Publicerad 3 september 2026
Regeringskansliet
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/09/oversyn-ska-starka-nyttan-och-effektiviteten-i-nationella-kvalitetsregister/
Regeringen ger Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten i uppdrag att analysera och
lämna förslag på hur staten kan skapa bättre förutsättningar
för ett mer effektivt och ändamålsenligt system för nationella kvalitetsregister (NKR).
– De nationella kvalitetsregistren är en viktig källa till kunskap för utvecklingen av hälso- och sjukvården. Genom den här översynen vill vi säkerställa att registren används på ett effektivt sätt, svarar mot dagens behov och ger största möjliga nytta för patienter, vårdpersonal och samhället, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann.
Nationella kvalitetsregister utgör en viktig resurs för svensk hälso- och sjukvård och har bidragit till den kvalitetsutveckling och de goda resultat som svensk hälso- och sjukvård uppvisat. Sedan de första nationella kvalitetsregistren etablerades och regleringen i patientdatalagen infördes har dock förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens datahantering och dataanvändning förändrats.
Uppdraget består av tre delar
Socialstyrelsen ska i samverkan E-hälsomyndigheten ska se över om
• de nationella kvalitetsregistren används på det sätt som lagstiftningen avser och
• om de bidrar till en bättre och säkrare vård. Myndigheterna ska också undersöka hur registren används för andra ändamål, exempelvis forskning och uppföljning.
• Dessutom ska de bedöma om dagens system fortfarande är den mest effektiva lösningen eller om vissa behov bör tillgodoses på andra sätt.
• Socialstyrelsen ska också utreda om delar av informationen i de nationella kvalitetsregistren borde finnas tillgängliga på statlig nivå genom att exempelvis flyttas till effektiva och ändamålsenliga statliga hälsodataregister för att bättre möta nationella behov, och i så fall föreslå hur det ska ske och vad det kan ha för konsekvenser.
Utredningen ska föreslå hur systemet kan förbättras så att det bättre uppfyller sitt syfte och använder resurserna effektivt.
Uppdraget ska redovisas senast den 29 november 2027.
Pressinfo från sjukvårdsminister
Press release Regeringen
_______________________
Nyhetsinfo
Medicinsk kommentar
• NDR är ett register över diagnos och vårdkontakt.
• NDR används för att mäta kvalitet, jämföra vårdenheter, följa behandling och stödja förbättringsarbete.
• NDR beskriver tatistik och forskning som användningsområden.
Detta är en viktig distinktion:
ett hälsodataregister kan samla data – men kvalitetsregistret behövs för löpande kvaltetsarbete
Den största strukturella frågan: statliga hälsodataregister
Regeringen vill uttryckligen utreda vilka kategorier av uppgifter som i dag finns i NKR och som i stället bör göras tillgängliga på statlig nivå genom nationella hälsodataregister.
Diabetesdata kan finnas i det framtida statliga hälsodataregistret – och NDR behövs.
Regeringen säger uttryckligen att om kvalitetsregistren ska finnas kvar helt eller delvis; men myndigheterna ska föreslå hur systemet kan förbättras.
CPUA och styrningen – en viktig fråga
NDR:s personuppgiftsansvar ligger i dag hos Västra Götalandsregionen.
NDR är organisatoriskt placerat vid Registercentrum Västra Götaland.
Om staten skulle ta ett större ansvar för nationella hälsodata kan man behöva diskutera:
• vem som ska vara personuppgiftsansvarig,
• vem som ska finansiera registret,
• vem som ska besluta om registrets innehåll,
• vem som utser registerledning/styrning,
• vilket inflytande profession och patienter ska ha.
Här kan NDR:s nuvarande modell prioriteras
Men det finns mycket som talar för NDR
Regeringen beskriver kvalitetsregistren som en viktig resurs
Regeringen skriver att nationella kvalitetsregister har bidragit till kvalitetsutveckling
och goda resultat i svensk hälso- och sjukvård,
de är en viktig kunskapskälla.
