ISPAD 2017 – Innsbruck, Österrike
 
Ispad höll i oktober 2017 sin årliga kongress i Innsbruck, Österrike. Den lilla staden mellan alperna var därmed under några dagar den internationella barndiabetologins absoluta epicentrum.
 
Diabetesteam från hela världen samlades för att resonera kring det senaste årets utveckling inom fältet och söka gemensamma vägar framåt. Mötet är också en arena för erfarenhetsutbyte och fortbildning för alla professioner inom barndiabetesteam över hela världen.
 
Mötets största presentation kom under den sista dagen då Michael Knip från Finland rapporterade och formulerade slutsatserna av den ambitiösa internationella randomiserade multicenterstudien TRIGR som under tio år följt upp effekten av en intervention med komjölksproteinfri kost under spädbarnstiden till barn med genetiskt hög diabetesrisk.
 
Knip själv kondenserade utfallet av studien i en mycket kärnfull bild under sin presentation:
* Att undvika komjölksprotein under de första 6-8 månaderna i livet minskar inte risken att insjukna i diabetes hos barn med ökad diabetesrisk.
* ”BB rats and NOD mice are not humans”
* Små pilotstudier kana av ren slump ge resultat som leder i fel riktning
* Det är möjligt att genomföra en internationell multicenter- interventionsstudie om barn med hög risk att insjukna i diabetes
* Positivitet för multipla autoantikroppar är en stark prediktor för kliniskt diabetesinsjuknande och kan användas som ett studieutfallsmått i preventionsstudier
* ISPAD är en viktig plattform för etablerandet av välfungerande nätverk för internationellt forskningssamarbete.
 
En annan betydelsefull nyhet var att JDRF (den internationella barndiabetesfonden) nu avser att lyfta in frågan om hemmabyggda system för automatiserad insulintillförsel (open APS eller Do It Yourself, DIY, hybrid closed loop insulin delivery systems) i forskningsprogram. Hur de tänkt sig att göra detta framgick inte helt tydligt. Det kommer att bli intressant att se hur den autonoma datahackerkulturen möter universitetsvärlden med dess etikansökningar och strikta protokoll. Det framgick inte heller vilka aspekter som skulle undersökas, om det bara är tekniska prestanda eller om det även finns en mer psykologisk, sociologisk, medikolegal, etisk eller kulturfenomenologisk ansats. Synen på vad föräldrar får besluta å sina barns vägnar kan nog också antas variera mellan olika länder liksom synen på samspelet mellan samhället och individen.
 
Frågan om hur man mäter utfall av insulinbehandling var uppe till diskussion. Vilket HbA1cmål är relevant inom barndiabetologin? En barnendokrinolog med erfarenhet av många endokrinkongresser framhöll att han aldrig hört motsvarande diskussion om hur man hanterar behandlingsmål i andra barnendokrinologiska patientgrupper, tex tyroideasjukdomar.
 
ISPAD är nu mitt uppe i en revision av sina behandlingsguidelines. Sedan tidigare har ISPAD definierat HbA1cmålet som lägre än 58 mmol/mol, ett mål som nu ser högt ut jämfört med både ADA och NICE guidelines. Diskussionen om vad ett mål är till för och vad en målsättning gör med diabetesteamet och mötet med patienterna kom upp, retoriskt formulerades detta i en klassisk pro et con debatt. I många sammanhang kom frågan om vilket mått som skall användas, framförallt i kommunikation med patienterna. Återkommande framfördes att ”time in range” dvs tid inom blodsockermål skulle kunna vara ett användbart mått vid utvärdering av behandlingsutfall av patienter med CGM. Men vad är då önskat blodsockerintervall? Vissa anför 4-10 medans standardiseringskonsensus som publicerats är 4-7,8 mmol/l. I ett sammanhang som ispad blir det dock uppenbart att stora delar av världens patienter med diabetes behöver ha tillgång till HbA1c som riskmarkör för komplikationsutveckling samt kvalitetsmått på diabetesvården.
 
Stora delar av världens barn med diabetes har fortfarande svårt att få tillgång till blodsockerstickor för dagligt bruk varför ett mått som ”time in range” är helt ointressant för dem. Alla föreföll eniga om att även andra mål än de rent glukoscentererade är väsentliga.
 
ISPAD har under senare år utökat sin agenda till att även omfatta vården av unga vuxna med diabetes.
 
Definitionen av vad som är barndiabetologi varierar världen över. I vissa länder är det i första hand vuxendiabetologer som ser patienter äldre än 12 år med diabetes, i andra länder följs unga personer som insjuknat i diabetes under barndomen av barnläkare till 25-årsåldern. Oavsett hur vården formellt än är organiserad är det angeläget att det finns ett multidisciplinärt diabetesteam som är väl utbildat i att möta och behandla barn och unga i olika åldrar med diabetes. Som ett led i denna strävan har ISPAD nu även ett kapitel om diabetesvård för barn i förskoleåldern.
 
Frågan om kvalitetssäkring av barndiabetologin engagerar många i ISPAD och frågor kring kvalitetsregister får mycket utrymme på agendan. Det europeiska kvalitetsregistret SWEET med ”centres of reference” växer utom Europa och flera låginkomstländer kämpar nu med att bygga upp register. Det är en lång väg att gå och registren måste hållas extremt lättadministrerade då tiden för varje patient, inklusive journalföring och annan administration, kan vara kortare än 5 minuter.
 
Mycket viktig forskning har kommit fram ur registren. Ett konstaterande ur flera av de stora i-lands registren som kommer många till godo är att det inte längre finns något direkt samband mellan lägre HbA1c och ökat antal allvarliga hypoglykemier. Detta är en typ av registerforskning som sannolikt globalt kommer att rädda massor av människor till fler årtionden av liv utan diabeteskomplikationer.
 
Alla mötets presentationer finns tillgängliga utan kostnad för den som registrerar sig via ISPADs hemsida
 
Pröva gärna detta och se en av de inledande föreläsningarna som handlade om mekanismerna bakom hjärnskador vid ketoacidos!
 
Professor Nicole Glaser från Kalifornien ifrågasatte många av dagens rådande teoretiska och praktiska paradigm i ketoacidosvården och föreläsningen är väl värd att se på datorn eller mobiltelefonen.
 
Sen finns där mycket mer att ta del av!
 
Nästa års möte hålls i Hyderabad, Indien.
 
Rapportör för DiabetologNytt
Frida Sundberg, överläkare, med dr,
Barndiabetesmottagningen, Drottning Silvias Barnsjkh
Göteborg