Öppna jämförelser 2018: 
Sex frågor - En god vård? 

Hälso- och sjukvården visar på goda resultat, men det finns fortfarande stora regionala skillnader och förbättringsområden. Rapporten redovisar övergripande resultat för hälso- och sjukvården utifrån sex frågor.
 
Rapporten fokuserar på att ge en övergripande bild av hälso- och sjukvårdens resultat. I rapporten presenteras 52 indikatorer utifrån Socialstyrelsens ramverk för indikatorbaserade uppföljningar inom hälso- och sjukvårdssystemet. Rapporten riktar sig främst till lednings- och styrningsfunktioner i hälso- och sjukvården.
 
Ladda ner den fritt från nedan www 161 sidor pdf
 
Ur innehållet finns bland annat nedan om diabetes
 
  1. Fysisk inaktivitet vid diabetes, uppdelat på olika regioner  "...Personer med diabetes kan sänka sitt HbA1c-värde och minska sin risk för komplikationer genom att kombinera fysisk aktivitet med bra kost. Fysisk ak- tivitet är en central del av diabetesbehandlingen och det är därför viktigt att vården ger stöd till patienten. I de nationella riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor från 2018 ges erbjudande om rådgivande samtal till personer med diabetes och som är otillräckligt fysiskt aktiva prioritet 2 på en 10-gradig skala. Det rådgivande samtalet kan kom- pletteras med skriftlig ordination av fysisk aktivitet eller stegräknare. Även kvalificerat rådgivande samtal och webbaserad intervention finns med som rekommenderade åtgärder. Det är viktigt att utformningen och val av åtgärd individanpassas"
  1. Rökning vid diabetes. 

    "I de nationella riktlinjerna för diabetesvård är stöd till rökstopp en av de högst rekommenderade åtgärderna. Målnivån, som är satt utifrån andel perso- ner med diabetes som är icke-rökare, ligger på 95 procent för både typ 1- och typ 2-diabetes vilket motsvarar 5 procent för indikatorn som visas här och som går att följa på NDR:s webbplats [58]. I NDR finns det möjlighet att följa andelen rökare bland diabetespatienter, genom självrapporterade data. Däremot saknas kompletterande uppgifter om rökavvänjning eller eventuellt rökstopp.

    Totalt 12,5 procent av personerna med diabetes var rökare 2017. Det är en viss minskning jämfört med tidigare år. En något större andel av män än kvinnor med diabetes är rökare – 12,8 procent bland män och 12,0 procent bland kvinnor. I avsnittet Bakgrundsfaktorer framgår att andelen som röker dagligen i befolkningen i stort uppmäts till drygt 7 procent för 2018.

I länet med lägst andel rökare vid diabetes röker knappt 8 procent. I länet med högst andel röker drygt 14 procent av personerna med diabetes 2017.

Nationell målnivå

För indikatorn icke-rökare bland personer med typ 1-diabetes har Socialstyrelsen fastställt målnivån till ≥ 95 procent.

För indikatorn icke-rökare bland personer med typ 2-diabetes har Socialstyrelsen fastställt målnivån till ≥ 95 procent.

I de nationella riktlinjerna kring ohälsosamma levnadsvanor från 2018 ges erbjudande om kvalificerat rådgivande samtal till personer med diabetes och som röker dagligen högsta prioritet. Det finns även rekommendationer om ni- kotinersättningsmedel och andra läkemedel för rökavvänjning [54]. Även om alla landsting ligger långt ifrån en andel rökare på 5 procent eller lägre anser Socialstyrelsen att målet om 95 procents rökfrihet, bland både personer med typ 1- respektive typ 2-diabetes, vara realistisk på sikt"

 

  1. Påverkbar slutenvård vid hjärtsvikt, diabetes, astma eller KOL. "... I en internationell kontext är Sveriges senaste rapporterade värde, som avser 2015, bättre än medlet för länderna i OECD när det gäller påverkbar sluten- vård vid KOL, astma och diabetes. Sverige hade dock ett något svagare re- sultat för hjärtsvikt.

    Skillnaderna mellan länder kan utöver skillnader i sjukvårdens insatser bero på sjukdomsförekomst eller på den övergripande tillgången till hälso- och sjukvård. Mättekniska felkällor vid internationella jämförelser kan dessu- tom vara bristande täckningsgrad för data och att transfereringar mellan sjuk- hus inte till fullo kan identifieras och rensas bort'"

 
  1. Blodsockervärde, diabetes typ-2 (över 70 mmol/mol). "Nationell målnivå

    För indikatorn HbA1c över 70 mmol/mol bland personer med typ 2- diabetes har Socialstyrelsen fastställt målnivån till < 10 procent.

    (För indikatorn HbA1c över 70 mmol/mol bland personer med typ-1 diabetes har Socialstyrelsen fastställt målnivån till < 20 procent.)

    I indikatorn ingår personer med typ 2-diabetes. Även motsvarande uppgifter för personer med typ1-diabetes publiceras kontinuerligt på exempelvis via NDR:s webbplats. Socialstyrelsens nationella målnivåer är satta för respek- tive typ av diabetes och därför slås de inte heller samman i denna redovis- ning, där värdet för diabetes typ 2 har valts som indikator eftersom den rör fler patienter och en större del av verksamheten. Socialstyrelsens målnivå för indikatorn som avser typ-2 diabetes är 10 procent eller lägre [69].

    För 2017 var andelen i riket 10,3 procent. Andelen bland kvinnor har minskat under mätperioden och når för 2017 för första gången precis ner till målnivån, med ett värde på 9,9 procent. Även bland männen har indikatorn förbättrats men har ännu inte nått målnivån, med en andel på 10,6 procent för 2017.

    Andelen mellan landstingen varierade från 7,1 procent till 13,3 procent för 2017. Lägst andel finns i Halland som tillsammans med fem andra län har värden tydligt under målnivån för indikatorn 2017.

  1. Överdödlighet i hjärt-kärlsjukdom vid diabetes.

    Indikatorn mäter dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom bland personer med di- abetes jämfört med hela befolkningen, och kvotvärde 1,0 innebär att ingen överdödlighet vid diabetes finns. Värdena är åldersstandardiserade. Överdöd- ligheten har minskat för både kvinnor och män sedan 2007. Kvinnor har en högre överdödlighet jämfört med män och har ett kvotvärde på 1,33 för 2017. Männens kvotvärde ligger på 1,24.

Hälso- och sjukvården behöver identifiera personer med diabetes och därefter bedöma deras risk för insjuknande eller förtida död i hjärt-kärlsjukdom, där vården väger samman olika riskfaktorer vilka ger en uppfattning om sannolikheten att en person med diabetes insjuknar eller dör i hjärtinfarkt eller stroke. Därutöver kan verksamheter inom hälso- och sjukvården erbjuda pro- gram för att påverka levnadsvanor med avseende på rökning, fysisk aktivitet och kost

Från Socialstyrelsen 190226
 
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
FacebookTwitterLinkedinGoogle Bookmarks