Diabetessjuka behöver inte dö i förtid
ANDERS FRID, en av Sveriges ledande diabetesforskare, skriver i ett debattinlägg, att
 
PATIENTER BÖR KRÄVA ATT FÅ BEHANDLING SOM GER SKYDD MOT HJÄRTKÄRLSJUKDOM
 
1. Diabetes kan nu tydligt kopplas till hjärtkärlsjukdom.
 
2. Men om vi förebygger riskfaktorerna med effektiv behandling – då kan risken för tidig död helt elimineras.
 
3. Svenska sjukvården behöver bli bättre på att ge diabetespatienter rätt behandling.
 
En person med typ 2-diabetes har fyra gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och för tidig död jämfört med personer som inte har typ 2-diabetes. Ny forskning visar att denna risk kan elimineras om patienten får rätt behandling.
 
Nästan en halv miljon svenskar lever med diabetes, 90 procent har typ 2-diabetes. Och antalet ökar stadigt, varje dag får cirka 80 svenskar diagnosen typ 2-diabetes av sin läkare.
 
Det är utan tvekan en av våra största folksjukdomar, och samtidigt allvarlig och livshotande om den inte behandlas effektivt. Det är bland annat hjärtat och kärlsystemen som tar skada. För hälften av patienterna med typ 2-diabetes är den direkta dödsorsaken hjärtkärlsjukdom som till exempel stroke, hjärtinfarkt, perifer kärlsjukdom eller hjärtsvikt.
 
Det är redan tidigare visat att bra blodsockersänkande behandling från start med bra HbA1c ger färre hjärtinfarkter och räddar liv.
 
Tack vare nya forskningsresultat är det i dag möjligt att med rätt behandling förhindra risken för återfall av hjärtkärlsjukdom.
 
Resultaten är så uppseendeväckande entydiga att det nyligen i oktober kom ett konsensusdokument från diabetesläkarorganisationerna i Europa (EASD) och USA (ADA) som trycker hårt på att tydliggöra och behandla kopplingen mellan diabetes och hjärtkärlsjukdom. Effektiv blodsockerbehandling ska sättas in tidigt.
 
Nu måste även Sverige börja behandla typ-2 diabetes på detta sätt. De svenska behandlingsriktlinjerna har redan ändrats men de får inte genomslag ute hos den enskilde patienten.
 
Fortfarande används så kallade SU-preparat som ger risk för kraftiga blodsockerfall och viktökning och inget dokumenterat skydd för hjärtkärlsjukdom. Konsensusdokumentet är tydligt med att SU-preparat bör komma högt upp i behandlingslistan enbart i länder där kostnaden har en stor betydelse (det vill säga utvecklingsländer). SU-preparat används på svenska patienter.
 
Inte heller så kallade DPP4-hämmare som används flitigt, ger något skydd mot återfall av hjärtkärlhändelser.
 
Mellan 2006 och 2014 fördubblades sjukdomskostnaderna i Sverige för typ 2-diabetes, från 5,5 miljarder kronor till 11,6 miljarder kronor.
 
En av de största anledningarna är ökningen av komplikationer och följdsjukdomar. Kostnaden för diabetesläkemedel, som kan motverka komplikationer, har legat stabil under hela perioden 2006–2014.
 
Banbrytande forskningsresultat för nya behandlingar började komma 2015 och det är nu dags att låta forskning övergå i praktisk handling, vilket kommer att öka kostnaden för diabetesläkemedel men minska kostnad för komplikationer.
 
Vad kan patienten göra?
Typ 2-diabetes är en multifaktoriell sjukdom, vilket innebär att det finns flera faktorer som spelar roll för sjukdomsutvecklingen.
 
I en nyligen publicerad studie från världens största register av personer med diabetes, det svenska Nationella Diabetesregistret, NDR, analyseras hur för tidig död påverkas av fem riskfaktorer med förhöjda värden:
Långtidsblodsocker (HbA1c)
Kolesterolnivåer
Blodtrycket
Äggvita i urinen
Rökning
 
Ju fler av dessa riskfaktorer som normaliseras, desto bättre går det. För de personer som har diabetes typ 2 men ingen av riskfaktorerna finns ingen ökad risk för död eller hjärtkärlsjukdom!
 
Vårt råd till patienter är följande:
1. Kräv att du får behandling som ger dig skydd mot hjärtkärlsjukdom!
 
2. Checka av hur dina värden ser ut för de fem riskfaktorerna
 
3. Ligger du inte korrekt be om att få behandling och hjälp så att värdena ligger normalt.
 
Detta är inte kritik av svenska allmänläkare, de gör så gott de kan i ett ekonomiskt och politiskt system som inte gynnar vård av kroniska komplicerade sjukdomar.
 
Faktum är ändå att om vi behandlar enligt forskningens resultat och svenska och internationella riktlinjer – då får vi friska diabetespatienter.
 
Anders Frid
medicine doktor, tidigare överläkare vid VE Endokrin, Skånes universitetssjukhus
 
Nyhetsinfo
Svenska Dagbladet 181110
 
Kommentar
Svenska riktlinjer är från Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Europeiska och intern riktlinjer finns på www.dagensdiabetes.se inlägg 23 uppifrån Diabetologia okt 2018, i fulltext pdf utan lösenord, där finns även kortare sammanfattning liksom PowerPoint bilder
 
www red DiabetologNytt
FacebookTwitterLinkedinGoogle Bookmarks