Reflektion

Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog, docent. Enheten för Klinisk nutrition och Regionalt Obesitascentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Dieter blir ofta populära genom att personer delger sina erfarenheter eller tro kring dietens fördelar för vikt och hälsa. Genom att klä detta i en akademisk språkdräkt skapar man en bild av att dieten är väl studerad. Detta är bekymmersamt, dels för individen som riskerar göra val på felaktig grund och dels för trovärdigheten för forskningen. Personer med akademiska yrken har ett speciellt stort ansvar att förhålla sig till och stå upp för vetenskapen.

Populära dieter utan vetenskapligt underlag kännetecknas av att man ofta tillskriver dem omfattande effekter, inom många olika områden. Det kan börja med ett konstaterande såsom ”alla kroniska sjukdomar har samma ursprung och vi har lösningen”. Dieten ifråga anses då påverka många faktorer, en del med gemensamma ursprung, andra inte och utan närmare beskrivning om vad som ingår i ”alla kroniska sjukdomar”. Man tillskriver enskilda livsmedel i den aktuella ”superdieten” undergörande effekter. Vidare hänvisar man ofta till anekdotisk bevisning, vilket innebär enskilda personers berättelser om hur dieten förändrade deras hälsa och liv. Inte sällan har dramaturgin en hög igenkänningspotential för målgruppen: ”När jag passerade 30, 40, 50 år förändrades min hälsa…”, ”Som stressad småbarnsförälder hinner man inte alltid med sig själv…”. Det är då inte lätt att skilja mellan vetenskapligt baserad kunskap, åsikter och tro när man som mottagare tänker ”Det kunde vara jag som hon/han pratar om…”.

När olika personer skriver om samma diet kan en grönsak vara tillåten hos den ena skribenten medan den inte är tillåten hos den andra. Detta understryker att det handlar om enskilda personers åsikter och preferenser, för eller emot den ena grönsaken eller andra frukten, snarare än vetenskapligt underbyggd kunskap.

Andra förändringar beaktas inte

Dramaturgin inkluderar också vanligen en beskrivning av hur dåligt man mådde före dieten och vilka stora förändringar dieten inneburit. Man talar oftast inte om att man kanske också gjort andra levnadsvaneförändringar när man började äta dieten, såsom ökat sin fysiska aktivitet, minskat alkoholkonsumtionen, förlängt nattsömnen, stressat mindre och slutat röka. Dessa levnadsvaneförändringar förstärker ofta de effekter man förväntar sig att få genom en kostvaneförändring. Om avsändaren enbart framhäver de förändringar man gjort avseende kosten drar mottagaren dock lätt slutsatsen att det är just de förändrade matvanorna som åstadkommit de uppkomna effekterna. Det framgår sällan om man kunnat följa dieten och i så fall hur hög följsamheten varit.

Gemensamt för ovanstående är att utsagorna inte är objektivt verifierade. Det är därför svårt att generalisera budskapet på vetenskaplig grund – enskilda människors berättelser om sina upplevelser av att följa en viss diet gäller för den personen och ingen annan.

Super?

Under de senaste åren har vissa specifika livsmedel framhävts som särskilt undergörande. Det kan vara särskilda frukter och bär som säljs under samlingsnamnet ”super fruits/berries”, kryddor såsom ingefära och gurkmeja, särskilda téer, kakao, olika nötter eller grönsaker som exempelvis grönkål och rödbetor. Att de specifika livsmedlen med prefixet ”super-…” inte blivit beforskade eller beforskats enbart på jästceller eller möss framgår sällan.

Det är ofta svårt att belägga effekter från enskilda livsmedel hos människor, bland annat på grund av att de måste intas under kontrollerade former, i större mängder än det man oftast äter för att kunna påvisa effekt i en tidsbegränsad studie. Förutom att det kan vara svårt att få i sig stora mängder av vissa livsmedel kan vissa livsmedel även vara olämpliga att äta i stora mängder, till exempel på grund av att de också innehåller giftiga ämnen. Exempelvis innehåller kanel, som ibland framhålls som ett livsmedel med antioxidativa egenskaper och anses utgöra en del av en så kallad anti-inflammatorisk kost, det giftiga ämnet kumarin. Ett dagligt intag på 1,5 tesked kanel anses vara riskfritt för vuxna (www.slv.se).

Vetenskapligt baserade dieter

Till skillnad från ovanstående är en vetenskapligt studerad diet som exempelvis lågfettkost och lågkolhydratkost eller kostmönster såsom Medehavskosten en diet för vilken man känner till den/de specifika effekt(erna) dieten har och varför dieten ger just dessa effekter. Genom studier har man också inhämtat kunskap om storlek på effekten, liksom för vilka grupper av människor dieten ger effekt. Man kan också beskriva hur lång tid effekten håller i sig, beroende av hur långa studier man gjort. Forskningen bakom denna kunskap baseras på antingen randomiserade kontrollerade studier eller observationsstudier med många års uppföljningstid. För en vetenskapligt studerad diet finns det även systematiska litteraturöversikter med meta-analyser, som ger kunskap om hur stora de genomsnittliga effekterna av dieten är, grundat på många studier. Studier med syfte att undersöka effekter av enskilda näringsämnen eller mat kallas vanligtvis mekanistiska studier då de undersöker varför näringsämnet eller matvaran har en effekt, exempelvis mekanismen bakom intag av fruktos och de novo lipogenes (nybildning av fettsyror från andra substrat än fett). Studiepopulationerna kan variera från olika djurarter till människa.

