Ny forskning visar:

Risken för högt blodtryck kan börja utvecklas redan under barndomen och tonåren,

det visar en ny studie från Göteborgs universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden.

Forskarna har funnit en koppling mellan viktökning under puberteten

och ökad risk för högt blodtryck i medelåldern.

Resultaten understryker vikten av tidig prevention redan i barndomen

för att förebygga högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom senare i livet.

– Att högt blodtryck kan grundläggas i så tidiga åldrar är oroväckande. Våra fynd stärker synen att sjukdomar i vuxen ålder ofta påverkas av faktorer under uppväxten, i det här fallet visar vi att ohälsosamt hög vikt under uppväxten bidrar till högt blodtryck i vuxen ålder, säger Jenny Kindblom, professor vid Göteborgs universitet.

Studien visar att en stor viktökning under puberteten har en koppling till förhöjt blodtryck i medelåldern, oberoende av BMI tidigare i barndomen. Ett högt BMI under uppväxten ökar risken för högt BMI som vuxen, vilket i sin tur ökar risken för högt blodtryck.

– Att vi nu ser att viktutvecklingen i unga år kan påverka högt blodtryck flera decennier senare, gör det ännu tydligare att vi måste prioritera barns och ungdomars hälsa, säger Lina Lilja, barnhälsovårdsöverläkare i Västra Götalandsregionen och doktorand vid Göteborgs universitet.

Högt blodtryck är den vanligaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt och den vanligaste orsaken till förtida död.

De senaste 20 åren har andelen unga vuxna som uppger att de har högt blodtryck fördubblats enligt Folkhälsomyndigheten.

– Den viktigaste förklaringen till stigande blodtryck hos unga är ökad förekomst av övervikt. Det här är inte enbart ett sjukvårdsproblem, utan ett samhällsproblem. Vi behöver jobba på samhällsnivå för att göra det enkelt att äta nyttigt och röra sig i vardagen – och vi måste börja tidigt i livet, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

– Med tanke på att övervikt och obesitas blir allt vanligare i alla åldrar behövs fortsatt forskning för att lära oss mer om hur övervikt och obesitas hos barn och ungdomar påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom senare i livet, säger Kristina Sparreljung.

• Fakta om forskningsstudien:
Titel och länk: BMI during childhood and puberty – associations with blood pressure and hypertension
Publicering: European Journal of Preventive Cardiology, den 25 juni 2025
Typ av studie och population: Forskarna har kopplat samman den befolkningsbaserade BMI Epidemiology Study (BEST) – som omfattar män och kvinnor födda mellan 1945 och 1968 med uppgifter om BMI i barndom och tonår – med Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS, som ger detaljerad information om blodtryck och andra kardiovaskulära riskfaktorer i medelåldern. Totalt deltog 2 394 personer i båda studierna och kunde därför analyseras.
Resultat: Enligt studien vid Göteborgs Universitet baserad på data från SCAPIS kan högt blodtryck grundläggas redan i unga år. I studien såg forskarna en koppling mellan viktökning i puberteten och ökad risk för hypertoni i medelåldern.

• Fakta högt blodtryck (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Högt blodtryck (hypertoni): Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna när blodet pumpas ut från hjärtat. Trycket är som högst när hjärtat drar ihop och tömmer sig (det systoliska trycket) och som lägst när det vilar mellan sammandragningarna (det diastoliska trycket). Ett normalt blodtryck anses ligga under 140 mmHg för det systoliska trycket och under 90 mmHg för det diastoliska trycket.

Högt blodtryck är en av de starkast bidragande orsakerna till hjärt-kärlsjukdom som stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt och kan leda till förtida död. Grunden för behandlingen av högt blodtryck är livsstilsförändringar när det gäller kost och fysisk aktivitet. Det innebär regelbunden motion, mindre salt och alkohol, stopp för rökning och snusning samt hantering av negativ stress. Livsstilsförändringarna kan behöva kompletteras med blodtryckssänkande läkemedel.

Symtom: Högt blodtryck ger i allmänhet inga symtom. Det är först vid riktigt högt blodtryck som man kan få tydliga symtom, till exempel kraftig trötthet, illamående, svår huvudvärk och andnöd.Det är därför viktigt att regelbundet låta kontrollera sitt blodtryck.

Drabbade i siffror: Högt blodtryck är vanligt och andelen i befolkningen med högt blodtryck stiger med åldern. I Sverige har drygt var fjärde person högt blodtryck och i 65-årsåldern handlar det om drygt hälften. Förekomsten av högt blodtryck ökar i Sverige, framför allt bland män.

