Skriv ut
Kategori: Nyheter
Störst effekt sågs hos de som inte tillhörde genetiska högriskgrupper. Det visar data från svenska och norska register, skriver Petra Hedbom www.dagensmedicin.se
 
Fysisk aktivitet är positivt av många anledningar och har i tidigare studier visat sig minska risken för diabetes typ-2. Men det verkar även som att individer som tränar regelbundet har en lägre risk att utveckla så kallad lada, en autoimmun form av diabetes som drabbar vuxna.
 
– Den minskade risken sker dels via ett lägre BMI hos de fysiskt aktiva. Men hos individer med låg genetisk risk för lada syns effekten även efter att vi korrigerat för övervikt, säger Rebecka Hjort, forskare inom folkhälsoepidemiologi vid Karolinska institutet.
 
Hon är en av dem som ligger bakom resultaten som hon också presenterar under EASD i Berlin. I sitt arbete har de använt data från en svensk populationbaserad studie där individer med diagnostiserad lada och matchande kontroller ingår. Dessutom har de tittat på data från en norsk prospektiv studie där personer utan diabetes följts över tid för att se vilka som utvecklar lada.
 
När de jämförde nivåerna av fysisk aktivitet med risken att drabbas av lada såg de att individer med en hög nivå av fysisk aktivitet, motsvarande minst 30 minuters ansträngande aktivitet tre gånger i veckan, löper 40 procents minskad risk för lada.
 
– För typ 2 verkar fysisk aktivitet ha en skyddande effekt redan vid låga nivåer men här verkar det krävas mer för att få effekt. En förklaring skulle kunna vara att det behövs mer för att kompensera den sämre insulinfrisättning som fås vid en autoimmun diabetes, säger Rebecka Hjort.
 
Lada står för latent autoimmune diabetes in adults. Man räknas med att omkring tio procent av de som utvecklar diabetes efter 35-års ålder har LADA.

Man vet att vissa genvarianter är kopplade till en ökad risk att utveckla diabetesformen. För dessa högriskindivider såg inte forskarna samma riskminskning som för de med lågrisk-gener.
 
– Det betyder inte att det är oviktigt med fysisk aktivitet för den gruppen för det har så många andra goda effekter som att förebygga övervikt. Bland annat verkar det som att individer som har dessa högriskgener och dessutom är överviktiga, har en kraftigt ökad risk att utveckla lada, säger Rebecka Hjort.
 
Forskarna justerade också för BMI för att försöka ta reda på om riskminskningen är en konsekvens av viktnedgång eller om det handlar om en effekt på insulinkänsligheten. Den största effekten verkar medieras genom ett minskat BMI, i alla fall för de med högriskgener.
– För övriga med en låg genetisk risk, såg vi inte samma skillnad efter justering vilket tyder på att den fysiska aktiviteten påverkar insulinkänsligheten, säger Rebecka Hjort.
 
Rebecka Hjort med flera. Physical activity and the risk of LADA, results from a Swedish case-control study and the Norweigan HUNT Study. Abstract http://abstractsonline.com/pp8/#!/4612/presentation/4312
 
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
Träffar: 956