Rapport från Almedalen 

Mona Landin-Olsson, ordf Svensk Förening för Diabetologi SFD

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

Almedalen växer för varje år och uttrycket ”alla är där” blir mer och mer sant. I år var 3824 evenemang listade i programmet och alla dessa var fria för alla och envar att bevista. Aktiviteterna bedrivs i form av föreläsningar, seminarier med paneldiskussion med tillfälle för åhörare att ställa frågor eller ha synpunkter varvat med regelräta debatter. Annat tar form som mötesplatser med utställningar och tillfälle att träffa engagerade personer. Förutom politiska partier är det professionella och ideella föreningar, företag, fasta och lösa sammanslutningar och även privatpersoner som framför sina åsikter.

I år fanns en välfungerande app och om man i denna söker på vård får man 625 träffar, varav 232 träffar på sjukvård och 23 på diabetes. Andra stora områden var arbete (786 träffar), ekonomi (620 träffar), EU (613 träffar), skola (505 träffar) och politik (1188 träffar).

Jag var där i egenskap av representant för Svensk Förening för Diabetologi (SFD) och även Nationella diabetesteamet (NDT; en politiskt obunden paraplyorganisation med SFD, Diabetesförbundet, Barnläkarföreningen, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård samt Dietisternas riksförbund).

Från NDT och SFD framfördes följande

Många kliniker följer inte de nationella riktlinjernas prioritering avseende läkemedel på grund av att man tycker att riktlinjerna är förlegade. Stora studier och klinisk erfarenhet talar för stora fördelar med vissa nya diabetesläkemedel och professionen anammar dessa nya resultat men riktlinjerna hinner inte med. Framför allt gäller detta glifozin och GLP-1 analoger. Ska vi invänta flera kontrollerade studier och sedan ändring av riktlinjerna så finns redan nya preparat på marknaden. Ska vi ha en diabetesvård i framkant så måste vi leda utvecklingen för att kunna ha en diabetesvård i världsklass.

Sveriges har en unik möjlighet att kunna testa nya läkmedel in real life genom samkörning med läkemedelsregister och NDR.

Vi har också möjlighet att leda den tekniska utvecklingen inom ett sjukdomsområde (typ 1 diabetes) som är ett reglertekniskt problem. Det är för de flesta obegripligt att vi inte släpper fritt teknik för kontinuerlig glukosmätning, ett område som är på snabb frammarsch och där utvecklingen vare sig kan eller bör stoppas. Sverige med världsledande kunnande inom mobil och digitalteknik måste hålla sig framme i detta.

Behandlingen av diabetes blir alltmer komplicerad och flera alternativ finns för behandling som möjliggör en alltmer individanpassad vård. Är diabetes fortfarande en sjukdom som ska behandlas inom primärvården? Hur ska kompetens inom professionen nå ut till alla vårdgivare som behandlar diabetes? Olika modeller diskuterades som certifiering av vårdcentraler, resursteam, utlokalisering av specialister, och second opinion.

Certifiering har startat i Skåne och innebär att vårdcentraler som fyller vissa kriterier kan bli certifierade och därigenom få patienter med diabetes att söka sig dit vilket skulle öka patienternas valfrihet. Resursteam diskuteras i VG regionen vilket innebär att diabeteskompetens inom olika professioner (läkare, sköterska, fotvårdare, psykolog, tandläkare etc) kan stötta upp verksamheten i primärvården på ställen där man anser sig ha brister.

Utlokalisering av specialister kan ske i form av fasta dagar då diabetesteam finns på vårdcentralen eller kan man tänka sig att patienter någon gång då och då får komma på kontroll på diabetesmottagning för att se över sin behandling. Man kan också tänka sig centralisering av diabetesvården i tätbebyggda områden. Speciallösningar med digitalt stöd krävs då i glesbygd.

Ökad satsning behövs för Nationella Diabetesregistret och riktade resurser för kvalitetsförbättring. Inga fler utredningar från SKL, TLV och Socialstyrelsen behövs.

Röd Bok

Inför Almedalsveckan har en revidering skett av Blå Boken och en nytryckt utgåva delades ut. NDT har också tagit fram en förlaga till Röd Bok som handlar om hypoglykemi, ett tema som kommer att vara aktuellt till Världsdiabetesdagen 14 november då den kompletta versionen av Röd Bok kommer att lanseras. Dessa utgåvor kan ses på www.dagensdiabetes.se.

NDT deltog i fem seminarier enligt nedan.

1. Jämlik vård för kroniskt sjuka patienter – centraliserad eller decentraliserad vård?  Detta seminarium anordnades av NDT och NovoNordisk med medverkan av Göran Stiernstedt (regeringens utredare), Magnus Kåregård, (Novakliniken), Ulrika Elmroth (Svensk förening för allmänmedicin), Stefan Lamme (M-Skåne), Mona Landin-Olsson (SFD), Fredrik Löndahl (Diabetesförbundet).

Utgångsfrågan var att Svenska kvalitetsregister visar att behandlingsresultaten för personer med kroniska sjukdomar varierar över landet. Hur ska vården organiseras för att blir mer jämlik? Ska primärvården förstärkas eller ska vården av kroniskt sjuka patienter, till exempel med diabetes, bli mer centraliserad?

 

2. Vad krävs för en diabetesvård i världsklass?

Seminarium med Nationella diabetesteamet i samarbete med NovoNordisk med följande medverkande:  Mona Landin-Olsson (Svensk Förening för Diabetologi), Fredrik Löndahl (Diabetesförbundet), Anders Åkesson (MP-Region Skåne), Hans Karlsson (Sveriges Kommuner och Landsting, SKL), Olivia Wigzell (Socialstyrelsen). Moderator: Göran Hägglund (KD).

Om Sveriges patienter med diabetes ska få en vård i världsklass måste patienterna erbjudas de senaste innovationerna, både vad gäller mediciner och tekniska hjälpmedel. ). I dagens diabetesvård pressas blodsockret till allt lägre nivåer, men regleringen är inte enkel. Det finns en risk att blodsockret blir alltför lågt, ett potentiellt livshotande tillstånd. I Röda Boken (se nedan) om hypoglykemi beskrivs detta tillstånd och åtgärdsförslag ges.

3. Leva livet med diabetes – får hjärtat vara med?

Seminarium i samarbete med Dagens Medicin och Boeringer Ingelheim i vilket Mona Landin-Olsson (SFD), Carl Jan Granqvist (krögare, patient), Magnus Löndahl (Skånes universitetssjukhus, Lund), Fredrik Löndahl (Diabetesförbundet),Christoffer Bernsköld (S - Region Östergötland), Anna Starbrink (L - Stockholms läns landsting) medverkade. Moderator vaar Christina Kennedy, chefredaktör, Dagens Medicin.

Hälften av patienter med diabetes inte når sina behandlingsmål trots nya nationella behandlingsriktlinjer med tydliga målnivåer och med förbättringsarbeten i både regioner och landsting. Varför når man inte behandlingsmålen och vad innebär det i kostnader och allvarliga komplikationer i form av hjärtinfarkter eller stroke för patienter med typ-2 diabetes? Vad kan man göra åt detta? Vilka konkreta förändringar måste vi göra i dag för att patienter med diabetes ska få minskad risk att drabbas av komplikationer av sin sjukdom? 

4. Hur förbättras vården för personer med typ 2 diabetes genom kontinuerligt kvalitetsarbete?

Ett runda bordssamtal för inbjudna personer. Deltagare: Ellinor Persson, moderator, Mona Landin Olsson (SFD), Ingela Bredenberg (SFSD), Marianne Lundberg (SFSD), Fredrik Lönndahl (Diabetesförbundet), Barbro Westerholm (L-Regeringen), Susanne Nordling, (MP – SKL, Stockholm), Johan Fält (M – VGR), Anders Toll (Lilly) och Joachim Alexandersson (Lilly).

Det övergripande temat för mötet är kvalitetsarbete inom diabetesvården (med fokus på typ 2-diabetes). Syftet med rundabordsdiskussionen är att diskutera vad som behöver göras för att få kvalitetsarbete som en naturlig del av diabetesvården så att den genomsnittliga nivån kan höjas och vården bli mera jämlik. Vad kan olika aktörer, inte minst politiker, bidra med? Förhoppningen är att alla deltagare ska kunna identifiera något konkret som man kan jobba vidare med för att stödja kvalitetsarbete inom diabetesvården och för att höja lägstanivån.

5. Individanpassad vård för diabetes arrangerat av Lunds Universitet.

Deltagare: Gunilla Westergren-Thorsson (dekan, LU), Marju Orho-Melander (Lunds universitet),  Björn Eliasson (Göteborgs universitet), Johnny Ludvigsson (Linköping och Barndiabetesfonden), Fredrik Löndahl (Diabetesförbundet), Anders Ekholm (Institutet för framtidsstudier), Mona Landin-Olsson (Svensk förening för diabetologi), Annie Chandy (Lunds universitet), Anders Lönnberg (Life science). Moderator Fredrik Heder.

Diabetes är inte en utan flera sjukdomar. Var står forskningen i dag och vilka innovationer är på gång? Kunskapsläget inom forskningen – Finns markörer för att skräddarsy behandling och vad innebär individanpassad medicin.

Det fanns ytterligare några programpunkter rörande diabetes.

6. Om inte ledningen tar sitt ansvar  - måste diabetespateinerna rösta med fötterna?

Nationella Diabetesregistret (NDR) i samarbete med NovoNordisk.

Medverkande: Soffia Gudbjörnsdottir (NDR), Tony Holm (Uppsala –Örebro sjv region), Fredrik Ländahl (SDF), Petra Vogt (Capio) , Göran Hägglund (moderator).

NDR har funnits i 20 år och många kvalitetsaspekter har blivit bättre. Dock är det fortfarande stora regionala skillnader. Intresse från ledningen för hur enhetens resultat ser ut höjer kvaliteten. Hur involveras patienterna i NDR´s resultat och hur kommer detta att påverka vården?

7. Får patienter med kroniska sjukdomars rätt till innovationer?

Arrangerat av  Sanofi . Medverkande: Anders Lönnberg, (Life Science), Sofia Wallström (TLV), Magnus Löndahl (SUS), Gunnar Karlsson (FH), Elisabeth Wallenius (Sällsynta sjukdomar), Fredrik Löndahl ( Diabetesförbundet), Nina Lagh (M-Uppsala), Jonas Andersson (L-VG-regionen), Ingrid Lennerwald (S-Skåne) och Henrik Hammar (moderator).

Under de senaste decennierna har sjukvården utvecklats och nya innovationer införts. Hur får patienter med kroniska sjukdomar del av allt detta?

8. Flera symposier handlade om E-hälsa och tekniska lösningar för bättre vård, mat i offentliga miljöer, Socker i maten etc.