Statliga tandvårdsbidrag bör 2019 komma fler patienter med diabetes till del
 
"Det är oacceptabelt att vården brister i sin informationsplikt till patienterna" säger Lotta Håkansson, ordförande i Reumatikerförbundet, då det gäller det statliga tandvårsbidraget, där indivder med reumatism är en grupp som kan få del av detta bidrag för bättre tandhälsa.
 
Det är tandvårdens såväl som hälso- och sjukvårdens uppgift att informera patienter om att de kan ha rätt att söka tandvårdsstöd. Trots det når inte informationen fram till de patienter som berörs av den.
 
En ny undersökning från Socialstyrelsen visar att det finns stora variationer mellan landstingen i hur många personer som får ta del av tandvårdsstöden.
 
"Det finns flera problem för tillämpningen av tandvårdsstöden som regleras genom tandvårdsförordningen och STB som tidigare har lyfts: -  Kunskap saknas om munhälsa bland personal inom hälso- och sjuk- vården och omsorgen -  Stöden är underutnyttjade av aktuella målgrupper -  Information om stöden når inte ut. -  Det finns problem med samverkan mellan tandvård och hälso- och sjukvård och kommunal omsorg. -  Landsting, regioner och kommuner upplever att regelverken är oklara och att det leder till tolkningsproblematik -  Administrationen kring stöden är krånglig.
 
Det är få som utnyttjar STB (särskilt tandvårdssbidrag) sett i relation till det antal som beräknades vid införandet av bidraget 2013. Dock ökade användningen av STB årligen mellan 2013- 2016. Det är färre män än kvinnor som utnyttjar STB. Det är stor skillnad mellan låg- och högutbildade när det gäller besök till tandvården. Bland besökarna till tandvården finns en mindre andel perso- ner med enbart grundskoleutbildning, jämfört med personer med gymnasi- al – eller eftergymnasial utbildning. Det är små eller inga skillnader mellan låg- och högutbildade i utnyttjandet av STB. Besöksfrekvenserna för att utföra två eller fler STB-åtgärder hos tandvården ökade mellan 2013 -2016 i de undersökta patientgrupperna Sjögrens syndrom, cystisk fibros, ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Vid ett fåtal tandvårdsmottagningar erhåller en majoritet av personer i de undersökta patientgrupperna STB.
 
Målgruppen för särskilt tandvårdsbidrag är patient som:
är muntorr på grund av långvarig läkemedelsbehandling
är muntorr på grund av strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen
har Sjögrens syndrom
har kronisk obstruktiv lungsjukdom och har ordinerats syrgas eller näringsdryck
har cystisk fibros
har ulcerös kolit
har Crohns sjukdom har tarmsvikt
har frätskador på tänderna och anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom
har svårinställd diabetes
2013-2016 män 975, kvinnor 1188, totalt 2163 unika individer m svårinställd diabetes som ansökt om STB
2016 1,3 miljoner SEK utbetalat till gruppen diabetes av totalt 42 miljoner SEK från försäkringskassan
genomgår dialysbehandling
 
-Det är oacceptabelt att vården brister i sin informationsplikt till patienterna, säger Lotta Håkansson, ordförande i Reumatikerförbundet.
 
Undersökningen visar att patienter i stor utsträckning besökt tandvården, men inte fått det särskilda tandvårdsbidrag som patienter med den diagnosen har rätt att söka.
 
Enligt Socialstyrelsen är det få som tar del av det statligt finansierade särskilda tandvårdsbidraget i förhållande till den grupp som man utgick från när man införde bidraget 2013. Då uppskattades att målgruppen skulle uppgå till omkring 285 600 personer, men 2017 var det bara omkring 53 700 personer som nyttjade stödet.
 
-Tandvårdsbesök är dyra för de flesta personer. Det gäller inte minst de som får en sämre munhälsa på grund av sin läkemedelsbehandling eller sin diagnos. De behöver informeras om sina rättigheter.
 
Det särskilda tandvårdsbidraget är ett statligt bidrag om 600 kronor per halvår och är avsett till personer med vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar som riskerar att få försämrad tandhälsa. Bidraget ska användas till förebyggande tandvård. Det är Försäkringskassan som hanterar det särskilda tandvårdsbidraget.
 
 
Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetes typ 1 och 2 bör varje år vid årsbesöket munhålan med tänder undersökas med ficklampa för att upptäcka tidigt skede behov av remiss till tandläkare pga tandköttsinflammation eller behov av tandvård. Och då också utförda blanketten för statligt tandvårdstöd i förekommande fall. Förbättrat tandstatus kan vid T2DM ha samma effekt som insättning av ny peroral antidiabetika.
 
LÄKARINTYGET SOM PDF
utfördas av diabetesläkare eller specialist allmänmedicin
 
Det statliga tandvårdsstödet lämnas från och med det år man fyller 23 år. Stödet hanteras av Försäkringskassan medan Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket bestämmer vilka tandvårdsåtgärder som ger rätt till ersättning.
Det statliga tandvårdsstödet består av tre delar – allmänt tandvårdsbidrag, högkostnadsskydd och särskilt tandvårdsbidrag.
 
Allmänt tandvårdsbidrag
Det allmänna tandvårdsbidraget (ATB) är ett generellt stöd, vilket innebär att det inte är riktat mot någon speciell typ av behandling. Bidraget ska uppmuntra till förebyggande vård och regelbunden kontakt med tandvården.
Alla som är bosatta i Sverige har rätt till ATB en gång per år från och med det år man fyller 23 år. Bidraget kan användas som en delbetalning vid ett tandvårdsbesök hos tandläkare eller tandhygienist eller som en delbetalning för abonnemangstandvård.
 
Högkostnadsskydd
I det statliga tandvårdsstödet finns ett skydd mot höga kostnader. Det innebär att patienten bara behöver betala en del av kostnaden själv vid större behandlingar. Du som är vårdgivare får ersättning för resten av kostnaden från Försäkringskassan.
 
Ersättningen beräknas utifrån referenspriser som tas fram av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). De beslutar även referenspriser och vilka tandvårdsåtgärder som är ersättningsberättigande.
 
Särskilt tandvårdsbidrag
Det särskilda tandvårdsbidraget (STB) är ett tandvårdsstöd till personer med vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar som riskerar att få försämrad tandhälsa. Bidraget ska användas till förebyggande tandvård.
STB betalas ut en gång per halvår. Patienterna kan använda bidraget som en delbetalning vid ett tandvårdsbesök hos tandläkare eller tandhygienist eller som en delbetalning för abonnemangstandvård.
 
Det är Försäkringskassan som hanterar bidraget.
 
Använd föreskrifterna och läkarintyget vid bedömningen
De sjukdomar och funktionsnedsättningar som kan ge rätt till STB anges i förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2012:16) om särskilt tandvårdsbidrag ska användas vid bedömningen av om en patient har rätt till bidraget.
 
I vårt meddelandeblad Nya föreskrifter om särskilt tandvårdsbidrag (STB)finns mer information om bestämmelserna i föreskrifterna.
 
Enligt föreskrifterna krävs ofta att patienten ska lämna ett läkarintyg till ansvarig tandläkare eller tandhygienist för att styrka sjukdomen eller funktionsnedsättningen. I föreskrifterna ingår det en blankett som patientens läkare kan använda. Ibland krävs det också annat underlag, till exempel ett salivprov.
 
Läkarintyg för särskilt tandvårdsbidrag till förebyggande tandvårdsåtgärder
 
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
 
 
 
 
FacebookTwitterLinkedinGoogle Bookmarks