Debattinlägg Svenska Dagbladet
”Låt alla diabetiker slippa ständig rädsla och oro”
Sedan några år finns ny teknik som larmar när blodsockret sjunker. Det ger individen möjlighet att korrigera nivån innan omdömet påverkas. Men möjligheten att få tillgång till dessa är mycket varierande beroende på i vilket landsting man bor, skriver professor Mona Landin-Olsson.
Tänk dig att gå omkring varje dag, dygnet runt och vara rädd för att få energibrist i hjärnan som till exem­pel trötthet, slöhet, nedsatt tankeförmåga, nedsatt inlärningsförmåga och initiativlöshet. Bli okontrollerat orolig, darrig, få överdrivna svettningar, få besvärande hjärtklappning, bli svimfärdig, få kramper, bli medvetslös och vill det sig riktigt illa: koma och ambulans in till akuten.
Detta kallas hypoglykemi och innebär lågt blodsocker. Det kan drabba personer med dia­betes och är en av de allra största räds­lorna som personer med diabetes har.
Hypoglykemin är inte en del av sjukdomen utan orsakas helt och hållet av själva behandlingen. Eftersom högt blodsocker ger upphov till komplikationer i andra organ så är det ange­läget att pressa ner blodsockret till normala nivåer. Vid insulinbehandling är det svårt att hitta rätt dosering för att reglera blodsockret. Vid behandling med insulin­frisättande tabletter, så kallade SU-preparat, är verkningstiden lång och oberoende av ­aktuellt blodsocker vilket ger risk för hypoglykemi.
Sedan några år finns ny teknik, kontinuerlig blodsockermätning, som larmar när blodsockret sjunker och ger individen möjlighet att korrigera nivån innan omdömet påverkas. Möjligheten för patienter med insulin­behandling att få tillgång till dessa blod­socker­mätare är mycket varierande beroende på i vilket landsting man bor.
För tablettbehandlade patienter finns nya läkemedel som minskar eller helt undviker risken för hypoglykemi. Av ekonomiska skäl används inte dessa läkemedel fullt ut. Många patienter fortsätter i stället att behandlas med äldre och billigare SU-preparat och löper därför större risk att drabbas av för lågt blodsocker. En ytterligare nackdel är att dessa ger viktuppgång, ett problem som ­redan är stort hos flertalet patienter med typ 2-diabetes.
Uppseendeväckande nog står SU-preparat fortfarande som andrahandsval på Social­styrelsens rekommendationslista vid diabetes­behandling, trots att det finns nya alternativ som inte ger risk för lågt blodsocker. Nya preparat och tekniker kan hamna så långt ner som rekommendation sex, sju, åtta eller nio i prioritet. Där ett är bäst och tio sämst.
Med de riktlinjer vi har företräder inte Sverige den mest optimala dia­betesbehandlingen.
Socialstyrelsens uppdrag är att se till nytta, effekt och säkerhet för patienter – inte primärt till kostnader för betalaren. Men även om ekonomin skulle styra fullt ut, talar all forskning för att det inte är den primära behand­lingen som kostar pengar utan komplikationerna som uppstår av att blodsockret inte ligger bra.
Enligt Socialstyrelsens egna uppgifter kostar vården av landets cirka 450 000 patienter med diabetes samhället över 9 miljarder kronor per år. Komplikationer till följd av dia­betessjukdomen står för cirka 92 procent av diabetesvårdens kostnader. Fokus inför framtiden måste därför ligga på att förhindra komplikationer och satsning på optimerat blodsocker måste få kosta.
Nationella diabetesteamet representerar läkare, sköterskor, dietister och patientföreträdare inom diabetesområdet och kräver att alla med insulinberoende diabetes erbjuds kontinuerlig blodsockermätning samt att nya läkemedel för tablettbehandlade patienter prioriteras framför SU-preparat i rekommendationslistorna. Med de riktlinjer vi har företräder inte Sverige den mest optimala dia­betesbehandlingen.
På Sveriges största diabetesmöte, Diabetesforum, presenterar Nationella diabetes­teamet ”Röd bok” som är en konkret handlingsplan för att förbättra svensk diabetesvård vad gäller lågt blodsocker, hypoglykemier.
Med nya tekniska hjälpmedel, förbättrade läkemedel och utbildade, trygga patienter har vi goda förutsättningar för en effektiv diabetes­vård utan risk för hypoglykemier. Nollvision för hypoglykemier är ett viktigt mål för diabetesvården.
Mona Landin-Olsson 170427
professor, diabetesöverläkare vid Skånes universitetssjukhus, ordförande i SFD Svensk förening för diabetologi) och före­trädare för NDT (Nationella diabetesteamet
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt