Arkiv alla nyheter

1 miljon svenskar har fettlever. T2DM, livsstil. FIB-4

Livsstil bakom kraftig ökning av leverskador
Allt fler svenskar drabbas av skrumplever och andra leversjukdomar, visar nya siffror. Men i dag är det inte alkohol som är den främsta boven, utan vår livsstil. Blodprov kan visa om du är i riskzonen.
Leversjukdomar blir vanligare i Sverige och västvärlden. Enligt tidigare uppskattningar har omkring en miljon svenskar fettlever, som därmed är den vanligaste leversjukdomen. Fettlever, som precis som det låter innebär att levern samlar på sig fett, ger inga symtom. Därför vet de flesta inte om att de har fettinlagringar, som hos en del på sikt kan utvecklas till skrumplever och levercancer. 
Fettlever kopplades tidigare främst till alkoholmissbruk. Men så är det inte längre.
– Fettlever orsakas oftast av övervikt, fetma och typ 2-diabetes. Men fördomarna och stigmat kring leversjukdom och alkoholmissbruk finns kvar, säger Hannes Hagström, som är docent och läkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
Hur många svenskar som har en leversjukdom har hittills varit okänt
Hannes Hagström har därför tillsammans med flera forskare för första gången tagit reda på hur många som är drabbade eller har dött av leversjukdom under en period på 15 år.
 
Studien omfattar den vuxna befolkningen och baseras på data från Patientregistret, Dödsorsaksregistret och Cancerregistret åren 2005–2019. 
Studien, som publicerats i tidskriften European Journal of Epidemiology, visar att flera allvarliga leversjukdomar ökar kraftigt i Sverige. Fettlever och skrumplever, som inte beror på alkoholkonsumtion, har ökat med 217 procent respektive 87 procent under den undersökta perioden. År 2019 fick 1 559 vuxna personer diagnosen fettlever och 1926 personer fick skrumplever.
– Det var en större ökning än vi hade förväntat oss. Men de flesta med fettlever känner inte till detta.
Skrumplever som orsakats av alkohol har samtidigt ökat med 47 procent, och antalet fall av levercancer har ökat med 34 procent. 
– Riskfaktorer för leversjukdom har ökat, så det är inte förvånande, säger Hannes Hagström.
Fler dör av sin leversjukdom.
År 2019 dog cirka 1 700 personer av leversjukdom, vilket motsvarar 1,9 procent av alla dödsfall det året. De flesta dog av leverskador som beror på fettlever eller alkohol. Tidigare svensk forskning visar att även en lindrig fettlever ökar risken att dö i förtid. Detta oroar forskarna.
Sverige följer en internationell trend, där allt fler dör av leverskador. 
– I till exempel Storbritannien har det rapporterats att leversjukdom snart kommer att passera hjärt-kärlsjukdomar som den vanligaste dödsorsaken hos individer i arbetsför ålder, säger Hannes Hagström. 

I dag har nästan varannan svensk övervikt eller fetma
Särskilt oroväckande är enligt Hannes Hagström att det blir allt vanligare med fetma bland barn och ungdomar. Redan i dag syns en ökning av fettlever bland unga, något som tidigare var mycket ovanligt.
Barnläkaren och fetmaforskaren Claude Marcus möter unga med fettlever varje vecka.
– Enligt det nya nationella vårdprogrammet ska vi ta prover för fettlever från 9 års ålder. Den yngsta hittills har nog varit 6–7 år.
10–20 procent av hans unga patienter har fettlever.
Hannes Högström befarar att allt yngre personer kommer att drabbas av skrumplever eller levercancer i framtiden.
– Det tar ofta 20–30 år innan man utvecklar skrumplever eller levercancer, så det kommer sannolikt att synas i statistiken om några år.

Men hur kan vikten ha så stor betydelse?
Jo, när vi får i oss för många kalorier lagras fettet i våra fettceller. Till slut svämmar det över, och då skickar kroppen i stället fettet bland annat in i levern, där det lagras i levercellerna. Hos vissa bildas inflammation i levern. Det skapar så småningom ärr i levern – så kallad lever­fibros.
När processen får fortsätta under lång tid uppstår det tillstånd som kallas skrumplever (levercirros). Om levern från början var mjuk som en brieost liknar den nu en hård parmesanost. Det är först nu levern slutar fungera som den ska, och symtomen börjar visa sig.
– Man samlar på sig vätska, kan få blödningar från åderbråck i matstrupen och huden blir gul, berättar Hannes Hagström.
Levern är ett stryktåligt organ som kan återhämta sig ganska snabbt. Ett uppehåll i drickandet, eller en viktnedgång, ger levern tid att regenerera.
 
Levern är det enda organet i kroppen som kan återbilda sig själv.
– Levern är som en sjöstjärna. Skär du av en bit av en frisk lever så växer den ut igen, säger Hannes Högström.
Men ibland går det fel. En skadad lever skapar hela tiden nya leverceller, och det finns risk att något går snett i celldelningen. Då kan det bildas cancertumörer. 
Om fettlever inte ger några symtom – hur vet man då om man är drabbad? 
Den som har typ 2-diabetes kan i dag enligt Hannes Hagström be sin läkare att få göra en analys som kallas FIB-4, som bygger på tre enkla blodprov, i samband med sin årliga diabeteskontroll.
 
Den som har övervikt, eller dricker för mycket alkohol, kan också be att få göra riskanalysen. 
I dag finns inget godkänt läkemedel mot fettlever. Det går dock att vända utvecklingen utan medicin, men man måste hitta fettinlagringarna tidigt.
– Den viktigaste behandlingen är livsstilsförändringar; gå ner i vikt, röra på sig och avstå från alkohol. Tar man bort det som skadar levern kan det gå ganska snabbt att bli med fettlevern, säger Hannes Hagström.  

En viktnedgång på cirka 10 procent kan också göra så att fettet i levern försvinner. Har man tagit några glas för mycket en kortare period så läker levern på några dagar eller veckor. Det kan däremot vara svårare att få en helt frisk lever igen om man har skrumplever. 
– Funktionen i levern kan bli mycket bättre och sjukdomsutvecklingen kan stoppas. Slutar man dricka helt kan man se tydliga förbättringar inom ett halvår, och slippa genomgå en avancerad behandling som en levertransplantation. 
FAKTA.
KROPPENS RENHÅLLNINGSSTATION
Levern beskrivs ofta som kroppens renhållningsstation.Den badar hela tiden i blod från tarmarna och filtrerar bort gifter och skräp som vi får i oss.Men när vi tar ett glas vin eller öl minskar förbränningen av fettsyror i levern, vilket gör att fettet i stället lagras in i levercellerna.
 
FAKTA.
SÅ KAN LEVERSJUKDOM BOTAS
Fettlever
ger inga symtom. Livsstilsförändringar som viktnedgång och alkohol­uppehåll kan få bort fettet i levern relativ snabbt.SkrumpleverSlutstadiet av alla kroniska lever­­sjuk­domar.
 
Du kan må illa, få minskad matlust, gå ner i vikt, bli trött och få gulsot (vilket ger mörk urin, ljus avföring och gul hud och gula ögonvitor).
 
Om man behandlar den underliggande leversjukdomen kan sjukdomsprocessen avstanna och man blir bättre. Om detta inte hjälper kan levertransplantation vara ett alternativ.
 
• Levercancer
Det finns olika typer av levercancer. I cirka 80 procent av fallen föregås den av skrumplever. Symtomen är ungefär de samma som vid skrumplever. Det finns tre botande behandlingar: operation där tumörerna tas bort, behandling med värme så att cancertumörerna förstörs i levern eller levertransplantation.
 
• Hepatit C
Hepatit C är en leverinflammation som orsakas av ett virus. Sjukdomen överförs framför allt genom blod, och är globalt sett mycket vanlig. I Sverige har viruset stark koppling till intravenöst narkotikamissbruk, och relativt få är drabbade. På sikt kan leverinflammationen övergå i skrumplever, vilket ökar risken för levercancer. Sedan några år finns läkemedel som kan bota hepatit C.
 
Källor: Vårdguiden, Hannes Hagström, KI, Folkhälsomyndigheten.
 
FAKTA.
KAN MAN LEVA UTAN LEVER?
Kunskaperna om levern är dåliga och det finns ett socialt stigma runt skrumplever. Det visar en studie som forskarna Staffan Wahlin och Johanna Andersson vid Karolinska institutet gjorde 2021.
 
Omkring 500 svenskar deltog i studien. 28 procent uppgav att de tänker på sin leverhälsa, 36 procent tror att skrumplever bara orsakas av alkohol (vilket är fel), 31 procent svarade att levern producerar urin (också fel) och 21 procent tror att man kan leva utan en lever (vilket man inte kan).
 
Deltagarna ansåg att bara psykisk ohälsa (78 procent) och fetma (74 procent) är mer stigmatiserande än skrumplever (61 procent).
 
Källa: Clinics and research in hepatology and gastroenterology
 
Från Anna Bratt www.dn.se
 
 
Nyhetsinfo
 

Pt-Leverfibros (FIB-4) – Ny analys

Klinisk kemi och farmakologi/Laboratoriemedicin Bas i Skåne introducerar 13 december 2022 analysen Pt Leverfibros (FIB-4) vilket är en algoritm som används för att identifiera avancerad leverfibros.

Icke-alkoholorsakad fettleversjukdom (NAFLD) definieras som att > 5 % av hepatocyterna har fettinlagring vid en leverbiopsi. Leverbiopsi utförs dock inte regelmässigt utan NAFLD identifieras oftast genom t.ex. ultraljud eller datortomografi, inte sällan som ett bifynd.

NAFLD är starkt associerat till fetma och typ 2 diabetes och ca 5 % av patienter med NAFLD utvecklar levercirros.

Analysen Pt‑Leverfibros (FIB-4) är indicerad hos patienter med riskfaktorer för NAFLD, för att identifiera fall med signifikant leverfibros.

FIB-4-score kategoriserar risken för att individen har avancerad leverfibros (stadium 3-4).

Utfallet ”Låg risk” innebär att det är osannolikt att individen har avancerad fibros.

”Intermediär risk” eller ”hög risk” betyder dock inte att avancerad fibros föreligger utan att utredningen bör kompletteras med annan metod.

FIB-4-score har en låg tillförlitlighet hos individer ≤ 35 år.

Remiss och provtagning

Notera att två olika provrör krävs för de ingående analyserna.

Incidence, prevalence and mortality of chronic liver diseases in Sweden between 2005 and 2019

Läs hela artikeln pdf free European Journal of Epidemiology
 

Abstract

Background

Updated data on the incidence, prevalence, and regional differences of chronic liver disease are missing from many countries. In this study, we aimed to describe time trends, incidence, prevalence, and mortality of a wide range of chronic liver diseases in Sweden.

Methods

In this register-based, nationwide observational study, patients with a register-based diagnosis of chronic liver disease, during 2005–2019, were retrieved from the Swedish National Board of Health and Welfare. Annual age-standardized incidence and mortality rates, and prevalence per 100,000 inhabitants was calculated and stratified on age, sex, and geographical region.

Results

The incidence of alcohol-related cirrhosis increased by 47% (2.6% annually), reaching an incidence rate of 13.1/100,000 inhabitants.

The incidence rate of non-alcoholic fatty liver disease and unspecified liver cirrhosis increased by 217% and 87% (8.0 and 4.3% annually), respectively, reaching an incidence rate of 15.2 and 18.7/100,000 inhabitants, and a prevalence of 24.7 and 44.8/100,000 inhabitants.

Furthermore, incidence rates of chronic hepatitis C declined steeply, but liver malignancies have become more common. The most common causes of liver-related mortality were alcohol-related liver disease and unspecified liver disease.

Conclusion

The incidence rates of diagnosed non-alcoholic fatty liver disease, alcohol-related cirrhosis, unspecified liver cirrhosis, and liver malignancies have increased during the last 15 years.

Worryingly, mortality in several liver diseases increased, likely reflecting increasing incidences of cirrhosis in spite of a decreasing rate of hepatitis C. Significant disparities exist across sex and geographical regions, which need to be considered when allocating healthcare resources.

 
 
www red DiabetologNytt
Facebook
LinkedIn
Email
WhatsApp