”Diabetesvården är i akut behov av en nationell strategi”

Upp emot 600 000 personer lever med diabetes i Sverige och antalet väntas öka framöver. Trots att behandlingsarsenalen aldrig har varit mer effektiv, så tar vi inte vara på möjligheterna detta ger till en bättre och mer jämlik vård.

Läget är bekymmersamt och många med diabetes drabbas i onödan av allvarliga komplikationer. Därför behövs en nationell strategi för diabetesvården.

Med hjälp av nya medicinska och teknologiska landvinningar så har svensk diabetesvård generellt utvecklats positivt i ett historiskt perspektiv. Men när vi i Diabetesbarometern 2024 analyserar samma vård, så visar sig allt för stora skillnader mellan och inom regionerna, trots att vi i dag har mycket goda behandlingsmässiga förutsättningar att undvika det.

A och O inom diabetesvården är bra blodsockerkontroll. Ett lägre långtidsblodsocker (HbA1c) senarelägger risken för diabeteskomplikationer. Svensk förening för diabetologi vill därför att färre än 6 procent av de runt 500 000 personer som har diabetes typ 2 har ett HbA1c över 70 mmol/mol, där komplikationsrisken är stor.

Jämförs vårdcentraler i socioekonomiskt olika områden, via statistik från Nationella Diabetesregistret, är skillnaderna i behandlingsresultat för denna grupp dock markanta. På Bjärred vårdcentral i Skåne var andelen med ett HbA1c över 70 mmol/mol 2 procent, medan den i Rosengård uppgick till 19 procent.

Även regionerna skiljer sig åt på en orimlig nivå. Andelen personer med typ 2-diabetes som 2023 hade stor risk för att utveckla komplikationer till följd av ohälsosamma blodsockernivåer var i Västernorrland 11 procent, mot 6 procent i Västerbotten.

Denna stiltje i utvecklingen ser vi även när över 3 800 personer med diabetes utvärderar vården i Diabetesbarometern 2024. 13 procent uppger att deras diabetesvård fungerar sämre än 2023, vilket är 1 procentenhet mer än i den undersökning som gjordes året innan.

Över lag visar analysen vidare att utmaningarna är störst i primärvården. Bland personer med diabetes typ 2 svarar 16 procent att de sammantaget anser att diabetesvården fungerar dåligt. Det är 10 procentenheter mer än bland personer med diabetes typ 1 och en ökning med 2 procentenheter jämfört med Diabetesbarometern 2023.

Vi behöver därför höja ambitionerna för svensk diabetesvård. En nationell strategi skulle bidra till att minska ojämlikheten i diabetesvården och säkerställa en positiv utveckling av den framöver. En samlad strategi för diabetesvården, med regional och nationell samordning, vore:

• Ett kostnadseffektivt sätt att få till förändringar inom diabetesvården, särskilt för socioekonomiskt utsatta och multisjuka patientgrupper.

• En möjlighet att, som ett komplement till primärvårdsenheterna, få en ökad samverkan i regionala center för större diagnosgrupper i syfte att uppnå bättre vårdresultat.

• Ett sätt att sprida goda exempel på arbetssätt och metoder effektivt i hela landet.

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) bör ta initiativ till en sådan nationell strategi, så att vi kan minska mänskligt lidande och få ner kostnaderna för komplikationerna som står för runt 70 procent av kostnaderna i diabetesvården.

Vi är redo att dra vårt strå till stacken för en god och nära vård.

Björn Ehlin, ordförande Svenska diabetesförbundet