Fakta. Studien

Under perioden 1987–1991 fick Sverige en tillströmning av flyktingar som kom främst från Mellanöstern och Nordafrika. I syfte att förbättra integrationen placerades de runt om i landet av kommunala tjänstemän som, enligt forskarna, hade begränsad information om flyktingarnas bakgrunder.

Av de totalt 61 386 flyktingar (boende i olika typer av områden) som man följde upp mellan januari 2002 och december 2010, hade 4 553 (7,4 procent) utvecklat diabetes typ 2. Det kan jämföras med en uppskattad siffra på 4–6 procent för övriga befolkningen under samma tidsperiod.

Av de 28 785 flyktingar som bodde i socioekonomiska högriskområden hade 7,9 procent fått typ 2-diabetes. Det kan jämföras med 7,2 procent för flyktingar som bodde i ”måttligt utsatta områden” och 5,8 procent för dem som bodde i icke-utsatta områden.

Flyktingar som bor i socioekonomiskt utsatta områden i Sverige har en ökad risk att utveckla diabetes typ 2. Det visar en ny stor amerikansk studie som undersökt kopplingen mellan flyktingars levnadsstandard och ohälsa, skriver Carin Ståhlberg i DN.

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

I studien som presenteras i den brittiska medicintidskriften The Lancet på torsdagen har forskarna följt drygt 60.000 flyktingar mellan 25 och 50 år som kom till Sverige under perioden 1987–1991.

– Vi fann att flyktingar som bodde i sociala högriskområden hade en ökad risk att få diabetes typ 2 jämfört med dem som bodde i mindre utsatta områden, säger Justin White, läkare vid University of California, och en av forskarna bakom studien.

Enligt studien finns det flera och samverkande orsaker till att flyktingar riskerar att få diabetes typ 2. Det kan vara kronisk stress, begränsad inkomst och sysselsättning, att leva i ett segregerat och kriminellt belastat område samt inskränkt rörelsefrihet.

– Vår studie har en direkt betydelse för den pågående invandringen till Europa, säger Justin White. På grund av de historiskt höga antalen ankommande flyktingar – i kombination med den redan höga arbetslösheten – så möter flyktingarna mindre gästvänliga politiska och sociala miljöer. Våra data tyder på att beslut som rör överenskommelser och integration av invandrare kan få långsiktiga konsekvenser för deras hälsa. Och om flyktingarna inte får tillräckligt stöd initialt så kan dessa samhällen få betala priset för det decennier senare.

Den nya studien stödjer tidigare studier som pekat på en koppling mellan ohälsa – och då även hjärt- och kärlsjukdomar – och att vara bosatt i socialt utsatta områden.

I Folkhälsomyndighetens nyligen publicerade årsrapport om folkhälsan i Sverige konstateras också att livs- och levnadsvillkor, såsom just boendemiljö och psykosocial miljö, kan påverka hälsan negativt.