NDR passar väl in i det regeringen säger att registren ska åstadkomma
NDR kan visa: patientdata → kvalitetsmått → jämförelse → förbättringsarbete → forskning
Den kliniska nyttan nyttan av NDR är viktig,
en ”guldgruva” som SKR tidigare har benämnt NDR,
förutom mängden data och antalet publikationer.
www red DiabetologNytt
_________________________
260925
Vad säger Dagens Medicin i sammandrag
LEDARE chefredaktör Christina Kennedy.
https://www.dagensmedicin.se/opinion/ledare/kvalitetsregistren-i-skruvstad-infor-framtiden/
Kvalitetsregistren i skruvstäd inför framtiden
Tuffa tider väntar för de nationella kvalitetsregistren, med hård ekonomisk press. Nu ska staten utreda om systemet överhuvudtaget håller måttet, skriver chefredaktör Christina Kennedy.
En dyster bild målas upp i en lägesanalys som tagits fram på uppdrag av Nationell samverkansgrupp (NSG) hälsodata, inom ramen för Sveriges Kommuner och Regioners arbete med kunskapsstyrning.
Sökljuset riktas mot hur styrningen sett ut sedan ansvaret flyttades till sju centralt personuppgiftsansvariga myndigheter (CPUA) i regionerna. Och hur pengarna tryter.
Slutbetyget är nedslående: läget beskrivs som akut ansträngt.
Mörkret har inte slagit till på en sekund. På ett decennium har anslagen strypts – från 320 miljoner kronor till bara 178,5 miljoner.
Och den trubbiga finansieringsmodellen slår hårt mot stora register som Swedeheart i Region Uppsala.
Modellen tycks inte ta hänsyn till att registren ofta skiljer sig åt, inte bara i storlek utan också i komplexitet.
Många register har överlevt på gamla sparkapital. Men reservkapitalet har nu nått vägs ände och under 2026 väntas kassan vara helt tom.
I rapporten krävs nu mer eller mindre en räddningsplanka:
• höjda anslag,
• en bättre finansieringsmodell och att
• samla ansvaret hos en nationell CPUA i stället för sju regionala.
Det skulle skapa ordning och reda, anser även Jan Hillert, ordförande i Nationella kvalitetsregisterföreningen, som vi intervjuat i frågan. Dagens Medicins reporter Maria Gustavsson har länge rapporterat om kvalitetsregistrens skakiga färd mot framtiden.
Den har väckt mycket känslor i professionen ute i landet, särskilt de nya spelreglerna.
Och oron lär inte försvinna. Jan Hillert, ordf Kvalitetsregisterföreningen, är kritisk till att professionen inte fått komma till tals i lägesanalysen.
Även den avgående regeringen har sett behov av att utreda kvalitetsregistrens förutsättningar. Nu ligger bollen hos Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten som fått i uppdrag att dammsuga hela systemet. Svaret dröjer dock till senast den 29 november 2027.
Ändrade spelregler för kvalitetsregistrens finansiering väcker högljudda protester inom professionen.
– Kan bara sluta i katastrof, säger överläkare Jan Hillert.
_________________
Dagens Medicin fortsätter
Läs hela texten
https://www.dagensmedicin.se/alla-nyheter/forskning/kliniker-varnar-vara-kvalitetsregister-ar-i-fara/
– Våra nationella kvalitetsregister är ovärderliga för svensk sjukvård. Nu stänger man ute de experter som har byggt upp dessa verksamheter. Flera med mig är förtvivlade, säger Jan Hillert, överläkare och ordförande i Nationella kvalitetsregisterföreningen.
Inget annat land i världen har en lika välutvecklad registerverksamhet som Sverige. Här finns cirka 150 kvalitetsregister som används för att förbättra och utveckla hälso- och sjukvården. De banar väg för regionala och nationella jämförelser, och är en viktig källa för forskning.
Nationella kvalitetsregister finansieras från två håll: staten och regionerna. Det har länge skett i form av årliga medel inom ramen för en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Men i fjol lämnade staten uppgörelsen, och i stället har Socialstyrelsen fördelat årets statsbidrag till regioner som arbetar med kvalitetsregister.
Klumpsummor med pengar har landat hos centralt personuppgiftsansvariga (CPUA) myndigheter som exempelvis kan vara regionstyrelser. Alla register måste ha en CPUA som ansvarar för hanteringen av personuppgifter, se faktarutan.
