Forskning och internationell erfarenhet visar att för framgångsrikt kvalitetsarbete

1. behövs det pålitliga data kring vårdens kvalitet.

2. det behövs personer på varje vårdenhet som på ett särskilt sätt arbetar med kvalitet och en central organisation som stöttar varje vårdenhet.

3. dessutom behöv det att ledningen aktivt frågar efter kvalitetsuppföljning.

I Sverige har vi ett fantastiskt diabetesregister i NDR och ofta, men inte alltid, finns det personer på varje vårdcentral och sjukhusmottagning som arbetar med sina egna data i NDR. Det centrala stödet för kvalitetsarbetet är svagt liksom ledningens efterfrågan på kvalitetsdata.

För att stödja vårdcentralerna i Region Jämtland Härjedalen i deras diabetesarbete har jag sedan två år hjälpt dem med att från NDR ta fram listor 3-4 ggr/år med födelsenummer på patienter med förhöjd risk för komplikationer. Tanken är att i första hand ta fram personer med riskkombinationer som kanske annars missas. Stödet ges till samtliga vårdcentraler, såväl privata som offentligt drivna och vid behov kan även råd kring behandlingen ges. Samtliga chefer har lämnat sitt skriftliga medgivande innan jag via NDR fått tillgång till inloggning till vårdcentralerna i regionen.

Fem olika riskgrupper identifieras via NDRs sökfunktion. Målet har varit att identifiera ett hanterligt antal individer i varje grupp. Sökkriterierna har utformats för att fånga ca 10 % av alla registrerade i varje grupp då det bedöms ge ett rimligt antal patienter att klara av. Riskgrupperna är

  • HbA1c > 70 mmol/mol
  • Systoliskt blodtryck ≥ 150 mmHg och LDL ≥ 2,5 mmol/l
  • Retinopati och systoliskt blodtryck ≥ 150 mmHg och HbA1c ≥ 52 mmol/mol
  • Ischemisk hjärtsjukdom och systoliskt blodtryck ≥ 140 mmHg och LDL ≥ 2,0 mmol/l
  • Tidigare CVL och systoliskt blodtryck ≥ 140 mmHg

Med varje riskgrupp följer även en förklaring på varför just de valda parametrarna finns med. För riskgruppen med retionopati enligt ovan står det som exempel ”Vid retinopati är inte bara bra HbA1c viktigt. Förändringarna progredierar snabbare om dessutom blodtrycket är förhöjt.”

Att ta fram listor och distribuera dem till regionens 28 vårdcentraler tre gånger per år tar sammanlagt ca 1 ½ dag. Listorna lämnas personligen över till respektive chefer en gång per år i samband med hälsovalets årliga kvalitetsuppföljning och övriga gånger skickas de med post. MLA eller diabetessköterskorna brukar sedan gå igenom listorna och tillse att behandlingsansvarig läkare ser över situationen. De flesta vårdcentraler arbetar aktivt med listorna vilket brukar märkas i den statistik som presenteras i ”knappen”.

Till nästa år hoppas jag att vi får en ”högriskknapp” i NDR som hjälper vården att snabbt plocka ut listor över individer med förhöjd komplikationsrisk. Förutom en knapp som automatiskt tar fram listor ungefär enligt ovan ser jag då även fram emot att mottagningens individer med hög risk enligt NDRs 5-års riskgenerator kan identifieras på samma sätt. Jag ser det som ett naturligt nästa steg för att ännu bättre utnyttja den potential till kvalitetsförbättring som finns i NDR. 

Mikael Lilja, Östersund
Distriktsläkare
Med dr
FoU-enheten
 
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt