En halv miljon svenskar lever med diabetes. Tack vare banbrytande forskningsframsteg, förbättring av vården och omfattande egenvård de senaste decennierna har livslängd och livskvalitet hos personer med diabetes ökat. Det allvarligaste problemet kvarstår dock till stor del; personer med typ-2 diabetes har upp till fyra gånger högre risk för hjärt-kärlsjukdomar - hälften avlider på grund av detta. 

 

Den 29/5 2017 kom Socialstyrelsens uppdatering av nya Nationella riktlinjer för typ 2 diabetesvård. Behandling för att förhindra kärlsjukdom prioriteras nu högre än tidigare – en trea på en tiogradig skala, där ett är högsta prioritet. En prioritering mellan 1-3 innebär att hälso- och sjukvården bör behandla enligt rekommendationen - detta innebär i klartext ett "skall". 

 

Detta besked är självklart glädjande och skapar en bra utgångspunkt för bästa möjliga individanpassade vård. Men riktlinjer är inte tvingande. Nu behöver vi gå från ord till handling. 

 

Två uppmärksammade studier år 2015 och 2016, LEADER på GLP1-analog liraglutid (Victoza®) och EMPA-REG på SGLT2-hämmare empgliflozin (Jardiance®), har för första gången kunnat visa effekt på hjärtkärlkomplikationer och död visat att dessa läkemedel minskar den relativa risken för hjärtkärlsjukdom och död med upp till 22 procent respektive 38 procent. Metformin utgör fortfarande förstahandsmedel vid typ 2 diabetes. Socialstyrelsen har sedan tidigare givit metformin prio 1. UKPDS-studien från 1998 visade 39% minskad hjärtdöd med metformin hos patienter med typ 2 diabetes och övervikt/fetma. 

 

Självklart är livsstils-åtgärder a och o i behandlingen. Det är viktigt att tidigt och vid återbesök diskutera fysisk aktivitet, rökslut, försök att förändra kostvanor och motverka frustrerande stress. 

 

Socialstyrelsens egna siffror visar att landets 450 000 diabetespatienter kostar vården runt 9 miljarder kronor varje år, varav 92 procent av kostnaderna uppstår vid just diabeteskomplikationer såsom hjärtinfarkt eller stroke och ingrepp som dessa tillstånd kräver. Detta är en kostnad som har växt kraftigt det senaste årtiondet. Dessa komplikationer kan och bör undvikas, i många fall tidsmässigt uppskjutas. 

 

Det finns alltså incitamentet ur både individ- och samhällsperspektiv att snabbt tillgängliggöra de kostnadseffektiva behandlingar som nu Socialstyrelsen prioriterar i sina riktlinjer, men detta är en utmaning. Decentraliserade läkemedelsbudgetar gör att förskrivande läkare på respektive enhet lockas att låta patienter stå kvar på äldre, billiga och ibland riskfyllda (t.ex. hypoglykemi vid sulfonylurea) - för att läkemedelsbudgeten ska hållas. Ofta tar det därför flera år innan nya riktlinjer visar på effekter i den faktiska vården.

För att snabba på processen behövs samverkan och kunskapsutbyte mellan primärvården och sjukhusspecialister, diabetesläkare, endokrinologer och hjärtläkare. 

 

Som stöd, förutom riktlinjerna, har Sverige ett av världens bästa och mest heltäckande diabetesregister, Nationella Diabetes Registret www.ndr.nu. Detta utgör ett fantastiskt underlag för kvalitetsarbete och är ett verktyg i arbetet med att göra diabetesvården på vårdcentraler och sjukhus mer jämlik över landet. 

 

För att höja livskvaliteten för hundratusentals patienter och förebygga ökande samhällskostnader genom att personer med diabetes kan vara arbetsföra in i pensionsålder, måste nu större fokus riktas mot de komplikationer som orsakar störst skada, fr.a. kardiovaskulära som hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt. För detta krävs ett större engagemang från såväl vården som politiken. 

 

Därför föreslår vi att: 

1. Prioritera att snabbt tillgängliggöra de behandlingsalternativ som Socialstyrelsen rekommenderar (2017) för diabetespatienter. Detta innebär att läkemedelsbudgeten för dessa patienter nu behöver ökas. 

2. Stärk samarbete och kunskapsutbyte mellan primärvårds- och sjukhusläkare. 

3. Avsätt mer resurser till kvalitetsarbete för att öka jämlikheten i diabetesvården över hela landet. 

 

Peter M Nilsson, professor/överläkare, Verksamhetsområde Internmedicin, Klinisk Forskningsenhet, SUS, Malmö, specialist i allmänmedicin 

 

Anna Norhammar, docent i kardiolog vid Karolinska Institutet, överläkare vid Capio S:t Görans sjukhus 

Lars-Åke Levin, professor i hälsoekonomi, Linköping 

 

Stig Attvall, docent, överläkare, Diabetescentrum SU Sahlgrenska, Göteborg


Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt