Kristina Lundwall, överläkare i kardiologi vid Ersta sįukhus, förstår vårdcentralernas utmaning med alla riktlinjer kring HND-patienter.
”Jag satt och läste alla riktlinjer som primärvården skulle ta hänsyn till
ör den här patientgruppen och kom fram till att det var 30 olika riktlinjer.
För mig, som ändå är dubbelspecialist och disputerad inom området, tog det 20 minuter ungefär, minst, att läsa varje”, säger hon.
Att hålla ihop vården för patienter med hjärt-kärlsjukdom, diabetes och njursvikt är en utmaning i primärvården.
Ett pilotprojekt visar att ett mer samlat stöd kan förbättra
både diagnos och behandling för riskpatienter.
Primärvården står inför en komplex utmaning när det gäller att omsätta dagens riktlinjer för patienter med hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och njursvikt i den dagliga praktiken.
Det menar Kristina Lundwall, överläkare på hjärtmottagning vid Ersta sjukhus, som håller på att dra igång ett forskningsprojekt med ett förenklat arbetsstöd för vårdcentraler.
Bakgrunden är ett pilotprojekt under 2025 där 20 vårdcentraler i Stockholm testade ett enklare arbetssätt för en bred grupp patienter med hjärt-kärlsjukdom, hypertoni, diabetes typ 2 och njursvikt.
Enligt Kristina Lundwall visade piloten att patientgruppen är betydligt större än vad många kanske föreställer sig.
– Den utgjorde 30–40 procent av listade patienter på de här enheterna. Det tyckte jag var jätteintressant, säger hon.
Piloten visade också att det finns utrymme att stärka följsamheten till befintliga riktlinjer.
• Omkring 50 procent av diabetespatienterna fick hjärtskyddande diabetesläkemedel,
• omkring 30 procent av de patienter med diabetes som hade värden förenliga med njursvikt fick njurskyddande diabetesläkemedel,
• och färre än 30 procent av dem med laboratorievärden som tydde på njursvikt hade fått en diagnos.
– Vi har haft riktlinjer på plats sedan ett antal år, och under den tiden har vi sett att implementeringen i den dagliga vården har varit mer utmanande än vi initialt trodde.
Enligt Kristina Lundwall är ett problem att riktlinjerna är skrivna av organspecialister, medan primärvården möter patienter med samsjuklighet inom hjärt-kärlsjukdom, njursjukdom och diabetes.
– Jag satt och läste alla riktlinjer som primärvården skulle ta hänsyn till för den här patientgruppen och kom fram till att det var 30 olika riktlinjer. För mig, som ändå är dubbelspecialist och disputerad inom området, tog det 20 minuter ungefär, minst, att läsa varje.
I piloten samarbetade Kristina Lundwall med allmänspecialister och omvandlade de 30 riktlinjerna till ett gemensamt arbetsstöd med checklistor.
– I stället för att du går på ett ställe för att läsa om diabetes, på ett annat ställe om en hjärtinfarktpatient, och på ett tredje ställe om en njursviktspatient,
så går du till ett ställe för alla patienter som har de här sjukdomarna.
Uppföljningen visade
• att andelen patienter som behandlades enligt vårdprogram/gällande riktlinjer ökade med drygt 25 procent.
• andelen patienter med högt blodtryck som diagnostiserades med kronisk njursjukdom ökade med cirka 20 procent.
Samtidigt vill Kristina Lundwall inte dra för stora slutsatser av resultaten, eftersom antalet deltagande vårdcentraler var begränsat i piloten.
– Men det ger en hint om hur det kan bli. Vi såg också att vårdcentralerna i piloten verkligen gillade att jobba på det här sättet.
Som en del av upplägget kan vårdcentralerna i studien remittera patienter till Kristina Lundwall på Ersta eller till HND-mottagningen på vid Danderyds sjukhus för en samordnad bedömning.
Efter piloten ska arbetssättet nu testas vidare i en större tvåårig studie med fler vårdcentraler och fler patienter. Vårdcentralerna i studien får stöd i form av bland annat webbaserad utbildning och möjlighet till dialog med specialistvården. En del av upplägget är också att de ska kunna remittera patienter till Kristina Lundwall på Ersta sjukhus eller till mottagningen för patienter med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom (HND) vid Danderyds sjukhus, för samordnad bedömning.
– Jag tittar på patienten med hela hjärt-njur-diabetesperspektivet, jag ser till att det faktiskt inte bara puttas tillbaka uppgifter till primärvården , utan att vi samverkar kring den här patienten.
Bättre samarbete primär- och sjukhusvård
Hon betonar att hon inte vill ställa primärvård och specialistvård mot varandra, utan ser ett behov av bättre samarbete.
– Jag förstår primärvårdens frustration: de uppfattar att vi inom specialistsjukvården bara trycker ut patienter till dem som de inte kan hantera. Å andra sidan har man bestämt att specialistsjukvården i princip bara ska hantera akut sjuka patienter. Det tycker vi som är specialistläkare inte är så roligt för vi vill ju ta hand om våra kroniska patienter.
Enligt Kristina Lundwall kan en viktig förändring vara att i högre grad styra uppföljningen efter behov.
– Det ska vara behovsstyrt och det ska vara de här som vi kallar vip-patienter, de som verkligen har hög risk, som följs tills målvärden nås. I stället kan man minska uppföljning av mindre komplicerade och stabila patienter.
Hon tror att ett bredare synsätt på de här diagnosgrupperna kan skapa utrymme för bättre vård till dem med störst behov.
– Vi kan göra mycket inom professionen. Visst är organisationen ibland begränsande för oss, men det finns mycket vi kan göra om vi samarbetar och visar på goda exempel.
Piloten var ett projekt som genomförts av läkemedelsbolaget Boehringer Ingelheim.
Utdrag ur
Press release från www.dagensmedicin
Annika Carpman
MEDICINSK KOMMENTAR
Studien görs med prövariniterat anslag från Boehringer Ingelheim
Dokumentet med ett enda PM för HND finns utlagt på www, läsvärd
https://www.boehringer-ingelheim.com/se/om-oss/pdf/arbetsstod
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt