BDD Bättre Diabetes Diagnos
 
Studiens analysbatteri är nu klinisk rutin och kunskapen om olika diabetessjukdomar har ökat
 
Annelie Carlsson, docent, överläkare, Lunds universitet; Skånes universitetssjukhus (koordinator)
Gun Forsander, adj professor, överläkare, Sahlgrenska akademin; Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Sten Ivarsson, professor emeritus, Lunds universitet; Clinical Research Centre (CRC), Malmö
Helena Elding Larsson, docent, överläkare
Åke Lernmark, ­senior professor, konsult; båda Lunds universitet; Skånes universitetssjukhus, Malmö
Johnny Ludvigsson, senior professor, överläkare, Linköpings universitet; Universitetssjukhuset, Linköping
Claude Marcus, professor, överläkare, Karolinska ­institutet; Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm (ordförande)
Martina Persson, barnläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Stockholm
Ulf Samuelsson, barnläkare, lektor, Linköpings universitet; Universitetssjukhuset, Linköping; samtliga Styrgruppen för bättre diabetes­diagnos (BDD)
 
I fulltext utan lösenord
 
HUVUDBUDSKAP
Den svenska studien BDD (Bättre diabetesdiagnos) har pågått i tio år. Data har samlats in från 8 000 barn med diabetes.
 
Analys av HLA-genotyp, diabetesautoantikroppar och C-peptidnivå vid insjuknande i diabetes förbättrar dia­gnostiken av såväl typ 1- och typ 2-diabetes som monogen diabetes (MODY). Dessa analyser är nu klinisk rutin.
 
Om ett barn med diabetes inte har diabetesautoantikroppar och har HLA-typer kopplade till låg risk för typ 1-diabetes bör genetisk MODY-diagnostik övervägas. Patienter med MODY ska ha specifik behandling.
 
Typ 2-diabetes är ovanlig bland barn i Sverige. Snabb diagnos och behandling är dock viktigt för den långsiktiga prognosen.
 
Det är svårt att initialt ställa rätt diabetesdiagnos. Man bör därför efter 1 år ta ställning till om diagnosen är korrekt.
 
FAKTA. OLIKA TYPER AV DIABETES
Typ 1-diabetes är autoimmun och den absolut vanligaste diabetesformen bland barn i Sverige. Insulinbehandling krävs alltid.
 
Typ 2-diabetes orsakas av insulinresistens och oförmåga att kompensera med ökad insulinfrisättning. Typ 2-diabetes är kopplad till övervikt och förekommer inte bland yngre barn. Sjukdomen ska behandlas med viktnedgång, fysisk aktivitet och specifika typ 2-diabetes­läkemedel.
 
LADA (latent autoimmune diabetes of the adult): långsamt utvecklad autoimmun diabetes som därför kan likna typ 2-diabetes; ses ibland hos ungdomar med fetma.
 
MODY (maturity onset diabetes in young): en dominant ärftlig diabetes vars svårighetsgrad varierar med den genetiska bakgrunden. MODY diagnostiseras i alla åldrar och ska därför alltid finnas med som differentialdia­gnos då den inte ska behandlas som typ 1-diabetes.
 
Diabetes på grund av pankreasskada: alla former av skada på pankreas, cystisk fibros, trauma eller pankreatit kan ge diabetes av insulinbristtyp.
 
Farmakologiskt inducerad diabetes: behandling främst med höga doser glukokortikoider kan ge en oftast transient diabetes.
 
MIDD (maternally inherited diabetes and deafness) är en mitokondriell mutation som ger insulinbrist och dövhet. MIDD kan drabba barn, och dövhet kommer oftast före diabetes.
 
Neonatal diabetes är en heterogen grupp av sjukdomar, ofta orsakade av mutationer vilka avgör prognosen. Cirka 50 procent av fallen är övergående.
 
Graviditetsdiabetes beror liksom typ 2-diabetes på en oförmåga att öka insulinmängderna vid insulinresi­stens, vilken uppkommer fysiologiskt under graviditet.¨
 
Nyhetsinfo
www r ed DiabetologNytt
FacebookTwitterLinkedinGoogle Bookmarks