaskulära komplikationer vid typ 1-diabetes (T1D) vid barn (T1D) under 30 års uppföljning.

Metoder
94 personer diagnostiserade med T1D vid 0–14 års ålder i Sverige (1981–1992). Uppföljning fram till mars 2022 via nationella register. Utfallen var diabetisk retinopati (DR), proliferativ DR (PDR) och diabetisk nefropati (DN), bedömda som albuminuri och makroalbuminuri. Cox-proportionella hazards, Poisson-regression och mixed-effects-modeller tillämpades. Åldern vid debut var stratetaliserad i prepubertal eller pubertal.

Resultat
Medianuppföljning var 33 år (intervall 9–40). 85 % utvecklade DR, 19 % PDR, 45 % albuminuri och 12 % makroalbuminuri. Högre HbA1c förutspådde albuminuri (HR 1,02), DR (HR 1,02) och PDR (HR 1,05). Tidigare DR var kopplat till albuminuri (HR 2,07) och tidigare albuminuri till DR (HR 1,74). Kvinnligt kön förutspådd PDR (HR 3,28). Poisson-modeller visade att ålder förutsade albuminuri, medan diabetesduration förutsade DR. Diastoliskt blodtryck (BP) förutsade albuminuri (HR 1,07) och rökningsmakroalbuminuri (HR 4,81). Både systoliskt (HR 1,03) och diastoliskt blodtryck (HR 1,08) förutsade DR. Perinatala faktorer var inte associerade med något av utfallen.

Slutsatser
Under mer än 30 års uppföljning var mikrovaskulära komplikationer frekventa, även om allvarliga utfall var sällsynta. diabetisk retinopati (DR) och nefropati (DN) hade olika temporala utvecklingsmönster och kända modifierbara riskfaktorer är viktiga.

Nyckelord
Typ 1-diabetes
; Barndomsbörjan
; Mikrovaskulära komplikationer
; Retinopati
; Albuminuri;
Nefropati
; Njurfunktion
; Ålder vid debut
; Riskfaktorkontroll
Forskning i kontext

Vad är redan känt om detta ämne?
Den globala förekomsten av typ 1-diabetes ökar, särskilt bland små barn, vilket väcker oro kring livstidsrisken för mikrovaskulära komplikationer.

Dålig glykemisk kontroll och längre diabetesduration är viktiga riskfaktorer för retinopati och nefropati.

Tidigt debuterande typ 1-diabetes kan fördröja mikrovaskulära komplikationer i barndomen men kan påskynda utvecklingen i vuxen ålder, med potentiella könsskillnader i utfall.

Vad är den avgörande frågan?
Hur påverkar perinatala faktorer, ålder vid diabetesdebut, kön, glykemisk kontroll och diabeteslängd utvecklingen av mikrovaskulära komplikationer och försämringen av njurfunktionen över tid

Vilka är de nya fynden?
Diabetesens längd driver främst risken för retinopati, medan kronologisk ålder stärkere förutsäger albuminuri; Prepubertal debut kan fördröja njurinblandningen.

Kvinnligt kön är kopplat till högre risk för proliferativ diabetisk retinopati, men inte njurutfall.

Långsiktig glykemisk kontroll är den starkaste prediktorn för både retinopati och albuminuri, där tidig glykemisk kontroll starkt korrelerar med senare utfall.

Hur kan detta påverka klinisk praxis inom överskådlig framtid?

Trots samtida behandling enligt riktlinjer medför typ 1-diabetes vid barndom betydande långsiktig mikrovaskulär risk, vilket understryker behovet av livslång, intensifierad hantering av glykemi, blodtryck, lipider och livsstilsfaktorer för att minska mikrovaskulära komplikationer.

1. Introduktion
Typ 1-diabetes är en icke-smittsam kronisk sjukdom med en maximal debutålder mellan 10 och 14 år.1 Den globala förekomsten av typ 1-diabetes fortsätter att öka, särskilt hos barn under fem år,2 Väcker oro kring livstidsbördan av diabetesrelaterade långsiktiga komplikationer trots framsteg inom medicinsk vård. Mikrovaskulära komplikationer, dvs. diabetisk retinopati (DR) och diabetisk nefropati (DN), påverkar livskvaliteten och kan utvecklas till synförlust och slutstadiet av njursjukdom (ESKD).3 Förekomsten av mikrovaskulära komplikationer är också kopplad till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och dödlighet.4 Dålig glykemisk kontroll och längre diabetesduration är fortfarande viktiga riskfaktorer för långsiktiga komplikationer. 5, 6 banbrytande studier, inklusive Diabetes Control and Complications Trial (DCCT) och dess uppföljning, Epidemiology of Diabetes Interventions and Complications (EDIC), har tydligt visat att intensiv glukoshantering signifikant minskar risken för både mikro- och makrovaskulära komplikationer.7
Tidig debut av typ 1-diabetes har kopplats till fördröjd uppkomsten av mikrovaskulära komplikationer under barndom och tonår.6 men potentiellt påskyndade utvecklingen i ung vuxen ålder och resulterade i sämre resultat. 8, 9 Tidig diabetesdebut har också kopplats till minskad livslängd och ökad risk för hjärt-kärlhändelser och dödlighet, särskilt bland kvinnor.10 Dessutom kan genetiska och perinatala faktorer, t.ex. låg födelsevikt och för tidig födsel, öka mottagligheten för diabetesrelaterade komplikationer, särskilt DN.11 Modifierbara riskfaktorer, inklusive övervikt och tobaksanvändning, har också visat sig påverka risken för DR.12 Dessutom är utvecklingen av DN och även en snabbare nedgång i njurfunktionen, vilket återspeglas av den uppskattade glomerulära filtrationslutningen (eGFR), kopplade till ökade risker för kardiovaskulära händelser, ESKD och dödlighet av alla orsaker.13
Trots dessa framsteg kvarstår viktiga osäkerheter kring hur ålder vid debut, kumulativ glykemisk exponering samt familjära, perinatala och modifierbara riskfaktorer samverkar för att påverka utvecklingen och progressionen av mikrovaskulära komplikationer under livsloppet. Specifikt är det fortfarande oklart om tidig debut av typ 1-diabetes ger en skyddande effekt genom fördröjd komplikationsdebut, och om det också kan påskynda progressionen när komplikationer uppstår. Detta utgör ett viktigt kunskapsgap som denna studie försöker åtgärda.
Syftet med denna retrospektiva observationskohortstudie, som inkluderade prospektivt insamlade registerdata med över 30 års uppföljning, var att undersöka om perinatala faktorer, ålder vid diabetesdebut, tidig glykemisk kontroll och kön, tillsammans med övergripande glykemisk kontroll och diabeteslängd, påverkar risken för att utveckla mikrovaskulära komplikationer vid typ 1-diabetes vid barndomsdebut. Dessutom bedömde vi njurfunktionen över tid, kvantifierad med eGFR-lutning, för att identifiera riskfaktorer kopplade till en accelererad nedgång i njurfunktionen

läs hela artikeln open source

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1056872726001352?via%3Dihub

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt