|
Ett stort antal länder har valt att försöka införa värdebaserad och patientorienterad hälso- och sjukvård som ett sätt att ha kostnadskontroll samtidigt som verksamheten utvecklas. Sverige är det land som har kommit längst med att skapa förutsättningar för utveckling mot den värdebaserade vården, jämfört med 25 andra länder. Det visar en omfattande undersökning som har genomförts av undersökningsföretaget Economist Intelligence unit, EIU, på uppdrag av medicinteknikföretaget Medtronic.
EIU rankar länderna enligt en fyragradig skala och använder 17 indikatatorer inom fyra områden:
* Politik, riktlinjer och institutioner.
* Förmåga att mäta resultat och kostnader.
* Integrerad och patientorienterad vård.
* Resultatbaserade ersättningssystem.
Sverige är topprankat på tre av de fyra områdena. Enligt Christina Rångemark Åkerman, vd i den globala organisationen Ichom, beror plumpen i protokollet på avsaknaden av ett tydligt ställningstagande från politiker och andra beslutsfattare om att skapa ett system för nationellt samordnad uppföljning och utvärdering av behandlingsresultat (se artikeln nedan). En topprakning även för beslutsamhet på detta område skulle öka förutsättningarna för jämlik vård och göra Sverige mer intressant för internationella investeringar inom life science, anserIchoms vd.
EIU:s rapport visar att den rörelse som startade för tio år sedan för att ersätta produktions- och volymbaserade resultatmått med värdebaserade kriterier har vuxit sig allt starkare. I fler och fler länder växer kraven på att skrota system som bygger på destruktiva silostrukturer, för att i stället fokusera på patientens behov och krav på redovisning av vilka resultat som uppnåtts med hjälp av de pengar som investerats i olika behandlingar.
Värdebaserad hälso- och sjukvård har hittills fått starkast fäste i Europa. Sverige är det enda landet som uppnått den högsta rankningen och Storbritannien det enda med den näst högsta. Det sydamerikanska landet Colombia har ambitiösa planer på att utveckla värdebaserad vård, trots att landet saknar den infrastruktur och de institutioner som finns i länder med mer utvecklade välfärdssystem. Enligt rapportförfattarna kan avsaknaden av etablerade vårdsystem vara en fördel för länder eftersom de då kan göra språnget direkt mot att skapa incitament för värdebaserad och patientfokuserad vård utan belastningen av gamla produktionsorienterade traditioner och strukturer.
I EIU:s definition av värdebaserad hälso- och sjukvård finns en tydlig koppling mellan de vårdresultat som är viktiga för patienten och de kostnader som har krävts för att uppnå dessa resultat.
Här finns EIU:s rapport ”Value-based Healthcare: A Global Assessment”.
Rångemark Åkerman: Värdebaserad vård lockar life science-investeringar
|
|
En ny rapport från the Economist Intelligence unit, EIU, visar att Sverige kommit längst i världen med att ersätta produktionsinriktad hälso- och sjukvård med värdebaserad och patientorienterad (läs artikeln ovan). För Christina Rångemark Åkerman, vd i Ichom bekräftar resultaten av EIU-rapporten vad den internationella ideella organisationen tidigare har kommit fram till.
– Att Sverige och Storbritannien får de högsta resultaten i EIU ligger helt i linje med de analyser vi har gjort av utbredningen av värdebaserad vård globalt, säger Christina Rångemark Åkerman till Läkemedelsmarknaden.
Hon har suttit med i en rådgivande grupp kopplad till EIU:s arbete med rapporten ”Value-based Healthcare: A Global Assessment”.
Tillgången till it-infrastruktur och system för mätning och utvärdering av de insatser som görs inom vården och kostnaderna för dessa insatser är en av de kriterier som EIU har använt för att kunna ranka de 25 länder som utvärderas i rapporten.
– De svenska kvalitetsregistren är en starkt bidragande orsak till att Sverige får högsta betyg i bedömningskategorin som bedömer vilken förmåga som finns inom ett lands hälso- och sjukvårdssystem att mäta resultat, säger Christina Rångemark Åkerman.
Hon konstaterar samtidigt att det samlade betyget för Sveriges it-mognad i vården kommer att vara högre när det blir möjligt att utbyta data mellan it-systemen på ett mer utvecklat sätt än i dag.
Sverige får högsta betyg på tre av de fyra områden som har analyserats. Svenska politiker och deras vilja att driva på utvecklingen av värdebaserad vård är det bedömningsområde som får en trea, motsvarande omdömet ”hög” och inte maxbetyget ”mycket hög”.
Enligt Christina Rångemark Åkermans analys får Sverige endast näst högsta betyget eftersom politiker och andra makthavare inte tillräckligt tydligt har beskrivit om de vill att svensk hälso-och sjukvård ska överge det produktionsinriktade systemet och i stället fokusera på värdebaserad vård.
– Det som saknas i dag i Sverige är ett tydligt ställningstagande om att ha ett system för nationellt samordnad uppföljning och utvärdering av behandlingsresultat, säger Christina Rångemark Åkerman. Hon beskriver detta som den tionde och sista pusselbit som behöver vara på plats för att Sverige ska kunna uppnå målen om en jämlik vård och även få unika konkurrensfördelar i den globala dragkamp som pågår mellan länder och regioner för att locka till sig de mest intressanta företagen och de största investeringarna inom kliniska prövningar, registerstudier, introduktioner av nya läkemedelsterapier och andra delar av life science.
Kvalitetsregistren, biobankerna, befolkningsregister och användningen av personnummer är några av de nio pusselbitarna som redan finns på plats.
Den ideella organisationen International consortium for health outcomes measurement, Ichom, vidareutveckla värdebaserad hälso- och sjukvård och har definierat standardiserade grupper av utfallsmått, så kallade standard set. Utfallsmåtten används för att mäta hälso- och sjukvårdens resultat, baserat på parametrar som patientens beskrivning av behandlingsresultat och vårdkostnaden. Organisationen är pådrivande för att få länders regeringar, myndigheter och sjukvårdsystem att börja använda Ichoms utfallsmått och att rapportera resultat.
Från Nyhetsbrev Läkemedelsvärlden
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
|
|