– CPUA-myndigheter får mer ansvar i den nya finansieringsmodellen för statsbidraget. Tidigare har varje kvalitetsregister fått ett öronmärkt belopp som ansvarig CPUA har rekvirerat och därefter fört över till enskilda registerkonton. Nu ska i stället CPUA-myndigheter ”försörja” sina kvalitetsregister, förklarar Mikael Åström, enhetschef samt CPUA-företrädare i Region Skåne.
Han fördelade årets statsbidrag till regionen, där mer än elva miljoner kronor skulle splittas mellan 23 kvalitetsregister. Något som skedde i samverkan med registerhållare, understryker Mikael Åström.
– Fast så går det inte till överallt. Jag vet att CPUA-myndigheter hanterar pengarna på olika sätt.
Att CPUA håller i kosingen oroar Jan Hillert, ordförande i nationella kvalitetsregisterföreningen. Det är alltså tjänstemän och administratörer som ansvarar för pengarna, förtydligar han.
– De ska ta alla stora ekonomiska beslut medan nätverket av experter som byggt upp kvalitetsregistren lämnas utanför. Registerhållaren och styrgruppen förlorar verktygen som krävs för att utveckla verksamheten.
Jan Hillert understryker att nationella kvalitetsregister är så mycket mer än insamlad data.
– Det handlar om att få med en hel profession på tåget. Att enas om variabler, skapa engagemang och tillsammans kvalitetssäkra och utveckla vården – det är kvalitetsregistrens hjärta och själ. Jag är rädd att tjänstemännen kommer att underskatta registrens betydelse, och ta felaktiga beslut.
Samtidigt väntar fler förändringar runt hörnet. Nästa år ska även de regionala medlen få ett nytt upplägg. Troligtvis hamnar också dessa slantar i en klumpsumma hos ansvarig CPUA-myndighet, berättar Anna Trinks som är samordnare för nationella kvalitetsregister vid SKR.
– Inget är beslutat ännu, men så går diskussionerna. CPUA kommer själva vilja hålla i medlen för att förenkla återredovisning. Pengarna ska alltså inte gå till enskilda registerkonton.
Sannolikt kommer CPUA-myndigheter också ta över registrens ansökningar om medel.
Anna Trinks känner till professionens oro för sina kvalitetsregister. Att den kliniska expertisen bevaras inom registerverksamheten ska säkerställas av ansvarig CPUA, betonar hon.
Men den försäkran lugnar inte ortopeden Björn Salomonsson. Han är även registerhållare för Svenska skulder- och armbågsregistret.
Med stolt röst berättar han att registret – som funnits sedan 1999 – har medverkat till viktiga förbättringar av svensk sjukvård. De senaste 20 åren har exempelvis den årliga risken för reoperation av ledproteser drastiskt sjunkit från 10 procent till några få procent.
– Det är fantastiska resultat. Förutom att minska patienters lidande har också sjukvården sparat in massor av pengar, säger Björn Salomonsson.
Kvalitetsregistret är i dag starkt och välfungerande. Det har tagit decennier att bygga upp verksamheten, påpekar han.
– Däremot krävs inte mycket för att rasera alltihop. Ekonomin är en grundbult och det känns bisarrt om administratörer och tjänstemän ska fatta beslut om registrens prioriteringar. Risken finns att våra kvalitetsregister körs i botten.
Antalet CPUA-myndigheter blir färre
Endast myndigheter får ansvara för hanteringen av personuppgifter. Därför är nationella kvalitetsregister kopplade till en centralt personuppgiftsansvarig myndighet (CPUA) som exempelvis kan vara regionstyrelser eller nämnder i en region. CPUA-myndigheter ansvarar också för registrens ekonomi och styrning. Antalet CPUA-myndigheter ska bli färre och endast finnas i dessa sex regioner: Region Jönköpings län, Västra Götalandsregionen, Region Stockholm, Region Uppsala, Region Västerbotten och Region Skåne.
Källa: Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
Från www.dagensmedicin.se Maria Gustavsson
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt