Behandling av diabetespatienter

med annan kulturell bakgrund

- ur diabetessköterskans perspektiv

 

För DiabetologNytt

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

Bakgrund

Diabetes Mellitus (DM) delas in i typ 1 diabetes (T1DM) och typ 2 diabetes (T2DM). T2DM utgör 90 % av fallen av de som har diabetes. Diabetes karaktäriseras av för höga nivåer blodsocker (blodglukos). Målet med behandling av DM är att upprätthålla en normal glukosnivå och HbA1c för att minska risken för komplikationer.

Flera studier har visat att utomeuropeiska patienter med diabetes har sämre metabolisk kontroll och fler komplikationer av sin sjukdom (1,2,3)

 

Närhälsan Dalaberg vårdcentral, Uddevalla 380 patienter med diabetes

Vi har 6 300 listade patienter. Av dessa har 380 patienter diabetes, 350 patienter har typ 2 diabetes och resterande har graviditetsdiabetes, prediabetes och äldre med typ 1 diabetes.

65% av våra patienter har invandrarbakgrund och lever i en utsatt socioekonomisk situation. För många patienter med invandrarbakgrund blir sjukdomen sällan det viktigaste eftersom annat i vardagen får högre prioritet.

Vi frågade oss hur vi skall förbättra det hälsorelaterad livskvalitet för dessa patienter med diabetes?

Huruvida det är en möjlighet eller ett hinder att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund, språk och levnadssätt är omdiskuterat.

För mycket fokus på kultur- och språkskillnaden kan göra att det är svårt att förstå individen bakom diabetessjukdomen. Trots alla de svårigheter vi har mött på vägen, lyckades vi på Dalabergs Vårdcentral år 2018 vända trenden med en klar förbättring i alla indikatorer som finns i Nationella Diabetesregister (NDR).

På Närhälsan Dalabergs vårdcentral jobbar vi efter följande principer:  

  1. Personalutbildning

När kunskapen om patienter med invandrarbakgrund är begränsad skapas lätt fördomar. Det är viktigt att öva på att möta andra kulturer och religioner för att öka kunskapen. På Dalabergs vårdcentral har vi möjlighet att uppdatera oss kontinuerligt kring hur vi ska jobba på bästa sätt och öka kunskapen om den kliniska kompetensen och omvårdnaden. Dessutom är diabetes en komplex sjukdom med behov av kontinuerlig lärande både för patienter och vårdpersonal. Det är av vikt att ha kunskap om vad som händer inom vården och vad det finns för nya forskningsrön och behandlingsmetoder.

  1. Teamarbete

På Dalabergs vårdcentral träffar patienten samma vårdpersonal. Diabetessköterskan är dessutom lättillgänglig och om det behövs kopplar vi på dietist eller specialistläkare i olika områden. Det finns inga svåra patienter men svåra patientfal, men allt bör kunna lösas med ett bra teamarbete. Det handlar framförallt om att se individens behov och styrkor. Den drivande kraften är att vilja förbättra livet för patienterna.

 
  1. Individuella behandlingsplaner

3.1 Att undvika att fördröja diagnos (prediabetiskt tillstånd)

Vi gör glukosbelastning om fastande P-glukos är mellan 6,1 – 6,9 mmol/l eller om det finns en klinisk misstanke på diabetes eller nedsatt glukostolerans. Vi hittar patienter med diabetes eller prediabetes tidigt, vilket är till en fördel för patienter för att tidigt kunna gå in med livsstilsförändringar och förhindra sjukdomsprogress.

3.2 Blodglukosmätare

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård rekommenderar att hälso- och sjukvårdens bör erbjuda riktad egenmätning av blodglukos till personer med typ 2 diabetes, som inte behandlas med insulin vid specifika situationer, såsom vid förändringar i behandling, akut svängande blodglukos eller i pedagogiskt syfte (prioritet 3) (4).

På Dalabergs vårdcentral erbjuder vi patienterna diabetesredskap, blodglukosmätare. Det är exempelvis svårt att ge råd när vi har olika matkulturer. Med hjälp av blodglukosmätare kan patienterna betydligt lättare förstå sambandet mellan blodglukosnivå och matintag.

3.2.1 Diasend

På Dalabergs Vårdcentral använder vi Diasend/Glooko som www kunskapsportal. HbA1c är ett värdefullt mått på glykemisk kontroll vid diabetes, men det saknar förmåga att karakterisera detaljerade mönster avseende glykemisk kontroll, såsom hypoglykemi och tid i olika glukosområde. Med hjälp av Diasend kan vi ladda upp data från blodglukosmätaren, hålla koll på om patienten ligger inom sitt målvärde och se hur många procent av dygnet i genomsnitt som patienten har ”Time-in-Range” (blodglukos mellan 4 mmol/l till 8 mmol/l) som är av vikt för att förhindra komplikationer av diabetes. Därefter i samråd med patienten justeras diabetesmedicinerna utifrån ordination

3.3 Personcentrerad vård

Med personcentrerad vård tas hänsyn till hela personen och individen bakom sin sjukdom. Personen skall respekteras, individer med diabetes ska inte vara passiva mottagare utan ska själva vara aktiva i sin behandling (5). Personen i centrum, personcentrerad vård, är en av de viktigaste hörnstenarna i diabetesvård oavsett kön, språk eller kulturtillhörighet. Det är viktigt att patienten hittar sitt eget sätt att hantera sjukdomen och därigenom göra livet meningsfullt trots sjukdomen.

  1. Grupputbildning

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård rekommenderar också att hälso- och sjukvårdens bör erbjuda patientutbildning i grupp som tar hänsyn till kulturell bakgrund till personer med diabetes (prioritet 4) (4). Trots detta har enbart 18% av vårdcentralerna grupputbildning. Endast 4 procent av diabetesmottagningarna erbjuder en kulturanpassad utbildning i grupp (6). Grupputbildning har i studier visat sig ha en signifikant förbättring av blodglukos och ökad kunskap (7,8).

På Dalabergs vårdcentral har vi grupputbildning för patienterna på alla berörda språk. Med grupputbildning kan vi hjälpa de att öka kunskapen om diabetes som främjar egenvårdsförmågan. Det hjälper oss också att förstå patientens synsätt i frågan. 

  1. Tät uppföljning

Uppföljning planeras för att förebygga diabeteskomplikationer. Vi coachar patienten tills de uppnår uppsatt målvärde av blodsocker, HbA1c och blodtryck. Vid uppföljningar tar vi prover, justerar mediciner och hjälper dem med egenvård.

  1. Nationella Diabetesregistret (NDR)

Med hjälp av NDR kan vi se vilken indikator behöver förbättras. Vi registrerar alla våra patienter i NDR regelbundet och rapporterar minst en gång i månaden.

 

Slutsatser

Kunskap om sjukdom är viktigt för att uppnå bra egenvård vid typ 2 diabetes hos patienter med invandrarbakgrund. Patienten bör engagera sig från början i sin behandling. Varje individs socioekonomiska situation, kultur och religion, livserfarenheter och känslomässiga karaktär utgör den unika kombinationen av varje individ.

Sverige blir allt mer mångkulturellt.  Vi bör se möjligheten hos en individ och se individen oavsett ursprung. För att bilda en lyckad diabetesvård bör vi bygga broar och skapa förtroende och trygghet hos patienter som har en helt annan bild av sitt tillstånd. Våra olikheter är våra styrkor och vi har mycket att lära oss av varandra.

Tack vare en bra konversation mellan patient och diabetessköterska kan patienten motiveras till en bra fungerade diabetesvård. Patienten har självklar rätt till att framföra sina åsikter och önskemål. Det är viktigt att vara lyhörd och lyssna på vad patienten har att berätta om sin livssituation. Det är grunden för personcentrerad vård - att se möjligheten och fokusera på de resurser och styrkor som en individ har med hjälp av ett professionellt förhållningssätt.

Patienter med invandrarbakgrund har socioekonomiska svårigheter och oftast en stressfull livssituation.  Att arbeta på en vårdcentral med transkulturella patienter kräver kulturanpassad patientutbildning med eller utan patienters närstående. Studier visat att undervisning i egenvård bidrar till förbättring av metabol kontroll och hälsosamma levnadsvanor. För att få en god investering i patientens hälsa gäller det att ha ett engagemang från såväl diabetessköterska, teamet och framför allt patienten själv.

Sheyda Sofizadeh

Kontakt: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Distrikts- och diabetessköterska, Närhälsan Dalaberg vårdcentral, Uddevalla  

Referenser

  1. Bennet L. Ethnic and cultural aspects of type 2 diabetes. 2018; Feb 20;115.
  2. Rawshani A, Svensson AM, Rosengren A et al. Impact of ethnicity on progress of glycaemic control in 131,935 newly diagnosed patients with type 2 diabetes: a nationwide observational study from the Swedish National Diabetes Register. BMJ Open. 2015;5(6).
  3. Wändell PE, Carlsson A, Steiner KH. Prevalence of diabetes among immigrants in the Nordic countries. Curr Diabetes Rev. 2010; 6(2):126-3.
  4. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2018 socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-10-25
  5. Mead N, Bower P. Patient-centred consultations and outcomes in primary care: a review of the literature. Patient Educ Couns. 2002; 48(1):51-61.
  6. Nationella riktlinjer - utvärdering 2015 - Diabetesvård - Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning [Elektronisk resurs]. Socialstyrelsen; 2015.
  7. Hörnsten Å, Lundman B, Stenlund H, Sandström H. Metabolic improvement after intervention focusing on personal understanding in type 2-diabetes Diabetes Research and Clinical Practice. 2005; (68) 65-74.
  8. Steinsbekk A, Rygg L, Lisulo M, Rise M, Fretheim A. Group based Diabetes selfmanagement education compared to routine treatment for people with type 2-diabetes. A systematic review with meta-analysis. BMC Health services research. 2012; (12) 213-219.
FacebookTwitterLinkedinGoogle Bookmarks