Skriv ut
Kategori: Nyheter
Läs rapporten pdf utan lösenord 35 sidor
https://www.tlv.se/medicinteknik/medicinteknikuppdraget/rapporter-om-medicinteknikuppdraget/arkiv/2018-10-19-delrapport-av-medicinteknikuppdraget-2018-och-2019-.html
 
Sammanfattning
Varje år köper landsting och kommuner medicintekniska produkter för minst 22 miljarder kronor och marknaden utvecklas snabbt. De hälsoekonomiska utvärderingar av medicintekniska produkter som TLV gör innebär att landstingen får tillgång till bättre beslutsunderlag och förutsättningar för en jämlik användning till en rimlig kostnad för den nytta produkterna ger.'
 
TLV har i uppdrag av regeringen att fortsätta försöksverksamheten med hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter under 2018 och 2019. I den här rapporten beskrivs bland annat vilka medicintekniska produkter TLV utvärderar i år och hur TLV samverkar med landstingen. Det redovisas också hur processen för horisontspaning, det vill säga tidig identifiering av medicintekniska produkter som kan innebära teknikskifte eller stor budgetpåverkan, utvecklats vidare.
 
I rapporten bedömer TLV att ett nationellt arbete med hälsoekonomiska utvärderingar av medicintekniska produkter kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Bedömningen görs bland annat mot bakgrund av de investeringsbehov rörande medicinteknik som hälso- och sjukvårdshuvudmännen står inför. Den görs också mot bakgrund av att det finns ett behov av ökat genomslag för kunskapsunderlag i hälso- och sjukvården samt det förslag om utökat och obligatoriskt utvärderingssamarbete mellan unionens medlemsstater som EU kommissionen lagt fram.
 
Uppdraget att genomföra hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter har TLV haft sedan 2012. TLV anser att verksamheten bör fortsätta utvecklas. Det kräver långsiktighet och förutsägbarhet för alla aktörer. Dels bör effektiva samarbetsformer tas fram, där nationella utvärderingar och rekommendationer får genomslag. Dels bör TLV:s uppdrag att utvärdera medicintekniska produkter permanentas och utökas för att säkerställa en stabil och effektiv verksamhet på lång sikt.
 
Publicerad 19 oktober 2018
 
___________
Ur dokumentet
2.1.2 FreeStyle Libre
FreeStyle Libre är ett system för glukosmätning hos patienter med diabetes. Sverige var ett av de allra första länderna att börja använda FreeStyle Libre.
 
När TLV fick i uppdrag av NT-rådet att påbörja en hälsoekonomisk utvärdering hade produkten redan införts i stor omfattning i hälso- och sjukvården, utan nationell samordning. Företaget som marknadsför produkten hade olika avtal med alla landsting och förskrivningen var inte jämlik över landet.
 
Efter TLV:s utvärdering förde NT-rådet en diskussion med företaget som marknadsför produkten. Parterna kom överens om en generell prissänkning för FreeStyle Libre som var möjlig att genomföra inom ramen för landstingens befintliga avtal.
 
NT-rådet har till den nya prisnivån bedömt kostnaden för behandlingen som rimlig i förhållande till nyttan. NT-rådet kom med en rekommendation beträffande FreeStyle Libre i februari 2018. Utöver patienter med typ 1-diabetes omfattar rekommendationen också att vissa grupper av patienter med typ 2-diabetes kan erbjudas FreeStyle Libre. Sverige var tidiga i Europa, och det första landet i norden, med ett nationellt införande av FreeStyle Libre till en patientpopulation med typ 2-diabetes.
 
Den omfattande tidiga användningen av FreeStyle Libre är ett exempel på när Sverige haft ett snabbt teknikupptag.
 
Eftersom den hälsoekonomiska utvärderingen gjort det möjligt att värdera nyttan har kostnaden för att använda en innovativ behandlingsmetod för egenmätning kunnat sänkas, vilket också medfört att fler kan få tillgång till glukosmätning med FreeStyle Libre.
 
2.1.3 Kommentar TLV
Om det inte sker ett ordnat införande av nya medicintekniska produkter med många potentiella användare medför det en större utmaning för landstingen att förhandla om avtal och pris eftersom produkten då redan används och patienter därmed redan är insatta på behandlingen.
 
NT-rådets rekommendationer har varit en viktig komponent för att möjliggöra utvärderingar med ett nationellt genomslag och bidra till en mer jämlik vård. En slutsats som kan dras är att de besparingar som kan vinnas vid ett ordnat införande baserat på en hälsoekonomisk utvärdering är stora. Sådana besparingar behöver inte heller stå i konflikt med målsättningar om tidig tillgång till ny teknik, exemplen ovan visar att det snarare är tvärtom.
 
_____
 
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
 
 
Träffar: 2528