Forskningsframgångar: Forskningen har utmynnat i en lång rad läkemedelsgrupper som sänker blodtrycket genom olika verkningsmekanismer.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

• Om Hjärt-Lungfondens arbete: 
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Ny forskning visar:

Många patienter med högt blodtryck får inte rätt behandling

Mer än var tredje patient med högt blodtryck får inte kombinationsbehandling med två eller fler läkemedel

trots att det enligt rådande riktlinjer är den mest effektiva behandlingen för högt blodtryck,

visar en ny studie från Lunds universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden.

– Högt blodtryck är den viktigaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt och den vanligaste orsaken till förtida död.

Därför är det mycket bekymmersamt att så många patienter inte får optimal behandling, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Forskarna vid Lunds universitet har studerat vilka faktorer som var förknippade med god blodtryckskontroll hos 400 patienter med högt blodtryck i primärvården. Individer med systoliskt blodtryck <120 mmHg eller blodtryck över 180/110 mmHg exkluderades.

Studien visar att en faktor som var kopplat till god blodtryckskontroll var behandling med minst två blodtrycksläkemedel. Men att fyra av tio (39 procent) deltagare med högt blodtryck inte får kombinationsbehandlingen, trots att det är den rådande riktlinjen för behandling för de flesta blodtryckspatienter.

– Vår studie bekräftar att kombinationsbehandling med flera blodtrycksmediciner är effektivast. Riktlinjerna är tydliga med att en kombinationsbehandling är mest effektivt. Ändå får en stor andel patienter bara ett blodtryckssänkande preparat, säger Niklas Brodin, AT-läkare, doktorand vid Lunds universitet.

Andelen med högt blodtryck fortsätter att öka i befolkningen. Var fjärde person i Sverige lever med högt blodtryck och alltför få når ett normalt blodtryck. En förbättrad behandling kan leda till minskad sjuklighet och lägre risk för förtida död.

– Nu behöver vi forska vidare för att ta reda på varför så många patienter stod på behandling med endast ett läkemedel. Förklaringarna kan vara många och det finns sannolikt bidragande faktorer hos både sjukvården och patienter, som tex oro för biverkningar, säger Susanna Calling, docent och specialist i allmänmedicin, vid Lunds universitet.

• Fakta om forskningsstudien:
Titel och länk: Factors associated with blood pressure control in Swedish primary care patients with hypertension: a cross-sectional study
Publicering: Scandinavian Journal of Primary Health Care, 30 juni 2025
Resultat: En studie vid Lunds universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden visar att fyra av tio blodtryckspatienter som vårdas inom ramen för primärvården inte får kombinationsbehandling med två eller flera läkemedel trots att det är rekommenderat i de flesta fall.

De faktorer som var starkast förknippade med att nå blodtrycksmålen var

tidigare hjärtinfarkt, en diabetesdiagnos samt kombinationsbehandling med två eller flera blodtryckssänkande läkemedel.

För att patienterna ska nå målen och därmed reducera risken för hjärt-kärlsjukdom

är det därför viktigt att primärvården följer riktlinjerna och använder kombinationsbehandling i högre grad,

skriver forskarna bakom studien.

• Fakta högt blodtryck (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Högt blodtryck (hypertoni): Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna när blodet pumpas ut från hjärtat. Trycket är som högst när hjärtat drar ihop och tömmer sig (det systoliska trycket) och som lägst när det vilar mellan sammandragningarna (det diastoliska trycket). Ett normalt blodtryck anses ligga under 140 mmHg för det systoliska trycket och under 90 mmHg för det diastoliska trycket.

Högt blodtryck är en av de starkast bidragande orsakerna till hjärt-kärlsjukdom som stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt och kan leda till förtida död. Grunden för behandlingen av högt blodtryck är livsstilsförändringar när det gäller kost och fysisk aktivitet. Det innebär regelbunden motion, mindre salt och alkohol, stopp för rökning och snusning samt hantering av negativ stress. Livsstilsförändringarna kan behöva kompletteras med blodtryckssänkande läkemedel.

Symtom: Högt blodtryck ger i allmänhet inga symtom. Det är först vid riktigt högt blodtryck som man kan få tydliga symtom, till exempel kraftig trötthet, illamående, svår huvudvärk och andnöd.Det är därför viktigt att regelbundet låta kontrollera sitt blodtryck.

Drabbade i siffror: Högt blodtryck är vanligt och andelen i befolkningen med högt blodtryck stiger med åldern. I Sverige har drygt var fjärde person högt blodtryck och i 65-årsåldern handlar det om drygt hälften. Förekomsten av högt blodtryck ökar i Sverige, framför allt bland män.

Forskningsframgångar: Forskningen har utmynnat i en lång rad läkemedelsgrupper som sänker blodtrycket genom olika verkningsmekanismer.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

Om Hjärt-Lungfondens arbete: 
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se