"Yttrande NT-rådet
18-02-09
 
Häso- och sjukvårdsdirektörsnätverket
 
NT-rådets yttrande till landstingen gällande insulinpumpar av typen hybridpumpar vid diabetes
 
NT-rådet rekommenderar landstingen
- att avvakta med att introducera insulinpumpar av typen hybridpumpar tills tillräckligt kunskapsunderlag, inklusive hälsoekonomisk värdering, är tillgängligt för att NT-rådet ska kunna göra en bedömning och fastställa en rekommendation.
 
Bakgrund
NT-rådet har i dialog med landstingen, Nationella programrådet för diabetes och TLV uppmärksammat behovet av ett ordnat införande av vissa nya diabeteshjälpmedel för att åstadkomma ett jämlikt och kostnadseffektivt införande av sådana produkter.
 
Med hybridpump avses ett system som innehåller både insulinpump och kontinuerlig glukosmätning där pumpen kan programmeras att leverera och justera insulintillförsel baserat på uppmätta glukosvärden från den kontinuerliga glukosmätaren.
 
En landstingsgemensam samverkan om ordnat införande av ny medicinteknik är under uppbyggnad. Detta innebär att medicintekniska produkter och metoder vid behov kan genomgå samma process för ordnat införande som nya läkemedel. För sådana lämnar NT- rådet en rekommendation till landstingen baserat på en värdering utifrån den etiska plattformen. Ett viktigt underlag för denna är en hälsoekonomisk värdering. NT-rådet rekommenderar generellt landstingen att avvakta införande av metoden, till dess att tillräckligt kunskapsunderlag är tillgängligt för NT-rådet att göra en bedömning av metoden och lämna en rekommendation om dess användning.
 
Vid tidpunkten för detta yttrande känner NT-rådet inte till att några hybridpumpar är tillgängliga på den svenska marknaden, men sådana väntas bli CE-märkta och tillgängliga inom kort. Det där därför angeläget att det ordnade införandet inleds i ett så tidigt skede som möjligt, för att undvika dröjsmål vid eventuell introduktion.
 
NT-rådets bedömning
För att en fullständig bedömning av behandlingens värde med hänvisning till den etiska plattformen ska kunna göras krävs en bland annat en utvärdering av kostnadseffektiviteten.
 
I väntan på att tillräckligt kunskapsunderlag är tillgängligt för NT-rådet att göra en bedömning och avge en rekommendation, rekommenderas landstingen att avvakta med att introducera hypridpumpar.
 
För NT-rådet,
Mårten Lindström, tillförordnad ordförande"
 
_________________________
 
NT-rådets text i sin helhet
 
___________________________
 
Kommentar har inkommit till www red DiabetologNytt från flera diabeteskollegor
Dessa sammanfattas nedtill
 
Okunnigt och farligt yttrande av NT-rådet om insulinpumpar
NT-rådet har i ett dokument daterat 180209 föreslagit, att samtliga landsting i Sverige bör avvakta med att införa vad NT-rådet kallar ”hybridpumpar”. Enligt NT-rådets definition avser detta ”ett system som innehåller både insulinpump och kontinuerlig glukosmätning, där pumpen kan programmeras att leverera och justera insulintillförsel baserat på uppmätta glukosvärden från den kontinuerliga glukosmätaren”
 
Vidare skriver NT-rådet att de inte känner till att några sådan pumpsystem existerar och är CE-märkta.
 
Detta antagande från NT-rådet är okunnigt och felaktigt. Ett sådant system finns som kan stoppa insulintillförseln vid sjunkande glukosvärden uppmätta med sensorn. Det är en etablerad del av rutinsjukvård för patienter med typ 1 diabetes sedan flera år. En del kan tro, att NT-rådet vill att alla de patienter som har denna typ av insulintillförselsystem skall avbryta denna behandling.
 
Möjligheten att insulintillförseln avbryts vid av algoritmen förutspått lågt blodsocker utifrån sensorglukosdata har räddat många användare från kramper och medvetslöshet till följd av lågt blodsocker. Det möjliggör också för många användare att ha längre tid med önskade glukosnivåer utan återkommande episoder av framförallt lågt blodsocker.
 
Situationen kompliceras också av att pumpens möjlighet att avbryta insulintillförsel bara är en av flera andra tekniska egenskaper hos just denna pump. Inom kort kommer detta t ex att vara den enda pump som har möjligheten att ge så små mängder insulin åt gången att den är användbar även för personer, företrädesvis förskolebarn, med litet insulinbehov. Skall dessa personer nekas den för dem enda användbara pumpen på marknaden för att den också har den tekniska möjligheten att ändra insulintillförseln för att undvika oönskade glukosnivåer?
 
Andra tekniska egenskaper att ta hänsyn till hos det sensorstödda pumpsystemet är exempelvis var sensordata visas, på pumpens skärm, användarens telefon eller en separat hand-enhet. Olika användare har olika behov, och valet av pumpsystem görs i samråd med den tilltänkta användaren och hens behandlande diabetesteam. Denna pump är i nuläget en av få som visar sensordata på pumpskärmen, vilket passar vissa användare utmärkt väl. Den sensor som är integrerad i detta system är i nuläget den enda larm-CGM-sensor som klarar att användaren medicinerar med paracetamol utan att visa felvärden. Det gör den oersättlig för personer, som bör undvika intag av andra febernedsättande och smärtstillande preparat såsom ibuprofen. Detta innefattar t ex gravida.
 
Utvecklingen av insulinpumpar med algoritmbaserade beslutsstöd och delvis automatjusterad insulintillförsel sker i små steg, de olika möjligheterna kommer att glida över i varandra och uppgraderas fortlöpande.
 
Att tro att man kan stoppa utvecklingen för att få betänketid är föga klokt. Andra pumpar är på väg in på den svenska marknaden. Dessa kan ge små insulindoser, och som i ett senare skede även kan påverka basaldosen i pumpen utifrån avläst glukosvärde.
 
Det mest rimliga är att börja använda tekniken och dra lärdom av erfarenheter av hur man kan dra största möjliga nytta av tekniken. Pumpanvändare har olika behov och det är viktigt att kunna individualisera valet av hjälpmedel så att varje person har största möjliga nytta av sin behandling.
 
Det kommer att vara mycket svårt att besvara frågan om vilken typ av system som passar vilken användare med hälsoekonomiska analyser på makronivå under de närmaste åren. Den teknik, som redan används i andra länder kan självklart utgöra en kunskapsbas för teknikens användbarhet även i Sverige.
 
Ett stort problem inom insulinbehandlingen är också at desperata personer med diabetes drivs in i ”do it yourself”-lösningar, där de hemma med anvisningar från internet monterar ihop tekniska komponenter för att få tillgång till automatiserade insulindosjusteringar (”openAPS”).
 
För att inte driva personer med diabetes och deras behandlare till dessa osäkra och icke-CE-märkta lösningar utan normal kontroll av medicinteknisk utrustning är det viktigt att svensk sjukvård visar, att vi är beredda att ge redskap för en säker och modern insulinbehandling.
 
Genom sitt interdikt mot moderniserad insulinbehandling grundat på rent felaktig information kan NT-rådets yttrande vålla lidande och skada för personer med typ 1 diabetes och kan bidra i förlängningen till ökade sjukvårdskostnader för diabeteskomplikationer på sikt.
 
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
FacebookTwitterLinkedinGoogle Bookmarks