NNR handlar inte om preferenser

De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) grundar sig på den samlade aktuella forskningen om mat och hälsa för den generella befolkningen (10). I NNR har man på ett systematiskt sätt sammanställt, analyserat och tolkat forskningen. Detsamma gäller t ex Dietary Guidelines for Americans (DGA, 2015-2020) (11). Om man jämför NNR med DGA ser man att båda ger samma övergripande budskap om vad hälsosamma matvanor är. Att olika forskare tolkat det vetenskapliga underlaget på samma sätt visar att det inte handlar om forskarnas åsikter eller preferenser för olika typer av dieter, mat eller livsmedel, utan att slutsatserna är vetenskapligt baserade.

Om man speglar det vetenskapliga underlaget för hälsosamma matvanor mot det som skrivs om populära dieter och dess påstådda effekter upptäcker man snart ihåliga resonemang, som saknar stöd i vetenskapen.

Åsikter kläs i akademisk språkdräkt

Mat, hälsa, sjukdom och vikt är ämnen som röner mycket stor medial uppmärksamhet då många är intresserade och den generella kunskapsnivån i befolkningen begränsad. Ibland kan viljan att synas vara starkare än kunskapen i ämnet. Även personer med ingen eller mycket begränsad kunskap i nutrition lyckas ofta få igenom sina personliga åsikter genom att klä dem i en övertygande akademisk språkdräkt. För att se igenom detta måste läsaren/lyssnaren antingen själv ha de kunskaper som krävs för att kunna avgöra vad som är fakta och vad som är åsikter, och/eller kunna vända sig till kunskapskällor med erkänt hög vetenskaplig integritet.

För att inte urholka förtroendet för forskningen och forskare är det av största vikt att speciellt personer med akademiska yrken avstår från att sanktionera populära dieter som saknar vetenskapligt underlag. Personer med akademiska yrken – oavsett inom vilket akademiskt fält man är verksam – har ett mycket stort ansvar att förhålla sig till vetenskapen, oberoende av vilken diet eller kostmönster som är populär i media eller hos självutnämnda experter.

Referenser

  1. Minihane AM, Vinoy S, Russell WR, Baka A, Roche HM, Tuohy KM, et al. Low-grade inflammation, diet composition and health: current research evidence and its translation. Br J Nutr. 2015;114(7):999-1012.
  2. Tovar J, Nilsson A, Johansson M, Ekesbo R, Aberg AM, Johansson U, et al. A diet based on multiple functional concepts improves cardiometabolic risk parameters in healthy subjects. Nutr Metab (Lond). 2012;9:29.
  3. Uusitupa M, Schwab U. Diet, inflammation and prediabetes-impact of quality of diet. Can J Diabetes. 2013;37(5):327-31.
  4. Bonaccio M, Pounis G, Cerletti C, Donati MB, Iacoviello L, de Gaetano G, et al. Mediterranean diet, dietary polyphenols and low grade inflammation: results from the MOLI-SANI study. Br J Clin Pharmacol. 2017;83(1):107-13.
  5. Boden S, Wennberg M, Van Guelpen B, Johansson I, Lindahl B, Andersson J, et al. Dietary inflammatory index and risk of first myocardial infarction; a prospective population-based study. Nutr J. 2017;16(1):21.
  6. Ruiz-Nunez B, Dijck-Brouwer DA, Muskiet FA. The relation of saturated fatty acids with low-grade inflammation and cardiovascular disease. J Nutr Biochem. 2016;36:1-20.
  7. Calder PC, Ahluwalia N, Brouns F, Buetler T, Clement K, Cunningham K, et al. Dietary factors and low-grade inflammation in relation to overweight and obesity. Br J Nutr. 2011;106 Suppl 3:S5-78.
  8. Sofi F, Cesari F, Abbate R, Gensini GF, Casini A. Adherence to Mediterranean diet and health status: meta-analysis. Bmj. 2008;337:a1344.
  9. Casas R, Sacanella E, Estruch R. The immune protective effect of the Mediterranean diet against chronic low-grade inflammatory diseases. Endocr Metab Immune Disord Drug Targets. 2014;14(4):245-54.
  10. Nordic Nutrition Recommendations 2012. Integrationg nutrition and physical activity. 5th ed. Copenhagen: Nordic councils of ministers; 2014.
  11. Dietary Guidelines for Americans 2015-2020. 8th ed. Washington DC: U.S. Department of Agriculture, U.S. Department of Health and Human Service, U.S. Government Printing Office; 2015.
  12. Bleau C, Karelis AD, St-Pierre DH, Lamontagne L. Crosstalk between intestinal microbiota, adipose tissue and skeletal muscle as an early event in systemic low-grade inflammation and the development of obesity and diabetes. Diabetes Metab Res Rev. 2015;31(6):545-61.

Publiceras med tillstånd av författaren

Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt

FacebookTwitterLinkedinGoogle Bookmarks